gemrap.pages.dev






Vad kallas den judiska lagen

Judendom

Den på denna plats artikeln handlar ifall den judiska religionen. För etniska, historiska samt kulturella aspekter från den judiska identiteten, titta judar.

Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett ifrån hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda",[1] hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) existerar judarnasreligion; ett trosuppfattning innehållande flera praktiker vilket härrör ifrån dem antikaisraeliterna, vars saga finns nedskriven inom Gamla testamentet (Tanakh) samt vilket utreds samt förklaras ytterligare inom Talmud samt andra texter.

Judendomen äger enstaka från dem äldsta religiösa traditionerna likt finns samt såsom utövas än inom solens tid, samt flera från dess texter samt traditioner existerar centrala även till andra abrahamitiska religioner. Judisk saga samt handlingslinjer besitter vid därför sätt påverkat andra religioner liksom kristendom samt islam.

År 2012 uppskattades antalet judar artikel cirka 14 miljoner, varav cirka 6,1 miljoner bosatta inom Israel samt 5,7 miljoner inom USA (tillsammans 82,4 andel från världens judar).[2]

Judisk ceremoniell lag

[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad ifrån islam samt kristendom finns detta inom judendomen inga officiella trosuppfattningar alternativt allomfattande doktrinella villkor liksom utgör ett förutsättning på grund av för att existera medlem.

detta existerar enstaka ceremoniell team, påbud samt förbud ("mitzvot") ifrån Torah, vilket utgör grunden inom judendomen. mot skillnad ifrån dem andra abrahamitiska religionerna agerar tron enstaka underordnad roll[3]. enstaka individ förmå betraktas vilket jude ifall vederbörande antingen håller fast nära en helt struktur från trossatser liksom gäller den Allsmäktige samt existensen efter döden alternativt ifall individen håller fast nära en antal enkla trosuppfattningar likt ger innebörd mot befintlig ritual.[källa behövs] Denna diversitet inom judisk tro beror delvis vid för att handlingar (goda gärningar samt dem 613 påbuden samt förbuden) samt ej trossatser existerar den viktigaste delen från judiskt religiöst liv.[4]

Judendomen visar upp sig egen såsom relationen alternativt förbundet mellan Israels små människor (den judiska nationen) samt Gud.

liksom sådan anser flera för att detta existerar den inledande monoteistiska tro, även angående flera aspekter från judendomen motsvarar dem likt omfattas från dem västliga begreppen etik samt civilrätt.

Enligt den traditionella halachan, den judiska lagen/läran, är den jude som antingen är född av en judisk mor eller har övergått till judendomen i vederbörlig ordning

Judendomen äger ett från dem äldsta religiösa traditioner såsom finns samt likt utövas än idag, samt flera från dess texter samt traditioner existerar centrala även till andra abrahamitiska religioner. Judisk saga samt handlingslinjer besitter vid sålunda sätt påverkat andra religioner såsom kristendomen, islam samt bahá'í.

Gamla testamentet alternativt Tanakh berättar hur Gud kallade patriarken Abraham bland kaldéerna samt upprättade en förbund tillsammans med honom. Likafullt bestämmer Gamla testamentet tron vid den enda guden mot tiden på grund av själva begynnelsen, såsom den skildras inom inledande Mosebok 1, samt framställer ett allomfattande medvetenhet angående Abrahams Gud bland äldre samhällen, samt andra personers dyrkan från densamme.

Medan judendomen sällan, ifall någonsin, varit monolitisk, besitter den ständigt varit kraftigt monoteistisk, teologiskt sett – fastän Bibeln samt Tanakh skildrar ansenliga perioder från sopor bland flera israeliter ifrån judendomens tro. Somliga uppmärksammar dem trosläror inrymmande gott samt ont samt term likt paradis, helvete, dom samt uppståndelse såsom fanns inom den iranskazoroastrismen, vilken israeliterna kom inom förbindelse tillsammans då perserna erövrat Babylon samt gjort slut vid den babyloniska fångenskapen.

Judarna höll fast nära sin tro, dock den persiska tro påverkade deras apokalyptik.[5]

Historiskt sett besitter judendomen betraktat tron vid den gudomliga uppenbarelsen[6] samt godkännandet från den skriftliga samt muntliga Torahn såsom sin primär samt maximalt centrala övertygelse. Judendomen äger dock ingen centraliserad auktoritet liksom dikterar religiösa dogmer, samt inga religiösa doktriner alternativt trosprinciper inom kristen bemärkelse.

Judendomen baseras vid papper, samt varenda människor - judar samt icke-judar – kunna nå ett lokal inom sky genom sina handlingar denna plats vid jorden. Judar besitter 613 bud för att följa, icke-judar sju stycken från dessa. Dessa kallas till dem noakidiska buden, efter Noa vilket Gud slöt en förbund tillsammans med inom inledande Moseboken tillsammans med regnbågen liksom indikator.

Maimonides trosprinciper

[redigera | redigera wikitext]

Genom århundradena äger en flertal tydliga formuleringar från dem judiska trosprinciperna framträtt samt även ifall dem vördnadsfullt avviker ifrån enskilda specifikation, markerar dem ej enstaka kraftfull samhörighet tillsammans med kärnideologin. från dessa betraktas dem maximalt något eller någon med hög trovärdighet eller myndighet artikel Maimonides 13 trosprinciper ifrån 1100-talet.

Dessa principer fanns kontroversiella då dem inledningsvis föreslogs dock anses idag existera obligatoriska från dem maximalt ortodoxa judiska auktoriteterna, samt judar vilket ej fullt accepterar varje grundsats döms likt potentiellt kätterska. Maimonides 13 trosartiklar, vilka förmå äga formulerats till för att definiera judendomens särart nära enstaka tidsperiod då tvångskonverteringar mot kristendom samt islam ägde lokal.

Maimonides trosprinciper:

  1. Tron vid för att Gud existerar såsom alltings Skapare.
  2. Tron vid för att Gud existerar ett enda grupp (monoteism).
  3. Tron vid för att Gud existerar okroppslig.
  4. Tron vid för att Gud mot sitt väsen existerar evig.
  5. Tron vid för att Gud existerar den ende vilket existerar värdig för att tillbedjas.
  6. Tron vid för att allt vilket talats från profeterna existerar sanning.
  7. Tron vid för att Mose fanns den störste från profeterna.
  8. Tron vid för att Toran (de 5 Moseböckerna) såsom den finns idag, existerar densamma vilket gavs åt profeten Mose.
  9. Tron vid för att Toran inte någonsin kommer för att bytas ut mot någon ytterligare uppenbarelse.
  10. Tron vid för att Gud känner människans handlingar samt tankar.
  11. Tron vid för att Gud belönar samt bestraffar den liksom håller alternativt överträder Hans bud (mitzvot).
  12. Tron vid för att Messias skall komma.
  13. Tron vid för att dem döda skall återuppstå.[7]

Maimonides trosartiklar skrevs inom en bedömande skeende då judar befann sig beneath svåra förföljelser inom kristna samt muslimska länder.

för att slå vakt angående judendomens troslära ansågs viktigt. Maimonides avsåg även för att vandra inom teologisk polemik mot dem judar likt ifrågasatte den rabbinska traditionen, mot modell karaiter. Polemiken mot både kristendom samt islam existerar klar. Maimonides förkunnar för att Gud existerar den ende skaparen.

Alla huvudinriktningar inom judendomen är idag öppna för uppriktiga konvertiter

för att Gud existerar ett enda avdelning samt ej besitter någon lekamen existerar enstaka klar markering mot kristendomens treenighetslära samt läran för att Jesus existerar Guds son. Toran existerar rätt samt oföränderlig. Åsikten för att Toran ej är kapabel bytas ut mot någon ytterligare uppenbarelse existerar enstaka klar markering mot islam liksom lär för att Koranen existerar den sista uppenbarelsen.

Maimonides trosläror fick sådan kraftfull ställning för att den införlivades inom siddur (bönboken).

Vem såsom existerar jude

[redigera | redigera wikitext]

Judendomens anhängare kallas judar. Judendomen existerar enstaka tro samt enstaka etnicitet samt medan judendomen existerar öppen på grund av konvertiter betraktas inom allmänhet detta judiska kollektivet likt ett etno-religiös samling, delvis vid bas från skäl härrörande ifrån dem heliga skrifter såsom beskriver detta judiska människor såsom ett nation, snarare än såsom anhängare från enstaka trosuppfattning.

detta finns omkring 14 miljoner judar inom världen varav omkring 6 miljoner bor inom Israel.

Enligt dem sedvänja judiska lagarna existerar den jude, såsom existerar född från ett judisk mor alternativt likt konverterat mot judendomen inom enlighet tillsammans den judiska lagen (ger tzedek). samtliga huvudinriktningar inom judendomen existerar idag öppna till uppriktiga konvertiter.

Konverteringsprocessen utvärderas från enstaka auktoritet samt konvertiten förhörs angående sin uppriktighet samt sitt kunnande.[8]Karaiter samt samaritaner följer endast den patriarkala sträcka var faderns ursprung avgör frågan. i enlighet med den reformistiska judendomen anser man för att varenda liksom besitter antingen enstaka mor alternativt far vilket existerar judisk existerar jude.

Detta frångår således den ortodoxa principen för att endast den vars mor existerar judisk räknas vilket jude ifrån födelsen.

Traditionell judendom håller fast nära för att ett jude, oavsett ifall vederbörande existerar född mot detta alternativt omvänt sig, existerar jude på grund av all tidsperiod. Sålunda anses den jude, likt hävdar sig existera ateist alternativt liksom konverterar mot ett ytterligare tro, ännu artikel jude.

i enlighet med judisk lag går detta ej för att avsäga sig tro alternativt sin etnicitet.

Men traditionen har också lett till debatt och meningsskiljaktigheter

i enlighet med reformjudendom (eller "liberal") anser man för att den judiska lagen, judisk lag, ej existerar bindande då detta kommer mot för att definiera vem vilket existerar jude. Dessa former från judendom accepterar en ungar likt jude oavsett vem från föräldern likt äger detta judiska ursprunget inom familjen.

Judisk efterlevnad

[redigera | redigera wikitext]

Religiös klädsel

[redigera | redigera wikitext]

Kippa

[redigera | redigera wikitext]

En kippa existerar ett små rund något som bärs på huvudet såsom hattar eller mössor, enstaka struktur från huvudduk alternativt kalott, liksom judiska män små frukter från växter inom synagogan samt nära andra religiösa tillfällen likt en indikator vid aktning.

Observanta judar små frukter från växter den jämt, då detta står inom Talmud för att ingen bör vandra ens fyra steg utan för att täcka sitt skalle. Kippan förmå äga samtliga tänkbara färger, former samt mönster, huvudsaken existerar för att den täcker hjässan. Ortodoxa judar små frukter från växter ofta enstaka mörk alternativt mörk kippa, medan reformerta (liberala alternativt progressiva) judar använder mer färgglada samt stickade huvudbonader.

Tefillin

[redigera | redigera wikitext]

Tefillin (av tefillah, bön, vid hebreiska samt arameiska; tefillin existerar den arameiska pluralformen böner) existerar numeriskt värde svarta läderkapslar. Den en fästes tillsammans hjälp från enstaka läderrem vid överarmen således för att kapseln sitter vid bicepsmuskeln, samt pekar mot hjärtat, den andra ovanpå pannan sålunda för att den nedre kanten existerar inom linje tillsammans med hårfästet.

inom varenda kapsel finns identisk fyra stycken ur den judiska Torahn skriven på grund av grabb vid pergament. vid huvudkapseln existerar dessa skrivna vid fyra separata pergamentbitar inom varsitt läderfack. vid armkapseln existerar identisk stycken samlade vid enstaka enda rulle. Texten likt står vid pergamentrullarna läses likt ett sektion från bönerna nära morgongudstjänster.

Det finns specifika böner ifrån den judiska bönboken vilket bes inom samband tillsammans med för att tefillin sätts vid. inom dessa ingår mot modell uppmaningarna för att "binda dem (dessa ord) såsom en indikator vid din arm" samt för att "de skall tjäna liksom en symbol mellan dina ögon".

Tidigare bars tefillin dagtid, dock eftersom man ej får prata angående saker liksom ej existerar heliga då man besitter den vid sig, bärs den idag enbart beneath morgonbönen vid vardagarna.

detta räknas vilket en indikator, samt andra indikator, såsom shabbat, behöver ej kompletteras. Tefillin används ej från pojkar innan deras dryckesställe mitzvah.

Böner

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt läser judar – enskilt alternativt inom samling – upp böner tre gånger ifall dagen (shacharit vid morgonen, mincha vid eftermiddagen samt maariv vid kvällen), tillsammans även enstaka fjärde bön (musaf) beneath shabbat samt helgdagar.

Den maximalt kända bönen existerar Amida alternativt shemoneh esrei, vilken sägs äga utformats beneath profeten Esras period (cirka 444 f.Kr.), dock inledningsvis troligtvis liksom ett uppsättning anvisningar till böneämnen: Den fast fixerade texten existerar troligtvis flera århundraden yngre. Amida-bönen ingår inom samtliga tre bönegudstjänsterna (men existerar – strikt räknat – obligatorisk endast inom dem numeriskt värde inledande bönegudstjänsterna, liksom motsvarar offren inom templet).

Den judiska trosbekännelsen, Shema Yisrael, besitter ett huvud ställe inom den judiska gudstjänsten, samt förekommer inom både morgonbönen samt kvällsbönen. vid hebreiska lyder den: "Shema Yisrael Adonai Eloheinu Adonai Echad". översatt mot svenska blir det: "Hör Israel! Herren existerar vår Gud! Herren existerar En!" (5 Mos. 6:4). Övriga böner existerar bland annat sådana ur Psaltaren, läka psalmer alternativt sammansatta verser.

Under sabbaten reduceras antalet välsignelser (berakhoth) mot sju samt kallas till sheva' berakhoth. Denna bön anses existera enstaka kompensation på grund av djuroffret inom templet. Principen existerar för att idag, då detta judiska templet existerar förstört samt ej längre står, får bön läst genom läpparna ersätta djuroffret.

dem ortodoxa judarna avvaktar vid för att templet ett solens tid skall återuppstå samt till för att artikel förberedda lär dem sig redan idag riterna, på grund av för att behärska genomföra dem då därför ske.

Tahor samt Tameh existerar status från rituell renhet respektive orenhet. till för att ett fåtal anlända in mot templet måste man existera inom rent tillåtelse, vilket man exempelvis är kapabel bli genom för att ta en bad.

Likheter tillsammans denna rituella renhet finns inom islam samt även bland hinduer samt vissa kristna (se mot modell fottvagning).

Utöver dem obligatoriska bönerna förekommer flera frivilliga andaktsbruk inom den enskilda bönen, ej minimalt inom chassidiska miljöer. Hitbodedut existerar sedvanan för att prata fritt samt improviserat tillsammans Gud vid sitt modersmål, populariserat från Nachman från Breslov.

Kavvanah kunna inom bredare fras syfta vid för att artikel uppmärksam beneath dem föreskrivna bönegudstjänsterna, dock existerar inom smalare fras benämningen vid meditationer likt, i enlighet med kabbalistisk sedvana, är kapabel beledsaga fanns samt ett från dem muntliga bönerna inom Siddur. flera chassider ber bota Psaltaren beneath loppet från ett kalendermånad.

Toraläsning

[redigera | redigera wikitext]

Enligt judisk tradition mottog Mose ett uppenbarelse vid Sinaiberget såsom han förde vidare mot detta judiska människor samt detta existerar ifrån denna vilket Torah äger kommit. Tora existerar en vittnesbörd angående hur Gud äger gripit in på grund av för att straffa alternativt hjälpa judarna genom historien samt handlar alltså inom bas samt botten angående förhållandet mellan Gud samt detta judiska människor.

Höjdpunkten inom Tora finns inom andra Mosebok var detta beskrivs hur Mose tar emot dem tio budorden ifrån Gud vid berget Sinai.

Enligt rabbinsk tradition består Torah bara från den skriftliga läran, Torah she-bi-khetav. detta existerar den en delen från detta vilket kallas den tudelade Torahn. Den andra delen existerar den muntliga läran, Torah she-be-al peh, liksom fungerar liksom ett förklaring mot den skriftliga delen.

varenda delar från läran existerar lika viktiga i enlighet med den rabbinska traditionen, eftersom man ej enbart kunna vandra mot den skriftliga Torahn på grund av för att tolka lagarna inom praktiken. Då behöver man den muntliga, förklarande delen även.

Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar

Det existerar värt för att notera för att detta överlag är kapabel sägas för att inom traditionell eller strikt efter en lära judendom tolkas Torah ordagrant. Den reformistiska traditionen bibehåller för att Torahn gavs från Gud mot judarna via Moses nära berget Sinai, dock för att detta plats start vid Guds dialog tillsammans judarna, samt för att varenda generation måste lyssna Guds röst egen.

Därför anser man för att Torahn ej inom varenda lägen bör tolkas ordagrant. "Tradition äger enstaka röst, dock ej vetorätt."

Synagogan

[redigera | redigera wikitext]

En synagoga existerar enstaka judisk samlingslokal avsedd på grund av tillbedjan samt religiösa studier.

Synagogor äger byggts inom varenda tänkbara stilar samt storlekar.

vid sedvänja synagogor ses ofta just tolv öppning, liksom skall symbolisera dem tolv judiska stammarna. enstaka synagoga existerar vid intet sätt någon nödvändighet till enstaka judisk gudstjänst, liksom är kapabel behållas nästan varsomhelst, självklart för att ett minjan – 10 vuxna judar (judiska män inom ortodoxa församlingar) – finns närvarande.

Varje synagoga äger ett Bimah (läspulpet) samt enstaka papper, en förvaring var torah-rullarna förvaras.

Bland ashkenaziska judar kallas detta förvaring även till Aron Hakodesh.

En del ortodoxa judar är dock mer moderna och öppna mot det moderna samhället

enstaka synagoga existerar vanligtvis byggd sålunda för att noaks ark existerar riktad mot Jerusalem.[9] inom ortodoxa synagogor finns även enstaka Mechiza, enstaka avskiljare såsom skiljer kvinnor samt män åt beneath gudstjänsten. Inom den egalitära judendomen sitter män samt kvinnor tillsammans, samt kvinnor äger enstaka lika massiv sektion inom gudstjänsten vilket männen.

Inom den icke-ortodoxa judendomen finns även kvinnliga rabbiner; exempelvis existerar Ute Steyer, rabbin nära Stockholms Stora synagoga, den inledande kvinnliga rabbinen inom land.

Kashrut

[redigera | redigera wikitext]

Kosher (כשר), existerar den föda vilket från kashrut (כשרות, enstaka sektion från halakha) angivits liksom rätt till praktiserande judar.

föda likt existerar förbjudet till religiösa judar existerar däremot treifah (heb. טרפה). Sistnämnda begrepp härstammar ifrån en mening på grund av varelse såsom slaktats efter för att äga blivit slagna från jagare.

De primär lagarna inom kashrut finns inom tredjeplats Mosebok samt även inom den muntliga lagen vilket skrevs ned inom Talmud.

Slakten regleras dels inom den muntliga tradition såsom toran hänvisar mot inom Femte Mosebok 12:21.

Händelser inom livet

[redigera | redigera wikitext]

B'rit mila

[redigera | redigera wikitext]

B'rit mila (hebreiska בְּרִית מִילָה [bərīt mīlā]), även kallad bris (uttalas tillsammans med betalkort [i]) bland ashkenaziska judar, existerar den omskärelse likt i enlighet med Toran (Första Moseboken 17: 10-12) bör äga plats vid varenda judiskt gossebarn vid hans åttonde levnadsdag.

Brit står till förbund samt mila står till omskärelse, dessa numeriskt värde mening betyder tillsammans "omskärelsens förbund". Omskärelsen existerar ett tecken på grund av förbundet mellan Abrahams människor samt Gud.

Pidjon habben

[redigera | redigera wikitext]

Pidjon habben existerar hebreiska till "friköpande från sonen".

Den judiska sedvänjan pidjon habben härstammar ifrån händelsen då Gud skonade den förstfödde från hankön både hos människa samt hos varelse bland israeliterna. Allt annat förstfött från hankön inom Egypten lät han dö på grund av för att förmå Farao för att ge israeliterna tillåtelse för att lämna slaveriet inom Egypten (2 Mos, 11:1-7). liksom tackar till för att Gud besparade israeliterna denna tragedi således skulle man offra samtliga förstfödda från hankön mot Gud (2 Mos, 13:11-16).

Hos människan sålunda bestod offret från för att den förstfödde sonen skulle tjäna Gud såsom kyrkoherde alternativt tempeltjänare, ett många hedrande arbetsuppgift.

Bar mitzva

[redigera | redigera wikitext]

Bar mitzva (från hebreiska, בר מצווה, "budets son") kallas detta situation då ett judisk pojke uppnår sin religiösa myndighetsålder, vilket på grund av pojkar sker nära 13 års ålder.

Den judiska traditionen omfattar lagen (Toran), tolkningar till de gudomliga orden, historiska berättelser, etiska läror, seder och bruk för människans livsstil och så vidare

dryckesställe mitzva sker automatiskt, dock detta existerar dock brukligt för att hedra tillfället genom för att delta inom ett gudstjänst samt för att då kallas fram för att välsigna Torahn, samt ibland för att studera en segment från Torah.

Bat mitzva

[redigera | redigera wikitext]

Bat mitzva, budets dotter, kallas detta situation såsom enstaka judisk flicka uppnår sin religiösa myndighetsålder inom vissa judiska riktningar.

på grund av flickorna sker detta nära 12 års ålder. Bat mitzvah äger beneath 1900-talet införts likt enstaka motsvarighet mot pojkarnas dryckesställe mitzvah.

Mer traditionell inriktningar, exempelvis flera ortodoxa, äger dock ej accepterat bat mitzva eftersom detta saknar bas inom religiösa urkunder. Bat mitzva sker automatiskt, dock detta anses dock brukligt för att hedra tillfället genom för att delta inom ett gudstjänst samt, inom huvudsak icke-ortodoxa församlingar, för att studera en del från Torah vid hebreiska.

Bat mitzva föregås från en års studier då barnet får basal utbildning inom bibelkunskap samt hebreiska. Inom reformistisk judendom blir enstaka flicka bat mitzva nära 13 års ålder, detta önskar yttra identisk ålder liksom ett pojke blir dryckesställe mitzvah.

Helgdagarna

[redigera | redigera wikitext]

Shabbat

[redigera | redigera wikitext]

Shabbat, även shabbos alternativt shabbes, vid svenska sabbat, existerar beteckningen vid den judiska vilodagen.

Shabbat firas varenda sju dagar, ifrån solnedgången fredag natt tills "tre stjärnor syns" vid veckodag natt, på grund av för att ge tillfälle för att begrunda världens skapelse.[10] Shabbat besitter många massiv vikt inom den judiska tro, vilket utför den mot den näst viktigaste högtiden efter Jom Kippur.

Under Shabbat får – i enlighet med traditionell judisk perception – inget sysselsättning utföras.

detta existerar heller ej tillåtet för att utflykt, för att bära saker utomhus, alternativt för att tända samt släcka flamma. eftersom elektricitet anses vilket ett form eller gestalt från flamma existerar detta i enlighet med traditionell eller strikt efter en lära judendom heller ej tillåtet för att sätta vid alternativt stänga från ström.

Dessa förbud får endast brytas på grund av för att rädda människoliv ("pikuach nefesch"). Konservativ samt inom synnerhet progressiv judendom besitter mildrat dessa regler kraftigt.

Shabbatsfirandet inleds tillsammans för att någon från dem närvarande kvinnorna (i ett släkt hustrun) tänder levande ljus samt läser enstaka välsignelse ovan dem.

Finns inga kvinnor närvarande utförs ritualen dock från enstaka man. inom enstaka släkt välsignar därefter fadern barnen samt läser den aronitiska välsignelsen. för att tända shabbatsljusen existerar enstaka från dem ett fåtal religiösa handlingar såsom traditionell judendom ålägger kvinnor.

Enligt de traditionella judiska lagarna är den jude, som är född av en judisk mor eller som konverterat till judendomen i enlighet med den judiska lagen (ger tzedek)

Under fredagskvällen äter man även ett små festmåltid, likt inleds tillsammans med kiddusch, en helgande från Shabbat, genom för att man läser välsignelser ovan vinet, detta särskilda sabbatsbrödet challah samt Shabbat.

Lördagsmorgonens gudstjänst anses vilket veckans viktigaste inom dem flesta riktningar från judendomen. detta existerar då man läser veckans parasha, en segment ur Torah.

Efter läsningen ur Torah läses även enstaka haftarah, enstaka profettext. Ortodoxa rabbiner existerar dock noga tillsammans för att poängtera, för att detta existerar förbättrad för att be lördagsmorgonens shacharit isolerad alternativt tillsammans familjen än för att företa sig enstaka utdragen utflykt mot enstaka avlägset belägen synagoga.

Reformjudar äger enstaka mera tillåtande ögonkontakt vid resor mot synagogor vid shabbat.

Shabbat avslutas tillsammans med enstaka ceremoni såsom kallas Havdala. ett bägare tillsammans med alkoholhaltig hålls upp samt en ljusarrangemang bestående från minimalt numeriskt värde sammanflätade ljus börjar lysa. Sedan läses ett skrivelse var gränsen mellan Shabbats helighet samt den övriga veckan indikeras.

ett små dosa tillsammans väldoftande kryddor räcks runt bland dem församlade, vilket sedan håller upp händerna mot havdalahljuset samt låter detta reflekteras vid naglarna. Sedan dricker man ur vinbägaren. vid vissa håll finns ett tradition för att spara ett sista sektion från vinet till för att släcka ljuset inom. mot slutligen sjungs sångerna Elijahu Hanavi ifall profeten Elia, samt Shavuah Tov, "en god vecka".

De tre pilgrimshögtiderna

[redigera | redigera wikitext]

Pesach

[redigera | redigera wikitext]

Pesach (hebr. פֶּסַח), den judiska högtidlig vecka före påsk, "det osyrade brödets högtid", firas mot minne från uttåget ur Egypten samt existerar enstaka från dem viktigaste judiska högtiderna. detta firas identisk solens tid varenda tid inom den judiska kalendern, nämligen den 15:e Nisan (se andra Mosebok 12:6).

Det hebreiska termen pesach betyder "passera förbi" samt vid engelska brukar termen "passover" användas. Detta syftar vid andra Mosebok 12:23, var Gud meddelar Moses för att han kommer döda den förstfödde sonen inom varenda egyptiskt bostad, dock passera förbi dem dörrar likt insmorts tillsammans blod ifrån en lammoffer. Genom blodmarkeringen kunde därmed dem judiska gossebarnen överleva.

Pesach inleds nära inledande månsken efter vårdagjämningen, oftast inom april, samt firas beneath sju dagar inom Israel samt inom åtta dagar från judarna inom diasporan. Anledningen mot detta fanns för att man fanns tvungen för att avbryta upp hastigt samt ge sig iväg ifrån slaveriet inom Egypten därför man hann ej jäsa brödet, samt mot minne från detta äter man ojäst bakverk.

Shavuot

[redigera | redigera wikitext]

Shavuot, veckofesten, firas sju veckor efter pesach samt varar beneath numeriskt värde dagar. Shavuot betyder just veckor. Ursprungligen plats shavuot enstaka skördefest dock besitter beneath årens lopp fått ett djupare fras liksom enstaka helg såsom firas mot minnet från den dagen då Israels människor fick Torahn från Gud nära berget Sinai.

Liksom varenda andra judiska fester besitter Shavuot en samband tillsammans naturen. inom Toran kallas Shavuot chag hakkatsir, likt betyder veteskördens fest. Den kallas även chag habbikkurim likt betyder förstlingarnas fest. Man firar för att vårens löften äger gått inom uppfyllelse vid Shavuot. Shavuot Pesach existerar en indikator vid för att kornskörden börjar.

beneath sju veckor mellan Pesach samt Shavuot, beneath omerdagarna, börjar veteskörden, samt kornskörden avslutas tillsammans veckofesten Shavuot. Detta handlar angående vår såsom förändras mot sommar.

Sedan Templet inom Jerusalem förstörts tid 70 behövde man fira vid en annat sätt.

"Tiden till givandet från Toran" kallar judarna denna helg, ej mottagandet från Toran utan givandet.

detta finns numeriskt värde förklaringar mot det: på grund av detta inledande blev Toran given mot detta judiska människor enstaka gång, vid Shavuot, vid Mose tidsperiod. samt varenda gång ett jude läser, studera, Toran får den ständigt in något nytt inom huvudet. till detta andra, trots för att Toran äger givits mot varenda jude vid identisk sätt, därför tar ej varenda judar emot den vid identisk sätt.

enstaka sektion judar följer den förbättrad än andra samt enstaka sektion judar förstår den förbättrad än andra — samt även judar såsom förstår lika många ser olika aspekter från Toran. vid således sätt firas givandet samt ej mottagandet.

Man är kapabel yttra för att Shavuot existerar judarnas födelsedag. Shavuot plats ifrån start enstaka endagsfest, dock den firas inom konservativa samt ortodoxa synagogor utom Israel inom numeriskt värde dagar.

Sukkot

[redigera | redigera wikitext]

Sukkot (hebreiska סוכות) el. lövhyddofesten existerar ett judisk festlighet vilket årligen infaller den 15 tishri inom den judiska kalendern, vilket motsvarar sent inom månaden september alternativt tidiga oktober, samt varar sju dagar, samt avslutas tillsammans med ytterligare numeriskt värde helgdagar, shemini atzeret samt simchat Tora.

Sukkot existerar plural från hebreiskans "sukka", hydda, vilket existerar högtidens viktigaste emblem.

Varje släkt liksom kunna, bygger hyddor tillsammans överbyggnad bestående från löv beneath dryckesställe firmament till för att fira samt minnas israeliternas ökenvandring ur Egypten mot landet Israel inom bibeln. Hyddorna måste existera placerade beneath dryckesställe firmament, vare sig dem placeras vid ett större balkong utan överdel direkt ovanför, alternativt inom trädgården.

Däri äter man dagens huvudmål varenda solens tid beneath högtiden samt ifall vädret tillåter sover man även var varenda kväll. Förr inom tiden firades den samtidigt vilket vinskörden.

Andra centrala högtider samt minnesdagar

[redigera | redigera wikitext]

Simchat Torah

[redigera | redigera wikitext]

Simchat Torah (hebreiska שמחת תורה) existerar enstaka judisk fest, då man firar för att man läst ut Torah på grund av detta förra året samt börjar angående vid nytt.

Rosh ha-Shanah

[redigera | redigera wikitext]

Rosh ha-Shanah (hebreiska: ראש השנה; Roš ha-Šanah) existerar den judiska fest då judarna firar sitt nyår.[11] Rosh ha-Shanah firas vid inledande samt andra dagen från den judiska månaden tishri, detta önskar yttra inom september alternativt oktober. Den kallas även åminnelsedagen alternativt shofar.

Enligt judisk tradition skapades jorden vid denna solens tid samt detta existerar nära Rosh ha-Shanah Gud bedömer vilket människorna besitter gjort beneath detta gångna året samt beslutar vilket vilket skall hända dem beneath detta kommande. beneath dem tio dagar liksom sedan följer, mellan Rosh ha-Shanah samt Jom Kippur, finns period till eftertanke samt botgöring innan domen slutligen fastslås.

detta existerar enstaka period till försoning.

Jom Kippur

[redigera | redigera wikitext]

Jom Kippur alternativt Jom hakippurim (hebr. יוֹם הַכִּפּוּרִים [jōm hakkippūrīm]), tillsammans med engelskbaserad stavning Yom Kippur samt Yom hakippurim; Försoningsdagen, existerar ett helg inom judendomen, vilket infaller tio dagar efter den judiska nyårsdagen.

detta existerar den viktigaste samt allvarligaste högtiden till dem troende.

Efter för att Templet inom Jerusalem förstörts firas försoningsdagen genom för att fasta, be böner, samlas mot gudstjänster samt be sina medmänniskor ifall förlåtelse. beneath djupt allvar tänker man igen vid detta tid likt gått samt vilket man förmå äga gjort på grund av fel samt misstag.

Samtidigt lovar man Gud för att försöka bli enstaka förbättrad människa samt för att försöka leva vilket Gud besitter tänkt för att människan bör leva.

Helgen börjar inom synagogan aftonen innan tillsammans för att man ber Kol Nidre, ett bön angående tillgift till dem uppriktiga löften mot Gud liksom man kommer för att ge beneath året dock ej lyckas hålla.

Under Jom Kippur förväntas man försonas tillsammans sina ovänner, bära ljus skrud samt kippa samt tända ljus på grund av avlidna. beneath Jom Kippur avstår man även ifrån föda samt beverage. Liksom beneath Rosh hashana blåser man inom en vädurshorn, ett shofar, vilket skall uppväcka människorna mot eftertanke.

Helgen avslutas tillsammans Neila, ett bön angående försoning.

Chanukka

[redigera | redigera wikitext]

Chanukka (hebreiska חנוכה alternativt חנכה ḥănukkā) existerar den judiska fest vilket varar inom åtta kvällar ifrån 25 kislev mot 3 alternativt 4 tebet – detta önskar yttra nära nymåne inom november-december. Chanukka kallas ibland till ljusets fest, ibland på grund av invigningsfesten.

Chanukka firas mot minne från Judas Mackabeus återinvigning från Jerusalems tempel tid 164 f.Kr. sedan detta beneath maccabéerupproret befriats ifrån dem seleukidiska härskarna. i enlighet med traditionen fanns olja mot templets belysning till ett enda dygn, dock Herren såg mot för att oljan räckte inom dem åtta dagar såsom behövdes till för att erhålla fram färsk tempelolja.

Chanukka varar därför inom åtta dagar, samt varenda natt börjar lysa ljus mot minne från detta beneath – en ljus den inledande dagen, numeriskt värde den andra, samt sålunda vidare. Dessa åtta dagar existerar dock ej helgdagar därför mot vida för att sabbatsbuden gäller, utan snarare ett utdragen fest.

Purim

[redigera | redigera wikitext]

Purim existerar ett ytterligare judisk festlighet.

termen betyder "lott" eftersom Haman tänkte dra lott angående vilken dygn judarnas utrotning ifrån Persien skulle ske. Historien återberättas inom Esters volym, var detta berättas för att drottning Ester förrådde Hamans planer inför monark Ahashveros. Haman blir hängd, dock Hamans påbud ifall för att judarna får dödas är kapabel ej stoppas.

Ahashveros utfärdar då en nytt påbud vilket tillåter judarna för att lyfta vapen mot sina fiender, vilket dem även fullfölja. i enlighet med Esters läsning dödades 75 000 perser.

Dagen före festen fastar man; sedan läser man ur Esters litteratur (Megillat Ester) inom synagogan vid kvällstid samt morgonen. då Hamans namn läses skakar barnen inom skallror samt till oväsen sålunda man slipper lyssna hans namn.


  • vad kallas den judiska lagen

    • inom synnerhet brukar ungar klä ut sig vid purim, ofta mot någon från gestalterna inom Esters lärobok.

    Judisk filosofi

    [redigera | redigera wikitext]

    Judisk tänkesätt avser associationen mellan uppriktiga studier från tänkesätt samt judisk teologi. avgörande judiska filosofer innefattar Solomon ibn Gabirol, Saadia Gaon, Maimonides samt Gersonides.

    Större förändringar inträffade såsom gensvar mot Upplysningen (sent 1700-tal mot tidigt 1800-tal). Modern judisk tänkesätt omfattar både traditionell eller strikt efter en lära samt icke-ortodox inriktad tänkesätt. Framstående bland dem ortodoxa judiska filosoferna existerar Eliyahu Eliezer Dessler, namn B. Soloveitchik samt Yitzchok Hutner. Välkända icke-ortodoxa judiska filosofer innefattar Martin Buber, Franz Rosenzweig, Mordecai Kaplan, Abraham Joshua Heschel samt Emmanuel Lévinas.

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Rabbinsk judendom, vilket den framträder idag, besitter enstaka äldre urtid inom östra medelhavsvärldens semitisktalande befolknings polyteistiska tro (se Syrisk-fenicisk mytologi) såsom utövades inom en bälte såsom sträcker sig genom dagens Syrien, Libanon, Jordanien samt Israel. Spår från denna bakgrundsmiljö syns inom Psaltarens (Hebreiska: Tehillim) psalm 29, 82 samt 138.

    Judendomen äger även ett yngre urtid inom den tempelcentrerade monoteistiska israelitiska tro såsom utövades fram mot templets förstörelse kalenderår 70.

    Äldre förhistoria

    [redigera | redigera wikitext]

    Arkeologiska fynd ifrån Ebla samt Ugarit visar för att människor inom nuvarande Syrien, Libanon samt Israel beneath detta tredjeplats samt andra årtusendet före den kristna tideräkningens start utövade polyteism vid en antal tungomål nära släkt tillsammans med hebreiska.

    Religiös poesi ifrån detta enhet uppvisar flera likheter tillsammans vad man även finner inom Psaltaren, ett förteckning judiska hymner likt ingår inom den Hebreiska bibeln (men även inom den kristna bibeln). Gudsnamnet El används exempelvis både angående den högsta gudomen inom syrisk-fenicisk tro samt ifall Gud inom judisk fras.

    Traditionellt anses tidiga monoteistiska former från israelitisk tro äga utövats från bland annat Abraham, Isak, Jakob, Mose, monark David samt Salomo beneath detta andra årtusendet (och start från detta inledande årtusendet) före den kristna tideräkningens start.

    ifrån en strikt historiskt perspektiv vilar denna period emellertid inom dunkel, samt detta finns inga oomstridda historiska källor angående judendomens förstadier ifrån denna tidsperiod.

    På 1300-talet f.Kr. nämner egyptiska källor gudsnamnet yhw inom samband tillsammans stammar hemmahörande vid Sinaihalvön samt nära berget Seir. detta existerar möjligt för att detta existerar detta äldsta belägget på grund av detta främsta hebreiska gudanamnet JHVH (vars exakta vokalisering existerar omstridd från akademiker, samt vars uttal existerar förbjudet inom judendomen).

    Religionen inom Juda rike (och inom viss mån även inom Kungariket Israel) beneath perioden ca 930-537 f.Kr. förefaller inom alltmera tilltagande omfattning äga skilt sig ifrån grannfolkens religioner, genom för att exklusivt dyrka enstaka enda Gud. Kungariket Israels existens existerar tillsammans med säkerhet belagt ca 840 f.Kr., då Mesha-stelen nämner Israel beneath beteckningen "Omris hus".

    Såväl arkeologiska fynd likt dem bibliska Kungaböckerna visar för att den omgivande miljöns polyteism florerade även inom kungariket Israel samt Juda rike, dock bokprofeter liksom bland andra Hosea kritiserade detta. Sedan kungariket Israel tillintetgjorts från Assyrien 722 f.Kr. blomstrade Juda rike beneath ytterligare en drygt århundrade.

    Offerceremonierna centraliserades mot templet inom Jerusalem från monark Josia inom slutet från 600-talet f.Kr., samt beneath Babyloniens något som ökar i storlek eller antal hot mot Juda rike fanns bokprofeten Jeremia verksam. Juda rike erövrades från Babylonien kalenderår 587 f.Kr., samt samhällets överklasskikt deporterades mot Babylonien. Den senare delen från Jesajas litteratur förmodas artikel författad från enstaka profetlärjunge (eller enstaka team från författare) verksam beneath 500-talet, eftersom den talar in inom den tidens situation, samt existerar strikt monoteistisk.

    tillsammans undantag på grund av fynden från judisk polyteism vid den egyptiska ön Elefantine, förefaller polyteistiska former från israelitisk tro äga upphört nära denna period. Samariernas monoteistiska tro förefaller äga börjat utvecklas nära denna period. Samarierna delar tillsammans med judendomen bruket från Torah såsom helig text, dock däremot erkänns ej profetböckerna (Neviim) alternativt Skrifterna (Ketuvim)

    Yngre förhistoria

    [redigera | redigera wikitext]

    Under persisk överhöghet tillämpades religiös tolerans, samt den judiska exilen inom Babylonien tog slut (Även angående Babylonien även fortsättningsvis skulle utgöra en judiskt lärdomscenter).

    Templet inom Jerusalem återuppbyggdes vid 520- samt 510-talet, samt offren kunde åter börja utföras. Profeterna Haggaj samt Sakarja fanns verksamma nära denna period. inom mitten från 400-talet ledde Esra ett religiös uppstramning, liksom troligen utgör tillkomstmiljön ("den stora församlingen") till dem äldsta ännu nyttja judiska välsignelserna (berachot) samt grunddragen inom den judiska påskmåltiden.

    ifrån denna period härrör troligtvis bruket för att recitera Shema samt observansen från enstaka ännu ej språkligt fast fixerad adertonbön, Amida. Israelitisk tro beneath den efterföljande perioden plats dock ej enhetlig: Historieskrivaren Josefus nämner ett judisk riktning kallad saddukéer, likt ej erkände profetböckernas alternativt Skrifternas auktoritet, samt arkeologiska fynd inom Qumran, bland annat Dödahavsrullarna, visar vid förekomsten från enstaka riktning likt ej erkände Jerusalems auktoritet, dock såsom ägnade sig åt grundlig reningsritualer.

    beneath grekisk överhöghet inträffade en uppror, Mackabéerupproret, vid 160-talet, sedan enstaka seleukidisk monark profanerat templet, samt på grund av enstaka period leddes Judéen från enstaka inhemsk kungadynasti, hasmonéerna, exempelvis Alexander Jannaeus. Hasmonéerna samt deras ingifte tronföljare, Herodes den store, spelade ut romerska riket mot detta seleukidiska väldet, samt kom beneath romerskt beskydd ifrån samt tillsammans med 1960-talet f.Kr.

    Herodes lät bygga ut templet inom Jerusalem mot detta man brukar kalla till det tredjeplats templet. Ur den dåtida israelitiska tro avknoppades även en fåtal separata religioner, såsom kristendom.

    Tidig rabbinsk judendom

    [redigera | redigera wikitext]

    Ett utmärkande kännetecken till rabbinsk judendom idag existerar synagogans innebörd, en annat kännetecken för att djuroffer ej utförs.

    vid dessa punkter skiljer sig rabbinsk judendom ifrån den israelitiska tro såsom den härstammar ifrån. beneath århundradena strax före den kristna tideräkningens start började synagogor växa fram såsom samlingssalar inom städer ovan all medelhavsområdet, bland annat till för att underlätta gemensam bön. Tannaiterna fanns ett betydelsefull team judar liksom debatterade den korrekta användningen från Torah, samt liksom stegvis skapade Amidabönens, Schmone eshre, exakta ordalydelse.

    mot tannaiterna räknas bland annat Hillel, Shammai samt rabbi Akiva. då dem romerska härarna omintetgjorde offren inom templet, genom för att förstöra templet kalenderår 70, växte synagogorna inom innebörd på grund av judendomens religiösa liv, samt dem senare tannaiterna debatterade hur judisk religionsutövning borde tillgå inom bristande vid templet.

    Tannaiternas debatter samlades inom Torah-kommentaren Mishna, vilket stod färdig omkring tid 220.

    De nästa generationerna judiska lärde, amoraiterna, debatterade en del av den judiska talmud som innehåller lagar och regler, samt sammanställde ett yttrande mot en del av den judiska talmud som innehåller lagar och regler, Gemara, vilket stod färdig ca kalenderår 500.

    Tillsammans kallas en del av den judiska talmud som innehåller lagar och regler samt Gemara på grund av Talmud. En samling från judar ställde sig kallsinniga mot Talmuds något som ökar i storlek eller antal auktoritet, samt erkände endast Tanakh: dem därför kallade karaiterna. beneath amoraitisk period (eller möjligen geonisk tid) författades även detta bokstavsmystika verket Sefer jetzira.

    Under perioden 589-1038 utmärkte sig rabbiner inom region till sin stora lärdom, samt fick hederstiteln gaonim. Tidsperioden brukar därför kallas till "geonisk tid". på grund av detta religiösa existensen beneath denna tidsperiod plats möjligen framväxten från enstaka fast föreskriven Siddur (bönbok alternativt gudstjänstordning) viktigast.

    Den äldsta siddur-versionen sammanställdes från Amram Gaon vid 850-talet. beneath denna tidsperiod sammanställdes även klassiska kommentarer mot Tanakh, midrasherna,

    Tidsperioden 1038-1563 brukar kallas på grund av rishonitisk period. inom start från denna tidsperiod plats Rashi (1040-1105) verksam liksom författare mot många inflytelserika midrasher samt talmudkommentarer.

    Sången Adon olam, liksom numera förekommer inom dem flesta siddurim, härrör troligtvis ifrån denna tidsperiod – möjligen författad från Salomo ben Jehuda ibn Gabirol (1020-1057).

    Högmedeltiden

    [redigera | redigera wikitext]

    I den muslimska världen spreds samt odlades studiet från den inom västra europa bortglömde, grekiske filosofen Aristoteles, bland annat från Avicenna samt Averroës, dock detta dröjde ej länge förrän Averroës yngre judiska samtida, Maimonides (även känd vilket Rambam), även tog aristotelisk tänkesätt inom bruk på grund av för att systematisera judisk teologi.

    Maimonides existerar bland annat känd på grund av för att äga författat enstaka översikt från judisk tro inom tretton punkter. tillsammans Maimonides tog den rationalistiska riktningen inom traditionell eller strikt efter en lära judendom sin start.

    Under 1200-talets lopp utvecklades inom Spanien nya former från judisk mystik, judisk mystik, inledningsvis från Isak den blinde (1160–1235), senare beneath identisk århundrade från Nachmanides (1194–1270), Abraham Abulafia (1240–1291), Josef ben Abraham Gikatilla (1248–1305) samt Moshe dem Leon (1250–1305).

    Den sistnämnde plats skribent till detta verk likt skulle bli normerande till kabbalan fram mot 1500-talets start, Zohar, vars ramberättelse traditionellt tillskriver sin uppkomst en årtusende tidigare genom amoraiten Simeon dryckesställe Jochai.

    Ett hårt stöt mot Andalusiens judiska befolkningsandel inträffade 1492, då Isabella inom från Kastilien samt Ferdinand II från Aragonien utfärdade enstaka utvisningsorder till varenda spanska judar liksom vägrade konvertera mot kristendomen.

    Nordafrika fick en grundlig inflöde från välutbildade sefardiska judar, dock andra utvandringsvågor gick mot dem något mera accepterande italienska stadsstaterna samt mot sådana platser inom detta heliga landet liksom samhället Safed. Safed kom för att bli centrum på grund av ett förnyad våg från kabbalistiska studier, bland annat genom Josef Caro (författaren från Shulchan Aruch), Moses ben Jakob Cordovero (1522–1570) samt Isaac Luria (1534–1572).

    Tidig acharonitisk tid

    [redigera | redigera wikitext]

    Tillkomsten från Shulchan Aruch brukar anses liksom startdatum på grund av den acharonitiska tidsperioden. vid 1600-talet skulle den judiska befolkningen vid balkanhalvön samt inom Turkiet tumlas angående från Sabbatai Zvi (1626–1676), vilket gjorde krav vid för att existera messias (understödd från kabbalisten Natan från Gaza), dock såsom sedan konverterade mot islam.

    Detta misskrediterade kabbalan inom flera ortodoxa judars ögon, samt maimonidesbaserad rationalism kom för att ett fåtal ett alltmera förstärkt ställning inom både Europa samt inom Jemen beneath 1700-talets samt 1800-talets lopp. Den kabbalistiske författaren Moshe Chaim Luzzato (död 1746) drevs omkring mellan olika delar från Europa vid bas från sina rationalistiska rabbinkollegors felaktiga förmodande för att han skulle existera sabbataian, samt begravdes slutligen inom Tiberias.

    Lurias typ från judisk mystik spreds mot region samt östeuropeiska mitnagdim-rabbiner genom Israel Sarug (död 1610?), dock ett ytterligare Luria-lärjunge, Chayim Vittal (1543–1620) skulle ett fåtal en större påverkan ovan chassidismen, likt växte fram inom Polen samt Ukraina beneath 1700-talet, beneath ledning från Baal shem tov (1698–1760).

    Chassidismen kritiserades från mitnagdim-judar till för att försumma observansen från mitsvot genom för att skylla vid innerlighet, på grund av misstänkt panteism, samt till ett överdriven tilltro vid ärftliga rabbindynastiers auktoritet, dock inledningsvis fanns synen vid kabbala ej något likt splittrade chassider samt mitnagdim.

    Haskala-rörelsen

    [redigera | redigera wikitext]

    Under effekt från upplysningstidens tänkande startade Moses Mendelssohn (1729–1786) haskala-rörelsen, såsom verkade på grund av judisk emancipering, dock såsom även ansåg sig behärska lägga traditionell observans från mitsvot åt sidan, på grund av för att betona judendomens karaktär från etisk monoteism.

    Den spreds ovan världen, dock splittrades tämligen snabbt inom reformjudendom samt konservativ judendom.

    De kretsar vilket ej följde haskala-rörelsen, samt ville förbli nära traditionell eller strikt efter en lära judendom splittrades själva flera riktningar:

    • En mera kabbala-vänlig icke-chassidisk litvak-judendom (trots namnet även förekommande utanför Litauen)
    • Chassidism
    • Kabbala-fientliga samt maimonides-baserade former från rationalistisk ortodoxi
    • Samson Raphael Hirschs perception, Torah im Derech Eretz, liksom innebar för att traditionell talmudskolning kunde kombineras tillsammans med världsliga akademiska studier