gemrap.pages.dev






Vilken del av potatisväxten äter vi

Siffran har legat på samma stabila nivå de senaste fem åren

Potatis

Potatis, provinsiellt även kartoffel, jordpäron samt pära,[1] (Solanum tuberosum) existerar enstaka art såsom tillhör familjenpotatisväxter. rotfrukt existerar även den allmänna benämningen vid växtensrotfrukt likt existerar stapelföda inom stora delar från världen.

Växten förekommer vilt inom Sydamerika, var även flera snarlika arter växer. Inom familjen potatisväxter finns även flera andra arter vilket växer liksom att ge liv, däribland tomater samt peppar.

De tre största potatisproducerande länderna fanns Kina (79 miljoner ton), Indien (51 miljoner ton) samt Ukraina (21 miljoner ton).[2] dem tre toppkonsumerande länderna per capita kalenderår plats Belarus (&#;kg per capita), Kirgizistan (&#;kg per capita) samt Ukraina (&#;kg per capita).[3]

Karaktäristik

[redigera | redigera wikitext]

Potatisen existerar ett flerårig krydda tillsammans med parflikiga ark.

inom länder tillsammans med kalla vintrar, fryser den försvunnen samt blir därför ej mer än ettårig. Plantan blir mellan 30 samt 80&#;cm upphöjd samt dess ovanjordiska delar existerar giftiga. inom synnerhet gäller detta frukten – en tomatliknande små frukter från växter tillsammans flera små, njurformade frön – vilket utvecklas ur den vita, rosaröda, gula alternativt azurblå blomman.

såsom skydd mot svampangrepp samt bakterier innehåller potatisväxten, förutom stamknölarna, ämnet solanin liksom existerar giftigt på grund av både människor samt andra vilt. Livslängden på grund av enstaka potatisplanta existerar mellan samt dagar ifrån odling mot mognad, vilket existerar relativt betalkort jämfört tillsammans andra vegetationer.

Stamknölarna

[redigera | redigera wikitext]

De ätliga stamknölarna växer beneath mark samt existerar oftast vita, gula alternativt rosa.

Skalet är kapabel variera mer inom färg.

Många rotfrukter kan också anses vara grönsaker, till exempel moroten, men potatisen faller inte under den kategorin på grund av näringsvärdet i potatisen

Skalet går för att förtära ifall man rengör potatisen ordentligt. inom potatisskalet finns flera näringsämnen, dock miljögifter ansamlas även enkel inom skalet. angående knölarna utsätts på grund av solljus börjar skalet producera klorofyll samt får då ett smaragdgrön färg. Samtidigt produceras solanin, varför gröna potatisar ej bör konsumeras.

Näringsvärde

[redigera | redigera wikitext]

Potatisen existerar en näringsrikt livsmedel.

Ungefärligt näringsvärde per gram:

Giftighet

[redigera | redigera wikitext]

Alla delar ovan mark vid enstaka potatisplanta existerar giftiga,[4] dock ej normalfärgade knölar. nära exponering på grund av ljus blir potatisknölen smaragdgrön från identisk material vilket inom växterna, detta önskar yttra klorofyll. Detta kurs existerar ej farligt inom sig, dock ljus ökar även produktionen från numeriskt värde glykoalkoloider, solanin samt chakonin.[5] dem förekommer naturligt inom rotfrukt likt ej utsatts till ljus, inom halterna mg per enhet för massa rotfrukt.

Ämnena existerar potatisens skydd mot bakterier, mögelväxt, samt insekter. Halterna varierar mot viss sektion mellan potatissorter.

Den växer på fält, plantan blir 30–80 cm hög och det är rotknölarna vi äter

Förhöjda halter kunna uppstå liksom en påverkan från extrema väderförhållanden, för att potatisen utsatts till ljus alternativt mekaniska skador.[6]

Glykoalkaloider förmå inom höga doser orsaka illamående, diarré samt magsmärtor. inom många allvarliga fall är kapabel även nervsystemet påverkas. Inget sådant fall besitter rapporterats inom Norden.[6] Vissa länder, däribland land, äger satt en gränsvärde till &#;mg/kg rotfrukt (färskvikt).[6] rotfrukt tillsammans med dessa halter besitter starkt stickande smakupplevelse såsom kvarstår liksom halsbränna senare.

Ingendera alkaloiden äger dock konstaterats artikel mutagen. Glykoalkaloiderna existerar termostabila samt lakas ej inom nämnvärd grad ut inom kokvattnet. Största delen från dem sitter närmast beneath skalet samt försvinner nära råskalning, detta önskar yttra skalning från potatisen innan den existerar kokt. inom potatisens groddar, liksom inom ny tillväxt samt blommor, är kapabel halterna existera hundra gånger högre än inom knölarna.

Svenska livsmedelsverket att föreslå eller råda något för att potatisens gröna fläckar skärs försvunnen tillsammans god marginal på grund av för att minska riskerna. på grund av skadefri rotfrukt tillsammans groddar räcker detta tillsammans med för att avlägsna groddarna. existerar detta gröna spritt inom all potatisen, bör den slängas.[6][5]

En sektion matbutiker slarvar tillsammans förvaringen från rotfrukt, vilket förmå ge förhöjd gifthalt.[5]

Sjukdomar samt skadegörare

[redigera | redigera wikitext]

På bas från potatisbladmögel existerar potatisen enstaka ofta många sprayad gröda.

angående potatisens blast växer utan för att regelbundet bli sprayad tillsammans gifter angrips den från möglet liksom dödar blasten till tidigt beneath växtsäsongen samt resulterar inom små, alternativt inga potatisknölar alls.

I Potatisrapporten (ja det finns en sån) visar att 98 procent av svenska hushåll äter potatis

Olika potatissorter existerar olika känsliga, samt vissa existerar mot samt tillsammans resistenta.

När potatisens blast infekterats från bladmöglet riskerar smittan även för att spridas mot knölarna, vilket resulterar inom den sålunda kallade brunrötan- knölen ruttnar inifrån. ifall den primära smittan sker genom blastens anslutning mot knölarna alternativt ifall detta mot största delen existerar regnvattnet såsom transporterar ner mögelsporerna råder osämja.

Andra växtsjukdomar vid rotfrukt behandlas inom

Bland skadegörare ur djurriket noteras coloradoskalbagge samt potatisål.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Namnet rotfrukt kommer via engelska potatoes (pl.) ifrån spanskans "patata", likt härrör ur ett sammanblandning från namnet vid sötpotatis "batata",[7] (Ipomoea batatas) samt "papa", vilket existerar den vanligaste benämningen vid rotfrukt inom spansktalande länder, samt betyder identisk sak såsom quechuans "papa".

Regionalt kallas rotfrukt jordpäron (likadant inom enskild samt plural)[8].

Potatisen kommer från familjen potatisväxter, och är en planta med en rotfrukt som är potatisen vi äter

Jordpära, jordpäror samt jordpärer förekommer också.[9]. Jordpära härstammar ifrån tyskans erdbirne.[9] Franska uttrycket pomme dem terre, betyder ordagrant "jordäpple". Ibland säger man mot samt tillsammans med bara pomme (äpple), liksom inom maträtten pommes frites ("friterade äpplen").

I Tyskland kom identisk knöl för att ett fåtal namnet "kartoffel(n)". Den tyska effekt vid svenskan plats många massiv nära denna tidsperiod samt inom södra landet, särskilt inom Skåne, kallas dem därför även pantofflor (från lågtyskans "Pantüffel"[10]) dock även knudor – jämför "knuta" inom betydelsen "knöl"[11].

Det är en dikotväxt, och den ”sötpotatis” vi äter är en modifierad, förstorad rot (eller lateralrot) som kallas en rotknöl, för att lagring av stärkelse för att stödja anläggningens nya tillväxt under våren

Potatisens groddar kallas ibland på grund av ögon alternativt (potatis-)ålar[7] (ej för att förväxla tillsammans med nematodenpotatisål (Heterodera rostochiensis) likt existerar en skadedjur vid potatis[12]).

Ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Potatis, såsom existerar ett från världens viktigaste stapelfödor, äger sitt ursprung inom Sydamerika,[13] var den äger odlats sedan kalenderår Den "upptäcktes" inom Peru tid från spanjoren Gonzalo Jiménez dem Quesada, vilket tid förde den mot Spanien.[14]

Det dröjde länge innan potatisen började användas mer allmänt inom Europa.

inom Storbritannien förmådde ej den högt ansedda Royal Societys rekommendation kalenderår för att besegra den allmänna fördomen mot växten.[15] Även vid detta europeiska fastlandet dröjde detta innan potatisen fick större användning, trots för att den sedan syntes vid kunglig taffel. vid flera håll inom land i västeuropa ansågs den existera giftig, inom Tyskland betraktades den vilket enstaka "djävulsört" samt dem tyska bönderna ville ej känna till från den gudlösa nyheten.

Ännu inom slutet från talet beundrades potatisen likt ett sällsynthet inom den kurfurstliga trädgården inom Berlin. detta plats inledningsvis tillsammans ingången från talet vilket potatisen började växer mer allmänt på grund av nyttans skull, samt inom detta avseende gick Storbritannien inom spetsen.[15]

Svensk historia

[redigera | redigera wikitext]

Vid talets mitt beskrev riksrådet Schering Rosenhane potatisen likt ett nyttoväxt inom sin volym Œconomia.

inom boken kallar han växten på grund av "Artiskocker aff Wirginien", vilket indikerar för att arten hämtats ifrån Virginia inom USA, från vilket ställe engelsmännen redan importerade potatis.[16]

År planterade Olof Rudbeck rotfrukt inom Uppsala botaniska odlingsområde, då belägen inom den nuvarande Linnéträdgården.[17] Rudbeck kallade potatisen till "peruansk nattskatta".

Efter detta förekom potatisen inom enstaka samt ytterligare finare grönområde vilket prydnadsväxt, till blommornas skull.

Jonas Alströmer plats den förste svensk liksom odlade potatisen på grund av dess nytta.[18] denne började kultivera vid sin egendom Nolhaga nära Alingsås, varför rotfrukt inom flera trakter länge kom för att kallas till "nolor".

Efter tre års försök utgav Alström enstaka folkskrift angående hur "jordpäron" skulle planteras. Efter ytterligare sex tid kunde denne meddela angående flera lyckade försök vid flera håll. Bland annat ägde enstaka bonde inom Göteborgstrakten, såsom fått en lispund sättpotatis, erhållit ett sådan resultat för att den räckte till läka hushållet beneath vintern.

Ännu förbättrad blev avkastningen tredjeplats året, då denne sålde således många rotfrukt för att inkomsten räckte mot samtliga utlagorna, samt ändå ägde han jordpäron ovan mot att födas samt utsäde.[18]

Det skulle dock dröja mansåldrar efter Alströmers period innan statsmakt, riksdag samt enskilda intresserade, genom utdelning från sättpotatis samt genom premier åt potatisodlare, lyckades övertyga gemene man inom landet ifall vilken hjälp den härdiga samt rikt belönande växten fanns inom kampen mot hungersnöd.[18]

På talet experimenterade grevinnan samt vetenskapskvinnan Eva Ekeblad tillsammans med rotfrukt vid sin gård Stäket.

Hennes studier resulterade inom upptäckten från potatismjölet, liksom kunde användas både likt puder samt inom matlagning, dock även potatisbrännvinet.[16] Hennes undersökning presenterades vid på grund av Kungliga Vetenskapsakademien den 5 november Hennes jobb ansågs sålunda resehandling viktigt för att denna invaldes såsom inledande kvinna inom Vetenskapsakademien.[16] Ekeblad spred sin teknik för att framställa brännvin inom Kalendern, den nära tiden maximalt utspridda skriften inom landet samt odling från rotfrukt ökade beneath andra hälften från talet.[16]

Den stora populariteten kom ursprunglig vid talet då kunskapen angående dess användning nära beredning från brännvin verkligen blev allmänt känd.[19] Brännvinsbränningen förbrukade stora mängder spannmål, likt således väl behövdes till brödbakning.

Och för övrigt i syfte att mata människor från urminnes tider

Svagåren

[redigera | redigera wikitext]

Angrepp vid potatisen från potatisbladmögeloomyceten (Phytophthora infestans) plats enstaka från orsakerna mot dem svältkatastrofer – vid sina håll benämnda svagåren – likt inträffade inom norra Europa inom slutet från talet. Redan vid talet drabbades Irland hårt, vilket föranledde ett kraftig utvandring mot Nordamerika.

Sorter

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera odlade sorters rotfrukt, exempelvis Bintje (från [20]), King Edward, Asterix, Early Puritan (registrerad inom USA ,[21] lanserad inom landet vid talet[22]), Inova, mandelpotatis, azurblå Kongo, amandine samt Magnum Bonum; Magnum Bonum existerar numera borttagen ur den svenska sortlistan vid bas från höga halter från glykoalkaloider.

till produktion från stärkelse (potatismjöl) finns särskilda sorter framtagna.

Utöver dem olika sortegenskaperna vilket storlek, struktur, tålighet mot sjukdomar, blaststorlek samt fast/mjölighet mognar även knölarna olika snabbt. Exempelvis mognar den ovanligt tidiga potatissorten Swift vid cirka sex veckor, Rocket vid ungefär åtta, samt den gammal Asterix vid mellan tio samt tolv.

Sorter likt Asterix samt King Edward existerar modell vid sena sorter, vilket existerar populära för att spara samt förtära beneath vintern samt den kommande våren.

Ett populärt sätt för att göra kortare mognadstiden existerar för att låta knölen ligga ner ljust innan utplantering således för att den bildat groddar redan innan den hamnar inom marken samt får därför en ledning.

Numera anses King Edward existera enstaka från dem sämsta potatissorterna ur miljösynpunkt.

Potatis är den fjärde största grödan i världen

Detta eftersom den enkel blir angripen från potatisbladmögel samt kräver stora mängder medel mot skadedjur till för att behärska planteras. Samtidigt besitter den ett många utdragen utvecklingstid samt mognar långsamt.

Definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Branschorganisationen Svensk Matpotatiskontroll, smakupplevelse, besitter nästa definitioner vid rotfrukt, beroende vid tiden på grund av skörd:[23]

  • Primörpotatis: rotfrukt såsom förgrotts samt odlats beneath plast- alternativt vävtäckning samt skördas tillsammans med smaragdgrön blast samt skal liksom ej existerar moget.
  • Färskpotatis alternativt nypotatis: rotfrukt liksom skördats före fullständig mognad till salg direkt efter upptagning.

    Skalet kunna enkel avlägsnas utan skalning.

  • Sommarpotatis: rotfrukt liksom skördats skalmogen alternativt praktiskt taget skalmogen avsedd på grund av salg direkt efter skörd.
  • Vinterpotatis: rotfrukt liksom mognat samt bildat fast skal samt existerar lämplig på grund av lagring innan försäljning.

Färskpotatis alternativt nypotatis

[redigera | redigera wikitext]

Potatis från årets resultat såsom säljs före 30 september inom landet får kallas färskpotatis alternativt nypotatis.

inom land brukar den kallas färskpotatis mot samt tillsammans sommarsolstånd samt därefter nypotatis mot sista september.[24] inom delar från land samt särskilt inom land i norden används bara termen nypotatis.[25][26] detta existerar numera vanligt tillsammans med färskpotatis mot den svenska midsommarsillen.

Färskpotatis anses existera ett delikatess samt dem inledande skördarna förmå artikel många dyrare.[27]

Färsk rotfrukt mot jul

[redigera | redigera wikitext]

Man bör spara lite från förra årets resultat, liksom mitt inom sommaren året efter, normalt börjat grodda sig (om den ej existerar behandlad tillsammans antigroddmedel).

ifall man sätter den sparade potatisen sent (traditionsenligt midsommaraftonen), blir den ej färdig förrän många sent vid hösten. Man bör då hindra frysning genom för att, sedan all blast vissnat, täcka tillsammans med flera lager gamla tidningar, vissna löv, ris samt dylikt. då rotfrukt fryser spjälkas nämligen enstaka sektion från dess stärkelse mot sockerarter, vilket ger tinad rotfrukt söt smakupplevelse.

Sedan förmå man (traditionsenligt vid julaftonens morgon) ta upp (omogen) ny rotfrukt mot jullunchen.[källa&#;behövs]

Som livsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Potatis förmå ätas inom flera former, mot exempel:

Potatisflingor samt potatismjöl

[redigera | redigera wikitext]

Potatisflingor[förtydliga] fungerar likt utfyllnad inom mer prisvärd varor.

Potatismjöl består från potatisstärkelse samt används främst likt bindemedel samt förtjockningsmedel inom köttfärsrätter, fruktkräm, saftsås samt vaniljsås.

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

I Eurostats databas publiceras statistik ifall potatisskörd samt potatisareal inom Europa beneath kategorin Agriculture samt underkategorin Regional Agriculture Statistics.

inom FAO:s databas publiceras statistik ifall potatisskörd samt potatisareal inom världen beneath kategorin Production samt underkategorin Crops.

Nr Område Produktion
(ton)		Andel (%)
1&#;Kina[28]95&#;&#;25,02&#;%
2&#;Indien46&#;&#;12,16&#;%
3&#;Ryssland31&#;&#;8,25&#;%
4&#;Ukraina23&#;&#;6,21&#;%
5&#;USA20&#;&#;5,25&#;%
6&#;Tyskland11&#;&#;3,04&#;%
7&#;Bangladesh8&#;&#;2,34&#;%
8&#;Frankrike8&#;&#;2,12&#;%
9&#;Polen7&#;&#;2,01&#;%
10&#;Nederländerna7&#;&#;1,86&#;%
11&#;Vitryssland6&#;&#;1,65&#;%
12&#;Storbritannien5&#;&#;1,55&#;%
13&#;Iran4&#;&#;1,24&#;%
14&#;Peru4&#;&#;1,23&#;%
15&#;Algeriet4&#;&#;1,22&#;%
Total världsproduktion&#;&#;,00&#;%
Källa: FN:s livsmedels- samt jordbruksorganisation:s uppgifter till tid [29]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Totalskörden från matpotatis inom land äger sedan talet varierat mellan ton tid samt ton kalenderår Hektarskörden besitter beneath identisk period varierat mellan 18 &#;kg/ha tid samt 36 &#;kg/ha tid [30] Beroende vid växtplats (län) varierar normskörden till matpotatis inom land mellan 15 samt 34 ton/ha ().

Stärkelsepotatis ger rikare normskördar, upp mot 37 ton/ha.


  • vilken sektion från potatisväxten äter vi

    • gav Skåne län den högsta hektarskörden vid 43 kilo stärkelsepotatis per hektar.[31]

    På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik ifall hektar- samt totalskördar från rotfrukt inom detta Statistiska meddelandet JO 16 SM resultat från spannmål, trindsäd (ärter, frön från växter ofta använda som mat samt vicker), oljeväxter, rotfrukt samt slåttervall.

    Den areal såsom odlats tillsammans rotfrukt inom landet besitter halverats sedan talets början.[30] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik ifall arealen likt kultiveras tillsammans med rotfrukt inom detta Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning.

    Kultur

    [redigera | redigera wikitext]

    Potatisakademien

    [redigera | redigera wikitext]

    Potatisakademien vilket äger sitt säte inom Alingsås bildades till för att värna ifall potatisen.

    varenda tid delas detta Stora Potatispriset ut inom samband tillsammans akademiens årsmöte vid Jonas-dagen den 29 mars. Akademiens motto existerar "För potatisen inom tiden". proklamerade man den 26 oktober liksom Potatisens ljus.

    Potatisakademien verkar bland annat på grund av att:

    • Främja kunskapen angående rotfrukt, Solanum tuberosum, genom kurs samt information.
    • Öka medvetandet ifall potatisens gastronomiska samt kulinariska egenskaper.
    • Positionera potatisen genom för att lyfta fram dess hälso-, miljö- samt näringsmässiga betydelse.
    • Värna ifall potatisen inom en historiskt samt kulturellt perspektiv.

    Potatisens dag

    [redigera | redigera wikitext]

    Potatisens ljus infaller den 26 oktober.

    Då existerar potatisen skördad samt resurser existerar god. Tanken existerar för att potatisen bör firas inom läka landet. Potatisakademien hoppas för att samtliga önskar fira tillsammans för att förtära rotfrukt denna solens tid.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^”kartoffel | ”.

      ?sok=kartoffel&pz=2. Läst 17 juli &#;

    2. ^”Production quantities of Potatoes bygd country”. FAOSTAT. org/en/world/ Läst 20 januari &#;
    3. ^”Potato world”. Potato World. Arkiverad ifrån originalet den 20 månad ://org/en/world/ Läst 4 månad &#;
    4. ^Wigander, Millan (). Farliga växter.

      Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid.&#;29, ISBN &#;

    5. ^ [abc] ”Grön rotfrukt förmå skada hälsan - Nyheter - (Livsmedelsverket, Christer Andersson, presenterat från UNT)”. Arkiverad ifrån originalet den 20 månad :// Läst 7 månad &#;
    6. ^ [abcd] ”Glykoalkaloider inom potatis”.

      Livsmedelsverket. Läst 7 juni &#;

    7. ^ [ab] Svenska Akademiens ordbok: Potatis
    8. ^Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO samt SAOB) vid : jordpäron
    9. ^ [ab] Svenska Akademiens ordbok: Jord-päron
    10. ^Svenska Akademiens ordbok: Pantoffel
    11. ^Svenska Akademiens ordbok: Knuta
    12. ^”Carl Follin, Skadegörare från internationell innebörd potatisål, Heterodera rostochiensis”.

      Arkiverad ifrån originalet den 30 oktober :// Läst 13 april &#;

    13. ^Spooner, DM. ”A single domestication for potato based on multilocus amplified fragment length polymorphism genotyping”. PNAS "" (41): ss.&#;– doi/pnas&#;Lay summaryArkiverad 26 april hämtat ifrån the Wayback Machine.
    14. ^”History of Potatoes”.

      The Potato Council, Oxford, UK. Arkiverad ifrån originalet den 3 juni :// Läst 10 september &#;

    15. ^ [ab] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ” (Världshistoria / Nya tiden )”. . Läst 22 januari &#;
    16. ^ [abcd] Åsbrink, Elisabeth (). Orden såsom något som har fått en viss form eller struktur Sverige (Första utgåvan).

      Stockholm: Natur & traditioner. sid.&#;87– Libris ISBN &#;

    17. ^”Intresset på grund av naturen vaknar”. Linné on line. Uppsala högskola. Arkiverad ifrån originalet den 7 juli :// Läst 5 mars &#;
    18. ^ [abc] Grimberg, Carl. ” (Svenska folkets underbara öden / V.

      Karl XII:s period ifrån samt den äldre frihetstiden )”. . Läst 22 femte månaden i året &#;

    19. ^“En inom Swerige mot sin höjd kommen potatoesplantering gifwer ett rik afkastning, såsom, utom hwad mot födan anwändes, mot ett massiv sektion wid brännwinsbränningen för tillfället mer intager rummet inom stället på grund av flera tusende tunnor säd, sålunda för att potatoesproductionen, inom slikt fall, äfwen inom betydlig mån förringar behofwet af utländsk spannmål.” (Ur Stockholms Stads bakgrund, ifrån stadens anläggning mot närwarande tid, publicerad från Nils Lundequist vid Zacharias Hæggströms förlag)
    20. ^Erjefält, Lennart (). ”Potatis”. .

      %C3% Läst 7 femte månaden i året &#;

    21. ^”Potatis”. . Läst 7 femte månaden i året &#;
    22. ^Holmberg, C. (). ”Potatiskräfta samt potatisål inom landet tid ”. . Arkiverad ifrån originalet den 7 femte månaden i året :// Läst 7 femte månaden i året &#;
    23. ^ Ingemar Nilsson, potatiskonsult
    24. ^”Fakta ifall nypotatis”. .

      Läst 24 juni &#;

    25. ^Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO samt SAOB) vid : nypotatis
    26. ^Gammals, Leo (4 femte månaden i året ). ”Fem saker ni ej visste angående mat”. . Läst 10 april &#;
    27. ^”Årets inledande färskpotatis går loss vid kronor kilot”. Aftonbladet. 28 april Läst 26 juli &#;
    28. ^Kina utom &#;Hongkong, &#;Macao samt &#;Taiwan
    29. ^”Crops” (på engelska). FAOSTAT.

      FN:s livsmedels- samt jordbruksorganisation. 13 månad #data/QC. Läst 14 månad &#;

    30. ^ [ab] Jordbruksverket (). Jordbruket inom siffror år . ISBN X. Läst 4 januari &#;
    31. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 28 juni :// Läst 15 månad &#;

    Källor

    [redigera |