Var kan normkritisk pedagogik vara användbar

Normkritisk pedagogik samt perspektiv handlar ifall för att ständigt tänka ovan vilka normativa antaganden likt påverkar vårt professionella agerande. vid detta sätt förstår oss hur oss bör agera på grund av för att producera mer inkludering samt likabehandling.

En begränsad historik från normkritik likt begrepp.

Normkritik existerar en term såsom dem senaste tio år etablerats inom landet samt mot viss sektion inom land i norden samt Norge.

Normkritisk pedagogik

Internationellt finns ej detta term alls. Istället talar man ifall exempelvis intersektionalitet, interkulturalitet alternativt icke förtryckande utbildning. Begreppet normkritik äger sitt ursprung inom normkritisk pedagogik och kommer alltså ifrån resonemang knutna mot utbildning samt utbildning. Begreppet uppstod runt / inom enstaka tvärprofessionell studiecirkel var man intresserade sig till vilket man då beskrev liksom queerpedagogik.

Studiecirkelns jobb drog inspiration ifrån den amerikanske forskaren Kevin Kumashiros idéer inom hans litteratur Troubling Education (). Man intresserade sig även från dem resonemang liksom dramapedagogerna Joakim Rindå samt Gunilla Edemo utvecklade avseende problemen tillsammans med toleranspedagogik inom metodmaterialet Någonstans går gränsen.Delar från dem likt medverkade inom studiecirkeln skrev boken Normkritisk pedagogik – inflytande utbildning samt strategier på grund av förändring (Bromseth & Darj, ).

inom denna bok  bidrog jag tillsammans med kapitlet ”En utbildning inom frihet, tillsammans med “misstagens hjälp” där jag beskriver begreppet normkritisk pedagogik till inledande gången. Boken fick en enormt genomslag då den kom. identisk kalenderår () förekom även begreppet på grund av inledande gången inom enstaka myndighetsrapport ifrån Skolverket: Diskriminerad, trakasserad kränkt.

Teoretiska utgångspunkter till normkritisk pedagogik

Begreppet normkritisk pedagogik existerar ej enstaka teori inom sig.

Begreppet uppstod inom ideell zon (bla. inom uppdrag knuta mot RFSU, RFSL samt stiftelsen Friends) samt existerar således en praktikerbegrepp.

Det är detta man oftast oreflekterat uppfattar som normalt och

Utgångspunkten på grund av begreppet äger dock tydliga rötter inom den akademiska teoribildningen, dels inom poststrukturella teorier angående kraft samt genus dock även inom intersektionalitet samt postkoloniala perspektiv. Ex. utifrån teoretiker såsom exempelvis Judith Butler, Michel Focault, Kimberlé Crenshaw samt Edward Said.

ett ytterligare betydelsefull utgångspunkt på grund av normkritisk pedagogik existerar Paulo Freires kritiska pedagogik inom hans litteratur dem förtrycktas pedagogik.

En fördjupning inom normkritikens utgångspunkter ger forskaren Janne Bromseth enstaka många god överblick från inom sitt avsnitt ”Rötter samt fötter” inom vår antologi Normkritisk pedagogik – perspektiv, utmaningar samt möjligheter (Björkman samt Bromseth, ).

Gällande utvecklingen från normkritik inom land dem senaste tio år att föreslå eller råda något jag artikeln Normkritisk pedagogik – framväxten samt utvecklingen från en nytt term inom den svenska utbildningskontexten. Denna äger jag skrivit tillsammans tillsammans med forskarna Janne Bromseth samt Helena Hill.

Normativa antaganden likt styr våra reflektioner samt handlingar

Normer existerar outtalade föreställningar ifall vad oss anser existera detta normala.

Typiskt till normer existerar för att människor sällan anger dem, dem flesta tar dem till självklart. Ex. förmå en normativt antagande artikel för att enstaka man besitter enstaka fru, för att enstaka kvinna besitter unge alternativt för att enstaka individ ej besitter enstaka funktionsnedsättning ifall detta ej ”syns”. ett individ likt lever inom enlighet tillsammans med dem rådande normerna upptäcker oftast ej normerna.

detta existerar ursprunglig ifall någon bryter sen norm liksom den blir märkbart samt känns på grund av den likt fullfölja detta. Man är kapabel yttra för att ”normen skaver”.

Normer kunna verka oförargliga, dock dem styr våra idéer samt handlingar. Följden kunna bli för att dem personer vilket bryter mot normen blir utestängda, bortses ifrån alternativt ignoreras.

Då handlar normer ifall kraft samt inom sämsta fall diskriminering.

Inledning

en vanligt sätt för att bestraffa normavvikelser existerar tillsammans med skällsord. Ex. för att förklara ett pojke likt bryter mot maskulinitetsnormer vilket ”en djävla fjolla”, klassa en små människor som anses på grund av extrovert kallas på grund av ”DAMP-unge” alternativt för att termen ”svartskalle” används på grund av för att vid en nedsättande sätt förklara enstaka rasifierad individ.

”Djävla hetero” existerar ju tex. ej en skällsord.

Vilka normer bör man fokusera vid inom den normkritiska pedagogiken?

Vissa normer behövs. Demokratiserande normer liksom exempelvis reglerar taltid, turtagande inom lek samt interaktion inom kollektivtrafiken existerar förhållningsnormer oss människor behöver till för att behärska samexistera.

Dessa normer skapar utrymme samt samhörighetskänsla. i enlighet med varenda läroplaner existerar detta lärarnas uppgift för att förmedla dessa mot studenter (under rubriken normer samt värden). Inom den normkritiska analysen fokuserar man på begränsande normer. Sådana likt fullfölja för att oss beter oss/lever/lär vid en sätt oss möjligen ej önskar till för att oss existerar rädda till andras reaktioner samt bestraffningar.

Dessa normer bidrar mot diskriminering samt kränkningar på grund av för att dem begränsar människors utrymme för att artikel, känna till samt välja.

Intersektionalitet samt normkritisk pedagogik

Vad vilket existerar normativt antaget inom en visst kontext existerar olika samt vid flera sätt. denna plats kommer begreppet intersektionalitet in.

termen intersektionalitet kommer ifrån engelskan intersection, vilket förmå betyda vägkorsning alternativt skärning. Inom området normkritik använder man intersektionalitet till för att förklara hur olika normativa maktordningar påverkar samt ibland förstärker varandra. ett individ äger ständigt ett ålder, enstaka hudfärg, ett klassbakgrund, enstaka kroppsform, en hälsotillstånd etc.

oss måste därför ständigt förhålla oss mot samt bli bedömda utifrån flera olika normativa antaganden.

Pedagogiken går ut på att bekämpa all slags diskriminering genom att undvika att förmedla stereotyper vad gäller

En svensk (vit) kvinna inom årsåldern såsom arbetar liksom akademiker (som jag..) besitter exempelvis enstaka maktposition inom relation mot ett rasifierad man inom årsåldern vilket kommit mot land liksom ensamkommande flykting. Detta trots för att män vilket lag allmänt besitter mer kraft inom samhället än kvinnor liksom team. dock faktorer liksom etnisk bakgrund, ålder samt klassposition påverkar hur personer tolkar sig själva samt blir tolkade från andra.

detta existerar detta likt kallas till intersektionalitet samt detta existerar ett betydelsefull utgångspunkt inom en normkritiskt tänkande.

De &#;normala&#; samt &#;De Andra&#;

Jag skriver inom tidigare nämnda antologi (Björkman & Bromseth, ) för att ”vi behöver förstå vilket oss ej förstår således för att oss förbättrad kunna förstå samt angående detta behöver förändras”.

enstaka normkritisk utvärdering handlar ifall för att medvetandegöra hur normativa idéer fullfölja för att vissa människor får mer kraft då andra får mindre.

för att medvetandegöra hur oss får ögonkontakt vid samt ifrågasätter dem normer såsom påverkar våra uppfattningar angående vad liksom existerar ”normalt” existerar viktigt. detta existerar detta  man oftast oreflekterat uppfattar likt normalt samt därmed önskvärt. enstaka individ någon uppfattar liksom ”normal” får ofta utvidgade handlingsutrymmen samt möjligheter.

publicerades boken Normkritisk pedagogik – makt, lärande och strategier för förändring (Bromseth & Darj, ) i vilken begreppet normkritisk pedagogik lanserades

Det normkritiska perspektivet fokuserar vid normerna såsom skapar exkludering samt diskriminering. Detta för för att komma mot roten från problemet istället till för att försöka dämpa dem negativa konsekvenserna från detta maktojämlika struktur vilket fullfölja för att oss anser för att vissa &#;passar in” samt andra ”står utanför” (normen). ”Det normala” skapas då detta ställs inom kontrast mot något annat.

”Det avvikande” alternativt ”de Andra” existerar dem liksom ej ”passar in” inom normens snäva ram. detta denna plats utför detta möjligt till ”de normala” för att äga åsikter angående dem likt befinner sig utanför detta normativt något som har antagits eller accepterats.

Normkritisk pedagogik inom undervisningen

Med en normkritiskt perspektiv inom vår pedagogiska erfarenhet kunna oss bli medvetna ifall dem normsystem liksom ger upphov mot utsatthet.

Normkritisk pedagogik

en medvetandegörande såsom gäller till oss liksom både pedagoger inom skolan dock även hos oss själva såsom människor. Genom för att utföra normen, dess gränser samt inflytande synliga blir detta möjligt för att förstå hur processen runt inneslutande samt uteslutande fungerar. Detta existerar ett process oss samtliga deltar inom dagligen.

till för att behärska bedriva denna typ från jobb behöver oss existera nyfikna vid oss själva samt vår personlig förkunskap. Idéer såsom bygger vid hur oss själva flora upp samt dem normer vilket funnits omkring oss. då oss vilket pedagoger/personal äger auktoritet ovan undervisningssituationen behöver oss förstå hur våra erfarenheter samt ideér påverkar den.

Vad tycker jag existerar normalt samt varför tycker jag det?

Att artikel pedagog innebär för att utföra medvetna omröstning, dock då behöver oss bli just medvetna. Denna process behöver pågå all tiden till för att detta normkritiska perspektivet bör fungera. oss måste våga visa samt gilla våra “misstag&#; eftersom dem ger oss möjligheter för att ett fåtal ögonkontakt vid våra normblinda fläckarna (normbrytande erfarenheter oss själva ej besitter.

Därmed är kapabel oss läka tiden förbättra vårt sysselsättning samt vår medvetande från detta utrymme oss skapar (eller begränsar) likt chef. angående oss lyckas titta misstagen vid detta sätt blir detta normkritiska arbetet plötsligt väldigt intressant. vad tycker jag existerar normalt samt varför tycker jag det? finns detta på grund av olika normer samt vilka gynnar respektive missgynnar mig?

detta existerar även viktigt till studenter för att ställas inför dessa ämnen.

Utveckla vårt tänkande kring normer inom utbildning samspel

Att oss öppnar ögonen samt börjar illuminera detta vilket tidigare varit förgivettaget samt osynligt existerar ej ständigt helt enkel. oss äger dock allt för att vinna vid för att själva försöka samt stötta varandra inom detta.

för att utifrån en ödmjukt förhållningssätt tänka tillsammans. detta handlar vid inget sätt angående för att ”göra alternativt tänka rätt&#;.

(kommer av normkritik) innebär att, i bl

detta handlar angående för att förbättra vårt tänkande inom utbildning samspel tillsammans med varandra samt tillsammans med vår aktivitet genom ödmjukhet samt dialog. detta blir en ständigt upplevelsebaserat utbildning till oss likt pedagog. en utbildning likt utvecklar oss likt pedagoger mot en alltmer inkluderande arbetssätt.I undervisningsarbetet bidrar en normkritiskt perspektiv mot för att både vår allmändidaktik samt vår ämnesdidaktik utvecklas inom ett mer inkluderande riktning.

enstaka normkritisk bedömning från dem didaktiska frågorna vilket, hur samt varför existerar därför nödvändig. Denna bör ligga ner liksom bas då oss pedagoger behöver besvara ämnen ifall innehåll, undervisningsmetod samt avsikt.