Vad är typiskt för en nyhet

Morgontidningarna får enstaka massiv sektion från sina inkomster ifrån prenumerationer, medan kvällstidningarnas största inkomster kommer ifrån lösnummerförsäljning liksom bland annat existerar beroende från intressanta löpsedlar.

Ett dramatiskt händelseförlopp kan artikel ett tragedi, attentat, konflikt alternativt något oväntat likt skett. dock detta kunna även existera något vilket ej besitter hänt dock likt kunde äga hänt alternativt liksom skulle behärska inträffa inom framtiden.

mot exempel: "Trasigt larm vid kärnkraftverk nära orsaka katastrof" alternativt "Gå ner tio kilo vid fem dagar" alternativt "läskedrycker förmå orsaka cancer".

Konfrontationer mellan parter kan mot modell artikel ett facklig strid angående högre löner mellan arbetsgivare samt arbetstagare, enstaka politisk tvekamp till för att bli president alternativt numeriskt värde kändisar såsom smutskastar varandra genom media.

Men detta existerar givetvis ej därför enkelt för att ett incident existerar intressant bara på grund av för att den innehåller enstaka känd individ, något dramatiskt såsom äger hänt alternativt enstaka konfrontation.

Ännu mer kritisk existerar detta likt medieforskare kallar principen (grundregeln) ifall närhet.

Närhetsprincipen säger för att ett incident existerar mer intressant till läsaren, tittaren alternativt lyssnaren angående den ligger nära inom tiden, rummet samt personens personlig livssituation. detta likt styr vilket oss uppfattar vilket enstaka intressant information handlar alltså ifall hur nära händelsen ligger inom tiden, hur oss identifierar oss tillsammans den samt hur nära oss den utspelas geografiskt.

En tidningsredaktion måste därför flera gånger väga ett dramatisk incident inom en annat nation mot något mindre dramatiskt inom land alternativt inom den tätort var tidningen ges ut.

Händelsens nyhetsvärde påverkas från plats inom tidningen alternativt tv-sändningen redaktionen placerar den.

Ju längre bak något placeras inom tidningen alternativt sändningen desto mindre blir dess nyhetsvärde. Därför måste nyhetsmedierna känna till vilka liksom existerar deras läsare - plats dem finns samt vilket dem existerar intresserade av.

Vem bestämmer nyhetsvärdet?

Det oss läser angående inom tidningen handlar vilket sagt mestadels angående personer, dramatiska händelseförlopp alternativt konfrontationer mellan olika parter.

dock vem existerar detta vilket bestämmer vad likt existerar värt för att informera angående samt vilket såsom bör anlända tillsammans med inom tidningen alternativt inom radio- alternativt tv-programmet? Svaret existerar ej alldeles enkelt eftersom detta ej bara står mellan mediernas ägare, redaktionen samt läsarna/lyssnarna/tittarna.

inom själva verket finns ytterligare flera faktorer liksom agerar in - andra massmedia (konkurrenter), dock även makthavare.

Andra massmedier inom identisk bransch kommer för att publicera identisk nyheter liksom redaktionen ägde tänkt. Konkurrensen påverkar därför nyhetsrapporteringen samt vilket vilket behandlas inom nyheten. detta gäller för att synas samt höras på grund av för att erhålla t.ex.

läsare. Detta utnyttjas ofta från makthavare såsom ser mot för att ge medierna nyheter såsom dem värderar högt samtidigt vilket dem även passar vid samt föra ut sitt budskap.

Nyhetsfiltrering i enlighet med Gatekeeper-modellen

Vad fullfölja enstaka incident mot ett nyhet? alternativt vad existerar detta vilket fullfölja för att man läser/ser/hör ett nyhet?

Inom ämnet medier samt informationsutbyte förklaras detta ibland tillsammans hjälp från den s.k. Gatekeeper-modellen (gatekeeper = grindvakt) såsom kunna sammanfattas tillsammans för att händelser tillsammans med nyhetspotential ständigt filtreras genom olika skikt innan dem når läsaren vilket enstaka information. dem flesta "nyheterna" gallras försvunnen vid vägen samt får ingen uppmärksamhet (därav namnet "grindvaktsmodellen").

Här nedan följer en modell vid hur nyhetsfiltreringen kunna vandra till:

En reporter antecknar vilket likt hänt samt tar några bilder.

Sedan skriver reportern rent anteckningarna inom enstaka skrivelse såsom skickas mot enstaka nyhetsbyrå, t.ex. AP. Antingen existerar reportern arbetare alternativt frilansar.

Efter detta köper TT nyheter ifrån AP samt fullfölja enstaka gallring samt sammanställning. Därefter säljs artikelsamlingen ifrån TT mot ett svensk dagblad var tidningsredaktionen bestämmer vilka nyheter vilket bör hamna inom tidningen. dock detta slutgiltiga urvalet görs från läsaren då denna alternativt denne träffar upp morgontidningen alternativt klickar vid föremål eller textstycken vid tidningens webbplats samt konstaterar för att detta existerar intressant alternativt ointressant.

identisk modell kunna tillämpas även vid radio- samt TV-stationer.

Poängen existerar för att bara ett små sektion från allt liksom sker samt rapporteras når oss vilket nyhetskonsumenter. Nyhetsbyråerna använder endast omkring 10 % från detta ämne dem får in. Informationsflödet påminner därför angående ett tratt.

Stora nyhetsbyråer

Det går för att titta från vilket ställe ett periodika besitter hämtat sina nyheter eftersom nyhetsbyrån ofta står tillsammans liksom ett källa.

Några från världens största nyhetsbyråer är:

• AP (Associated Press, USA)

• UPI (United Press International, USA)

• AFP (Agence France Press, Frankrike)

Dessa fyra nyhetsbyråerna levererar dem flesta internationella nyheterna samt sysselsätter tusentals personer.

dem äger ofta kontor inom världens varenda länder samt påverkar mot massiv sektion vad liksom rapporteras likt nyheter runt ifall inom världen.

Den svenska motsvarigheten existerar TT (Tidningarnas Telegrambyrå), såsom producerar nyhetsinslag ifall sådant liksom hänt inom land. dem köper även in nyheter ifrån andra nyhetsbyråer samt översätter dem.

detta existerar därför detta ibland står "TT-Reuters" vilket källa till ett artikel.

Finns detta sanna nyheter?

Kriterierna på grund av för att nyhetsförmedlingen ifall enstaka incident bör existera objektiv kräver för att numeriskt värde krav uppfylls - saklighet samt opartiskhet.

Kravet på saklighet innebär för att rapporteringen måste existera verklig samt överensstämma tillsammans verkligheten.

Nyheten liksom rapporteras måste dessutom äga relevans, vilket innebär för att händelsen ges en rimligt nyhetsutrymme. Detta existerar viktigt på grund av för att undvika överdrifter likt förmå missleda läsaren.

Kravet på opartiskhet innebär inom sin tur för att nyhetsrapporteraren ej får ta ställning ifall den bör existera objektiv. en villkor till objektivitet existerar för att detta måste finnas balans mellan olika parters synsätt.

Balansen innebär även för att ingen central uppgifter får tystas ner. för att nyhetsförmedlingen bör existera neutral betyder för att journalisten ej får ta ställning till ett part, mot modell inom enstaka konflikt.

LÄS MER: Medier samt kommunikation

LÄS MER:Media samt samhället

LÄS MER:Nyhetsvärdering

PODCAST:Massmedia samt nyhetsrapportering

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vilka existerar dem tre primära faktorerna likt medierna fokuserar vid då dem väljer nyheter?
    
2. Vad menas tillsammans med "närhetsprincipen" samt hur påverkar den nyhetsvärdet?
    
3. Hur fungerar Gatekeeper-modellen inom nyhetsrapportering?
    
4. Ge modell vid några från världens största nyhetsbyråer.
    
5. Vad innebär kravet vid "saklighet" inom nyhetsrapportering?
    
6. Beskriv hur ett information filtreras innan den når fram mot läsaren.

Diskutera:

1. Tror ni för att mediernas fokus vid kända personer, dramatiska händelser samt konflikter påverkar vår foto från verkligheten?

   Hur?
    

2. Diskutera vikten från objektivitet inom nyhetsrapportering. existerar detta möjligt för att existera helt objektiv?
    

Litteratur:
Hans-Erik Hallin samt Jörgen Hallström, Mediekunskap samt mediekommunikation, Bonniers, 2003
Marie Leijon, Elisabeth Söderquist m.fl., Medieboken.

jobba tillsammans med medier, Liber, 2000
Jesper Strömbäck, Makt samt medier: samspelet mellan medborgarna, medierna samt dem politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok till medievetenskap, Liber, 2004
 

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) samt Robert dem Vries (red)