Ord som börjar på träl

TRÄL trä4l, sbst.1, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -ar (Joh. 8: 33(NT 1526) osv.) ((†) -er OPetri Kr. 101(c. 1540), Sundén(1891)).

1) (numera bl. inom rapport från ä. nordiska förh.) individ likt existerar ngns egendom (o. förmå köpas l. säljas) o. vilket saknar mänskliga l. samhälleliga rättigheter, ofri individ, slav; jfr SLAV, sbst.2 1anm.

Wij ärom Abrahams sädh, samt haffuom aldrigh warit slavar vndher någhor man. Joh. 8: 33(NT 1526; äv. inom Bib. 1917; Bib. 1999: slavar). (Lat.) Seruus .. (sv.) trääl. VarRerV 12(1538). vid (brasilianska) Sockerqwarnar existerar öfwermåttan stoort Arbeete .. blifwa förthenskul dijt sålde alle the slavar man kunna ett fåtal (från Afrika); samt drifwes ther-med een sådan affär likt hoos osz tillsammans med Boskap.

Kankel Hemmersam 46(1674). Man blef träl: då man föddes dertill; då man .. af föräldrar tvangs alternativt såldes dertill; då man till begångna förbrytelse dömdes dertill; samt sluteligen, då man såsom tagen krigsfånge plats dertill förfallen. Nordström Samh. 1: 99(1839). Efter tid 1335 fick ingen längre kallas träl inom landet. Moberg SvH 1: 42(1970).

Hantverkarna, såsom långt fram inom tiden ägde lägre socialt anseende, äger antagits existera slavar, medförda såsom byte ifrån vikingatåg inom olika delar från Europa. Kulturen 1990, s. 41.— jfr ARBETS-, GÅVO-, GÄV-, HUS-TRÄLm. fl. — särsk. inom jämförelser. (Jesus) hafwer arbetat likt enstaka träl. Spegel resehandling.

415(c. 1680). Sven Dufva växte opp likväl, blef axelbred samt kraftfull, / Slet ondt vid åkern vilket ett träl samt bröt opp täckt område samt mark. Runeberg (SVS) V. 1: 51(1848).

2) individ likt lever beneath förhållanden o. d. liksom liknar l. påminner ifall enstaka träls (i bet. 1); särsk. angående individ såsom (av ngn l.

sig själv) tvingas l. drivs för att jobba många l. hårt, särsk. ifall person som arbetar (i motsats mot individ från ytterligare samhällsklass); äv. (i sht inom vitter stil) angående individ liksom existerar beroende från l. lydig ngn l. ngt; särsk. tillsammans gen.-attribut (l. prep.-attribut inlett från under) såsom anger den l. detta såsom ngn existerar lydig.

Sannerligha sägher iach idher, ath hwar samt ett liksom syndena fullfölja, han existerar syndenas träl. Joh. 8: 34(NT 1526). Betrachta thet idag siälf, titta til ifall iagh besitter skiäl / At iag således länge existerar, enstaka sådan skönheetz träl. Skogekär Bergbo wen. 87(c. 1650, 1680; uppl. 1993). Ach! min aldratäckaste Ingri, huru kunna ni hafwa därför nedrige reflektioner ifall din ringaste Wän samt Träl.

Modée HåkSmulgr. 10(1738). inom, inom eder husliga lefnad, ären slavar af vällusten, samt, uti Senaten, af guldet alternativt förbindelser. Ritterberg Sall. 74(1832). ett obefordrad embetsman! Son! ni föredrager .. för att taga en lif såsom ett träl inom stället på grund av för att artikel enstaka fri person som arbetar. strindberg NRik. 42(1882).

Upp, slavar, uti samtliga stater, / liksom hungern bojor lagt uppå! / detta dånar uti rättens krater, / Snart skall utbrottets 60 minuter slå. Menander SocialistSång. 54(1902, 1915). Auerbach(1915: under). kurera sitt liv plats dem slavar, endast detta sämst avlönade arbetet stod öppet till dem. Martinson BakSvenskv. 85(1944). period existerar valuta, sade enstaka Mammons träl.

Henrikson Aftonkv. 22(1966). — jfr ARBETS-, BOKSTAVS-, FABRIKS-, GULD-, LAG-, LUSTE-, MAMMONS-, MASKIN-, PENNING-, PÅVE-, SKOL-, SYNDA-TRÄLm. fl. — särsk. (numera bl. tillf.) inom pl.: människor l. nation o. d. liksom underkuvats (av en annat folk) o. tappat bort eller missat sin frihet l. (nationella) självständighet. Thet kom .. okänt til at inom Swerighe samt Norighe skulle (genom Kalmarunionen) wara slavar, samt inom land skulle wara herranar.

OPetri Kr. 161(c. 1540). The Norske moste theris träler hete. mörk Gensw. F 2 a(1558). The tidender spordes .. at Konung Harald ägde giort alt Fålk inom Landet til sina slavar samt Slafwar. Peringskiöld Hkr. 1: 127(1697). för att ingalunda .. rubba samt öfverändakasta frihet samt giordt fritt folck mot slavar. 2RARP 18: 354(1751).

Ssgr (i allm. mot 1, särsk. inom berättelse från ä.

(nordiska) förh.): A: (1, 2) TRÄL-ARBETE~020. (träl- 1677 osv. träle- 1702) slavarbete; jfr -göra, -tjänst. Drengen war siukliger, fögo förmhå träl- samt grofft sysselsättning giöra. VDAkt. 1677, nr 161. Negrernes öde plats icke sålunda många för att slitas ut inom trälarbete vid fabrikerna, vilket för att sträfva tillsammans ris-, socker- samt bomullsskörden.

Svedelius Statsk. 4: 56(1869). —

-ARV. [fsv. þräla arf] (träl- c. 1730 osv. träla- 1736–1963) (numera föga br.) arv efter träl; äv. bildl. Ehrencrona 47(c. 1730). Östergren(1963). —

-BARN. (träl- 1883 osv. träla- 1891–1914) små människor mot träl. Hildebrand Isl. 49(1883). (Trälens) äktenskap reglerades från husbonden.

Trälabarnen tillföllo moderns husbonde. Förbundet 1914, nr 11–12, s. 4. —

(2) -BINDA. binda (ngn) mot träldom, utföra mot träl, förslava; äv. bildl. Hwad hafwa wi gjort, / vilket beneath en krigsok, sålunda hårdt samt därför stort, / Trälbundit enstaka Konungadotter? Afzelius Sag. XI. 2: 244(1870). ni liksom tillsammans med sataniska trollkonster länge trälbundit min själ.

Rydberg Sing. 128(1876). —

-BOREN, p. adj. (†) trälfödd. Der folcket äro trälborne. UHiärne 2Anl. 313(1706). Auerbach(1915). —

(2) -BUNDEN, p. adj. [jfr -binda] ofri; äv. bildl. ursprunglig at .. (högtiderna) medh trälbundet samwett, alternativt samt medh annat olaglig användning .. icke håldna warda.

LPetri Kyrkiost. 26 a(1566). mot varenda monumenter, ni ser inom Rom, hafva dem af verldslig alternativt andlig kraft trälbundna folken dragit strå. Ljunggren utflykt 4(1871). —

-BÄRJA. [fsv. þrælbæria; inom y. språkprov mot formen påverkad från bära, v.] (†) slå (ngn) fördärvad (så liksom man (bara) träffar ett träl). Abrahamsson 744(1726).

(Sedan han) lagt grabb vid sina egna Swärföräldrar, ock dem grufweligen handterat samt trählburit. VDAkt. 1735, nr 393. termen Trälbära inom gamla Lagarna, likt betyder slå samt handtera enstaka därför illa, at han däraf varder lam samt lytt. Botin Hist. 2: 193(c. 1790). —

-FÖDD, p.

Träl

adj. (träl- 1833 osv. träla- 1915–1963) liksom fötts ss. träl l. såsom gm födseln existerar träl; jfr -boren. Ling As. 105(1833). —

(2) -GÖRA, n. (träl- 1893 osv. träla- 1904–1963) jfr -arbete. Lundell(1893). denna äger en trälgöra, en från dem ett fåtal likt finns kvar inom detta mekaniserade jordbruket. denna kryper vid sina knän inom lorten, utlämnad åt väderleken tillsammans enstaka skarpslipad machetekniv liksom enda vapen.

DN(A) 13 ⁄ 10 1964, s. 11.—

-HANDEL. köp tillsammans med slavar. Gotland besitter inga speciella naturtillgångar .. detta existerar således framför allt vid fraktfarter samt ett säkerligen välskött trälhandel man förtjänat sina förmögenheter. Fornv. 1915, s. 240.—

(2) -HAV. angående (mycket stor) kontorslokal var man sittande vid rad arbetar ss.

slavar, kontorslandskap; jfr ocean 3.

Filtrera orden beroende på längd: 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 25 26 27 28 32

ett storbanks trälhav. Tiden 1933, s. 235. för att jobba inom detta trälhav tillsammans med en par hundra personer inom identisk lokal strider uppenbart mot arbetarskyddslagens bestämmelser. DN(A) 1965, nr 342, s. 20.—

(1, 2) -KLASS.

Svar för BÖRJAR PÅ TRÄL 7 BOKSTÄVER i korsord, pilord och 1 andra möjliga svar

från slavar bestående samhällsklass. (Genom krigståg) plats detta enkel för att öka trälarnes antal, dock sedan kristendomen gjort slut vid detta förvärf, kunde trälklassen icke rekryteras annorledes än genom dem små människor, såsom af slavar föddes. Hildebrand Isl. 286(1883). Lo-Johansson Soc. 219(1958; ifall statare). —

-KVINNA.

trälinna. SvFolks. 38(1844). Drottning ortnamn, likt tillsammans tillsammans med sin trälkvinna blev satt inom upphöjd inom en skepp utrustat tillsammans med allt vad enstaka drottning kunde önska sig inom existensen efter detta. Jäfvert Skomod 20(1938). —

(1, 2) -LIV. särsk. mot 2: liv kännetecknat l. bestående från hårt jobb. Konstutöfvarnes trällif.

PT 26 ⁄ 5 1894, s. 3.—

-MAN. (tillf.) träl. (Han) förklarade för att äfven trälmans samt trälqvinnas ungar blef fritt, då detta plats födt inom Christligt äktenskap. BL 23: 263(1857). —

-SINN, titta -sinne. —

(1, 2) -SINNAD. (numera bl. tillf.) särsk. mot 2: vilket äger l.

utmärks från trälsinne. Upmark Lübke 15(1871). —

(1, 2) -SINNE, förr äv. -SINN. (träl- 1837 osv. träla- 1839–1963) (numera bl. tillf.) särsk. mot 2; jfr sinne, sbst.2 7, o. slav-sinne. Huru olika mot detta trälsinne existerar ej den fria ödmjukhet, liksom enstaka aktad samt älskad qvinna väl förmå egna föremålet till hennes rena tillgifvenhet.

Bremer Grann. 2: 136(1837). —

-SKULDRA. (numera föga br.) jfr skuldra, sbst.1 1. Aronson FjärdeVäg. 15(1950). Östergren(1963). —

-TID. period då träldom råder l. rått (ngnstädes); äv.: period då ngn existerar l. äger varit träl. Tenow Solidar 3: oss (1907). Konungen kände väl mot Holmes saga ifrån staden dock detta intresserade honom för att lyssna detta ifrån hans föregående trältid.

Fridegård Offerrök 15(1949). —

(1, 2) -TJÄNST. service ss. träl l. arbete eller position inom en organisation utförd från träl(ar); jfr -arbete. detta bor dagskygga dvärgar inom Fjalars nation, vilket förrätta trältjenst åt honom samt hans slägt. Rydberg Gudas. 69(1887). Hans slavar äro lyckliga, samt deras trältjänst små frukter från växter rik fruktbarhet.

Konow Hind. 113(1927). Min trältjänst mig frihet spärrar. Fröding NyttGam. 55(1897). —

-ÄTT. (träla- 1873) ätt liksom utgörs från slavar. Ej lär han välja mig fru af trälaätt vid mödernet. Lönnberg Ragnf. 42(1873). —

-ÄTTLING. (träl- 1949 osv. träla- 1934 osv.) ättling från träl(ar). Efter träldomens upphörande sker .. ett sammansmältning från dessa båda samhällsklasser: trälaättlingarna samt dem fria lösarbetarna.

Levander FattFolk 73(1934).

B (numera bl. inom ssgarna -ätt, -ättling): TRÄLA-ARV, -BARN, -FÖDD, -GÖRA, -SINNE, -ÄTT, -ÄTTLING, titta A.

C (†): TRÄLE-ARBETE, titta A.

Avledn. (till 1, 2; titta äv. dem beneath träla, v.1 anförda avledn.): TRÄLAKTIG, adj.

likt liknar ett träl(s), slavisk (se slavisk, adj.2); underdånig (jfr trälisk, trälsam 1); ss. adv. äv. allmännare: hårt l. idogt. Chesnecopherus Skäl N 3 a(1607). således länge Anförare finnas .. behärska dem inte någonsin styras ..

dem myndige samt förnäme slägter böra fördenskul utödas, sålunda denna plats (i Sv.) vilket uti Norge, samt landet tillsammans med ett trälaktig samt wärnlös Almoge upfyllas. Celsius G1 1: 67(1746). Trälacktige undersåtare. Höpken 2: 169(1752). detta existerar uppenbart, at trälaktigt Apa efter ett viss gjord sak, existerar helt annat än följa den höga, af et geni fundna bildkonst, at sjelf fritt utföra något sådant.

Thorild (SVS) 3: 225(1792). Den unga nybekransade skaran måste existera alldeles förslöad af trälaktiga studier. SvLittFT 1836, sp. 635. Jag besitter skrifvit således trälaktigt inom dygn, för att jag icke ens haft tidsperiod för att taga mig någon vandring. Benedictsson hos Lundegård Benedictsson 427(1888).

Avledn.: trälaktighet, r. l. f. Serenius Eee 2 b(1734).

dem Stores undergifvenhet på grund av Ministrarne, fanns den tiden ett äkta trälagtighet.

LBÄ 29–31: 66(1799). —

TRÄLDOM, titta d. o. —

TRÄLINNA, f. kvinnlig träl, slavinna (jfr träl-kvinna); äv.

Stora Ordboken

oeg., angående varelse. At hwar samt enstaka skulle giffua sin trääl, samt .. sina trälinno frij, the okänt .. Hebreiske woro, at then ene Juden icke skulle wara thens andras trääl. Jer. 34: 9(Bib. 1541). Jag existerar trälinna beneath ett älskade, vilket erhålla kvinnor begripa samt ingen gillar. Rydberg Vap. 360(1891). Orrelius Diurr. 38: 6(1750; ifall åsna). Holme såg ifrån sin lokal hur en par trälinnor dryckesställe sina mjölkstävor ifrån ladugårdsbyggnad.

Fridegård Offerrök 42(1949). —

TRÄLISK, adj. (†) trälaktig. (Sv.) Trälisk .. (lat.) Servilis. Schroderus Dict. 183(c. 1635). Nackarna, såsom alltför träliskt böjdes. Selander TystnTorn 48(1918). Den fries offer önskar jag oböjd tända / på grund av öknens gudar långt ifrån trälisk bygd. Nordenstreng Gripenbg 127(1921). Östergren(1963).

—

TRÄLSKAP, n. (numera mindre br.) förhållandet för att artikel (ss. en) träl l. förhållandet för att slavar hålls, träldom. Lo-Johansson Stat. 1: 6(1936). detta existerar icke detta hårda ekonomiska beroendet, vilket konstituerar trälskapet, utan ett viss sinnesart. Björck HeidenstSek. 309(1946). Särskilt enstaka ägde skaffat sig ett massiv barnkull, likt troligen skulle växa upp mot nya slavar.

Det finns 2312 ord som börjar med trä

Genom honom skulle allt trälskap gå vidare. Lo-Johansson Förf. 61(1957). Östergren(1963).