Hur ofta ska du vattna en stålverk

Ett från Sveriges största stålverk, SSAB inom Luleå.
Information
Användning	Stålframställning
Första enheten blev tagna inom bruk	Omkring 1600-talet inom Sverige

Ett järnverk alternativt stålverk existerar ett fabriksmässig anläggning på grund av järn- samt stålproduktion.^[a] en järnverk använder inom solens tid järnmalmspellets såsom utgångsmaterial samt omvandlar inom detta masugnen mot flytande råjärn (tackjärn).

Därefter förädlas råstålet inom stålverket inom enstaka LD-konverter mot stål.

Ja man ska besiktiga sitt ställage med regelbundna intervaller, lämpligtvis 1 gång per år

Slutprodukten existerar göt, handelsstål alternativt specialstål.^[2] detta fanns tid 2008 bara numeriskt värde sådana anläggningar inom Sverige: Luleå samt Oxelösund.^[3]

Skrotbaserade stålverk använder skrot såsom utgångsmaterial samt smälter samt förädlar detta inom elektriska ljusbågsugnar.^[4] Slutprodukten existerar göt, handelsstål alternativt specialstål.

Järnbruk fanns enstaka äldre benämning vid järnverk liksom även kunde omfatta samhället var anläggningen plats belägen.^[5]

Järnbruk

[redigera | redigera wikitext]

Under Gustav Vasas statsmakt genomfördes reformationen. Därmed övertog kronan ägande samt drift från dem tidigare katolskt ägda hyttor samt hamrar liksom producerade järn.

Dessa kallades kronobruk. Kronan tog ifrån 1530-talet ledningen vad gäller effektivisering samt ökad produktion från järn. Tyska experter samt kunniga yrkesman kallades in samt förde tillsammans med sig nya metoder. ifrån 1530-talet infördes detta vattenhjulsdrivnastångjärnssmidet inom stället på grund av detta hantverksmässiga osmundsmidet. järnverk person som arbetar lärde sig för att tillverka tackjärn inom masugn samt smida stång inom stångjärnshammare till vidare tillverkning från t.ex.

kanoner, rustningar, verktyg samt spik. Stångjärnet blev ifrån 1500-talet den nya standarden inom export från järn.^[3]

Vid bruken kunde även tillverkas järnföremål. Dessa järnbruk kallades manufakturverk. Järnmanufakturen indelades inom numeriskt värde grupper, svartsmide samt finsmide. Svartsmide plats ett grövre struktur från smide vars varor ägde kvar enstaka mörk yta.

dem producerade halvfabrikat såsom knippjärn, spik, plåt, järn- samt ståltråd.^[3] Hammaren uppkallades efter typen från varor såsom tillverkades: hammarsmedja, stångjärnshammare, knippsmedja samt spiksmedja. en bruk kunde äga flera olika hammare. Den smed likt arbetade var kallades hammarsmed.

Från 1620-talet drog sig staten ur den direkta produktionen nära järnbruken, dock tillsatte ett myndighet vilket kallades Bergskollegium.

Kollegiet stiftade lagar samt genomförde tillsyn för att lagarna följdes. denna plats gällde detta skogsransonering, produktionens fördelning samt kvalitetskontroll.

Har laddat upp bild på plattan

Detta möjliggjorde enstaka fortsatt produktiv produktion från tackjärn samt stångjärn. Denna organisation kom för att bestå inom 200 år.^[3]

De enskilda järnverk produktion reglerades från detta privilegiebrev såsom dem erhållit, samt varierade därför många, samt berodde bland annat vid resurser vid träd mot kolning samt strömt dricksvatten.

detta fanns ej ovanligt för att järnbruken tillsammans med hammare nedsänkt vid ytterligare ort än järnbruken tillsammans med masugn såsom tillverkade deras tackjärn. mot skillnad ifrån bergsmännen inom bergsbruken fanns järnverk ägare mera från godsägare, samt kallades brukspatroner alternativt bruksherrar. nära järnbruken växte brukssamhällen upp, allt eftersom bruken behövde arbetskraft.

Bruken såsom industri- samt ägandeform ersattes tillsammans tiden från bolag.

Från järnbruk mot järnverk samt götstålverk

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot 1850 startade inom medelvärde fler järnbruk än vilket avvecklades.

Ursprungsråvaran är kulsinter som levereras från ett pelletsverk vid järnmalmsgruvan

Därefter startar ett period tillsammans nedläggning från små, ålderdomliga samt ineffektiva bruk. Nya tekniker, maskiner samt metoder infördes. Järnbruken blev större samt färre. beneath den denna plats perioden övergick man ifrån låga, breda samt tunga stenmasugnar mot högre samt slankare tegelmasugnar ombundna tillsammans järnband.

Masugnarna utrustades tillsammans med värmeåtervinning (värmeapparat till för att erhålla förvärmd atmosfär mot förbränningen) samt fick sålunda småningom slutet struktur samt därmed försvann den evigt brinnande facklan ifrån masugnens höjdpunkt. detta gamla tysksmidet övergavs mot förmån till detta effektivare lancashiresmidet, vilket inom sin tur fick ge vika till götstålsprocesserna.

Stångjärnssmidet övergavs samt inom stället startades valsverk, inom start vattenhjulsdrivna dock senare drivna tillsammans elektricitet.

Malmbaserade samt skrotbaserade stålverk

[redigera | redigera wikitext]

Götstålsprocesserna skapade möjligheter på grund av massproduktion från billigt stål. Dessa metoder framställer stål direkt ur flytande tackjärn (råjärn) genom för att blåsa in atmosfär.

Bessemermetoden går ut vid färskning inom konverter.

Lagerinredningar

Thomasmetoden existerar enstaka förbättrad teknik likt passar på grund av sämre malmer än dem inom land vanliga. Efter färskningen får stålet svalna inom form eller gestalt från kokiller (göt) vilket sedan är kapabel valsas inom valsverk.

I samt tillsammans för att man kunde ett fåtal järn inom retur (skrot) infördes martinmetoden vilket effektiviserade produktionen betydligt.

tillsammans med denna teknik producerades högkolhaltiga, olegerade samt låglegerade stål likt ägde god utmattningshållfasthet liksom fanns lämpliga till kallbearbetning mot tunna grupp samt klen tråd. land blev då marknadsledande tillsammans råvaran mot kullager, sågklingor, rakblad, bladfjädrar samt skruvfjädrar.^[3] Successivt övergick man ifrån träkolseldning mot kokseldning inom masugnarna.

Ett stålverks olika anläggningar

[redigera | redigera wikitext]

Ett typiskt stålverk inom ljus till malmbaserad produktion av järn besitter en järnverk tillsammans med ett masugn (hytta) till för att minska järnmalmen mot råjärn (tackjärn). Ursprungsråvaran existerar kulsinter vilket levereras ifrån en pelletsverk nära järnmalmsgruvan.

en koksverk finns även, var koks framställs från stenkol. Koksen används inom masugnen både likt alstring från värme samt vilket reduceringsmedel.

Råjärnet transporteras ifrån masugnen mot stålverket inom enstaka cigarrformad järnvägsvagn liksom kallas torpedo. inom stålverket finns detta ugnar på grund av raffinering (färskning) från råjärnet mot råstål.

beneath 1900-talet utvecklades samt provades ugnar från olika typer, t.ex. syrgasprocessens OBM-konverter samt Kaldo-konvertern.

Den teknik såsom blev kvar samt ännu används existerar syrgasprocessens LD-konverter.

Ett elektrostålverk existerar en stålverk till skrotbaserad ståltillverkning. denna plats existerar råvaran ej existerar malm utan skrot samt då används ljusbågsugnar alternativt induktionsugnar. Stålet liksom tillverkas tillsammans med denna teknik kallas elektrostål.

Råstålet tappas därefter inom enstaka skänk, dvs. enstaka container infodrad tillsammans något som tål hög värme utan att skadas tegel. Stålet förmå idag efterbehandlas genom vakuumbehandling samt legeringstillsatser tillsättas inom stålverket. ifrån skänken kunna stålet processen att hälla flytande material i en form ut vid numeriskt värde olika sätt.

Ett koksverk finns även, där koks framställs av stenkol

Den äldre metoden kallas götgjutning samt då tappas stålet ur botten vid skänken ner inom gjutformar från gjutjärn, s.k. kokiller. detta gjutna ämnet kallas då till göt. Den nyare metoden kallas stränggjutning samt innebär för att stålet gjuts ut mot färdiga ämnen inom struktur från slabs, blooms alternativt billets inom ett kontinuerlig sträng vilket kapas upp inom olika längder.

I valsverket förändras ämnenas struktur, dock även deras slutliga attribut (ex. inom form eller gestalt från ytbeläggningar). detta är kapabel finnas både varmvalsverk samt kallvalsverk. Valsverken kunna även indelas efter vilka slutprodukterna existerar, t.ex. trådvalsverk, rördrageri etc. inom gjuteriet gjuter man komplicerade former liksom ej går för att åstadkomma genom valsning.

Grövre varor likt ej går för att valsa smides ofta, vilket sker inom järnverkets smedja tillsammans med hydraulisk press. Verkstäderna sörjer på grund av underhåll samt åtgärder för att laga något som är trasigt från maskiner samt utrustning.

Hur ofta efter en gjutning av en platta till garaget ska man vattna och hur länge? Eller ska man ha på vattenspridaren en vecka i streck utan uppehåll?

Järnverkets laboratorium utför olika test samt analyser från dem tillverkade produkterna på grund av för att behärska hitta möjligheter för att utveckla deras attribut, samt försöker därmed även förbättra järnverkets processer.

Stålverk inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Malmbaserade stålverk besitter masugnar såsom framställer järn. inom land finns 2008 tre masugnar: enstaka inom Luleå (SSAB) samt numeriskt värde inom Oxelösund (SSAB Oxelösund).

Råjärnet förädlas vidare mot stål inom syrgaskonvertrar (LD-konvertrar).

Skrotbaserade stålverk framställer stål genom för att smälta skrot inom elektriska ljusbågsugnar. Dessa stålverk fanns 2008 (alla inom Bergslagen): Sandviken, Söderfors, Hofors, Smedjebacken, Avesta, Degerfors, Hagfors, Björneborg samt Hallstahammar.^[3]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• De Geer, Gerard (1960). Järnet: stormakt inom svenskt näringsliv.

  Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris907715 

• Fritz, Martin (1997). Svenskt stål. Nittonhundratal. ifrån järnhantering mot stålindustri.
  Här reder vi ut det viktigaste du behöver veta om bevattning av gräsmatta

  Stockholm: Jernkontoret. Libris8383988 

• Furuskog, Jalmar (1938). Det svenska järnet genom tiderna. oss samt vår planet. Stockholm: Åhlén. Libris412067 
• Furuskog, Jalmar (1924). De värmländska järnbruken: kulturgeografiska studier ovan den värmländska järnhanteringen beneath dess olika utvecklingsskeden.

  Filipstad: Bronellska bokhandeln. Libris8286 

• Järn- samt stålframställning.
  Just nu är det runt 4 grader på dagarna och runt nollan på kvällarna

  Utvecklingen inom land 1850 mot 2000. Stockholm: Jernkontoret. 2004. Libris9632455 

• Spade, Bengt (2015). ”Järn- samt metallverk”. Industri inom förändring : nedslag inom svensk industrihistoria. TNF-bok ; 172. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. sid. 86-105. Libris17831430. ISBN 9789186853655 
• Stockman, Sven K. (1922). Den svenska järnhanteringens tillväxt tillsammans speciell hänsyn mot år 1890-1913: utredning.

  Tull- samt traktatkommitténs utredningar samt betänkanden, 99-2637067-5 ; 16Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1922:52. huvudstaden. Libris1882224 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]