Kan stress leda till psykisk ohälsa

Ska man ett fåtal artikel sjukskriven på grund av symtom såsom beror vid ett svår livssituation, ett akut kris alternativt en stressande arbete? Stressrelaterad ohälsa existerar enstaka från dem vanligaste orsakerna mot långtidssjukskrivning. tid 2007 plats t ex antalet sjukskrivningsepisoder till neurotisk samt stressrelaterad psykisk ohälsa större (36 175 fall) än antalet likt sjukskrivits på grund av nedstämdhet (28 372 fall) [1].

till flera ter sig stressrelaterad psykisk ohälsa såsom en minimalt sagt luddigt term, vilket försvårar diagnostik, behandling samt rehabilitering. beneath dem senaste tio år äger emellertid ett konsensus inom området börjat utvecklas, vilken bl a uttrycks inom Socialstyrelsens beslutsstöd till sjukskrivning [2].

Stress existerar ingen sjukdom
för att existera »stressad« existerar ingen sjukdom, utan ett naturlig psykologisk samt biologisk reaktion vid hot samt yttre påfrestningar.

dock stress förmå leda mot sjukdom, kroppslig såväl vilket psykisk. detta finns en välbelagt samband mellan psykosocial stress samt ökad dödlighet inom kardiovaskulär sjukdom, både vid betalkort samt utdragen sikt [3]. flera andra kroppsliga sjukdomar påverkas även mot förlopp samt symtombild från yttre påfrestningar [4, 5].

Stress samt psykisk ohälsa
för att psykiska sjukdomar ofta förvärras från stress existerar välkänt.

dock detta finns även en antal psykiatriska sjukdomstillstånd var stressen varit den viktigaste orsaken mot sjukdomen. Hur stressreaktionen yttrar sig beror bl a vid stressfaktorns art samt vid dess varaktighet.
Händelser samt situationer likt innebär ett oönskad förändring inom ett människas livssituation, t ex negativt resultat från ett relation genom separation alternativt dödsfall, misslyckanden, sjukdom, svår kränkning alternativt andra livskriser, förmå ge upphov mot psykisk smärta, nedstämdhet samt bekymmer.

enstaka sådan sorg- alternativt krisreaktion kunna påminna angående sjukdom, dock äger endast inom undantagsfall sjukdomsvalör. detta existerar ursprunglig angående reaktionen blir många djupare alternativt pågår många längre än förväntat vilket oss talar angående sjukdom, närmare bestämt ett anpassningsstörning.
Akut livshotande stress förmå ge upphov mot långvariga psykiska störningar, t ex en posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), dock även icke-livshotande stress förmå ge upphov mot sjukdom inom struktur från utmattningssyndrom angående stressen existerar långvarig samt ej ger chans mot tillräcklig återhämtning.

All stressrelaterad psykisk ohälsa förmå dessutom kompliceras från ett egentlig nedstämdhet, vilket inom sin tur påverkar förloppet samt arbetsförmågan.

Klassifikation från stressinducerad psykisk ohälsa
Vårt nuvarande diagnos- samt klassifikationssystem, den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10, ordnar stressrelaterad psykisk ohälsa beneath koden F43, såsom äger fyra undergrupper:
• anpassningsstörning (F43.2)
• akut stressyndrom (F43.0)
• posttraumatiskt stressyndrom (F43.1)
• utmattningssyndrom (F43.8).

Sverige existerar hittills oss veterligen detta enda nation likt rekommenderat ett bestämd ICD-kod på grund av utmattningssyndrom.

detta innebär självklart ej för att tillståndet ej skulle inträffa inom andra länder, dock eftersom detta således ofta kompliceras från ett nedstämdhet (som ej sällan existerar detta likt på grund av patienten mot behandling) inryms utmattningssyndromet internationellt oftast inom gruppen depressioner.

Tillståndet existerar således varken nytt alternativt regionalt. »Vital exhaustion«, »mental fatigue« samt »clinical burnout« existerar modell vid begrepp tillsammans med besläktad innebörd vilket använts inom andra länder på grund av för att förklara kärnsymtomatologin. enstaka överblick ovan tillstånden ges inom Tabell I.

Anpassningsstörning efter traumatisk livshändelse
enstaka anpassningsstörning existerar ett fördjupad alternativt förlängd reaktion (jämfört tillsammans den kulturellt förväntade) efter ett oönskad samt traumatisk livshändelse [6].

Orsakerna kunna existera mångskiftande – t ex brådskande relationsproblem, separationer, arbetsproblem alternativt plötslig arbetslöshet. Insjuknande inom kroppslig sjukdom existerar ingen ovanlig orsak.

även patologiska sorgreaktioner räknas mot anpassningsstörningarna, även ifall detta ­ibland föreslås för att dem bör utgöra enstaka personlig samling [7].
Sjukdomsbilden innebär vanligen lätta alternativt måttligt uttalade symtom vilket nedstämdhet, bekymmer alternativt sömnstörning. Pro­gnosen existerar god, samt tillståndet brukar ge tillsammans sig inom några månader [8].

Vissa patienter existerar suicidala inom detta brådskande skedet, samt suicid tillsammans med denna bakgrund förekommer (framför allt bland ungdomar), dock suicidrisken vid längre sikt existerar nedsänkt inom jämförelse tillsammans den nära t ex personlighetsstörningar alternativt depressioner.
dem differentialdiagnostiska problemen nära anpassningsstörning gäller avgränsning mot dels normala, naturliga reaktioner vid traumatiska livsomständigheter, dels djupare psykisk ohälsa, framför allt nedstämdhet.

Troligen existerar detta dessa bekymmer liksom medför för att uppskattningar från prevalensen från anpassningsstörning varierar ganska många [8]. inom vissa be­folkningsstudier från psykisk ohälsa besitter man ovan viktig taget ej frågat efter anpassningsstörningar, utan fört in dem beneath depressionsrubriken.
inom praktiken kunna man äga massiv hjälp från diagnoskriterier samt skattningsskalor på grund av nedstämdhet.

Depressionsskattningsskalor finns både på grund av intervjubaserad utvärdering samt på grund av egenbedömning, var patienten egen fyller år inom en blankett.

enstaka lättanvänd samt validerad depressionsskattningsskala på grund av egenbedömning existerar MADRS-S [9].

Akut stressyndrom efter akut, livhotande fara
ett akut, livshotande fara är kapabel inom vissa fall ge upphov mot en akut stressyndrom (ASD, acute stress disorder), liksom debuterar inom omedelbar anslutning mot traumat [10].

Karakteristiskt existerar förändrat medvetandetillstånd, dissociation, likt är kapabel yttra sig likt enstaka emotion från för att artikel avskuren ifrån omgivningen, samt för att man uppfattar dem traumatiska händelserna vilket ifall dem ej berörde ett egen. Den ändrade verklighetsuppfattningen är kapabel leda mot irrationella handlingar. Ännu mer typiskt existerar intensiva, snabbt skiftande affekter liksom skräck, förtvivlan, ångest alternativt aggressivitet samt en kraftigt autonomt påslag tillsammans med takykardi, högt blodtryck samt vidgade pupiller.

Sömnstörning, antingen sömnsvårigheter alternativt ökad sömnighet, förekommer också.
Definitionsmässigt kallas enstaka posttraumatisk psykisk reaktion på grund av »akut stressyndrom« endast beneath dem fyra inledande veckorna efter traumat. Skälet mot för att man beskrivit akut stressyndrom liksom ett avgränsad diagnostisk entitet existerar bl a för att tillståndet är kapabel artikel en förstadium mot detta långvarigare posttraumatiska stressyndromet.

ett betydande mål inom behandlingen från akut stressyndrom existerar för att förhindra uppkomst från posttraumatiskt stressyndrom.

Posttraumatiskt stressyndrom då traumat biter sig fast
Vanligen ger detta brådskande stressyndromet tillsammans med sig inom några dagar, dock ibland förändras detta inom en posttraumatiskt stressyndrom [11], såsom kännetecknas från ovälkommet samt ångestladdat återupplevande från traumat inom situationer vilket leder tanken mot detta inträffade, s k flashbacks.

Flashbacks förmå inträffa beneath sömn inom struktur från mardrömmar. Flashbacks leder mot ökad ångest, ofta tillsammans sömnsvårigheter, samt en plågsamt spänningstillstånd vilket förmå ge upphov mot kontaktskygghet samt fobiska reaktioner.
Vanliga orsaker mot posttraumatiskt stressyndrom existerar traumatiska erfarenheter beneath krigstillstånd bland både soldater samt civilbefolkning.

andra vanliga orsaker existerar naturkatastrofer, terrorhandlingar samt tragedier från olika stöt, liksom övergrepp, exempelvis rån alternativt våldtäkt. Posttraumatiskt ­stressyndrom bland flyktingar existerar många vanligt, även hos barn.
eftersom syndromet existerar en sålunda resehandling stort bekymmer bland krigsveteraner, finns detta många undersökning kring tillståndet, likt besitter visats existera associerat tillsammans bl a störningar inom hippocampus- samt amygdalafunktion [12, 13].

Risken för att drabbas varierar mellan olika undersökningar samt beror ej bara vid traumats natur utan även vid den drabbade individens konstitution samt tidigare erfarenheter.

Utmattningssyndrom efter långvarig stress
Utmattningssyndrom existerar ett karakteristisk reaktion vid långvarig stress (oftast psykosocial, inom enstaka fall kroppslig stress) utan chans mot tillräcklig återhämtning.

Utmattningssyndromet förlöper typiskt inom tre olika faser:
• Prodromalfas tillsammans fysiska samt psykiska belastningssymtom (t ex spänningsvärk inom nacke samt rygg, mag–tarmproblem, palpitationer, sömnstörning, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, panikkänslor), ofta episodiska. dem flesta människor uppfattar dem kroppsliga symtomen såsom enstaka varning samt försöker minska belastningen.

angående dem ej lyckas, kunna nästa skede, akutfasen, uppkomma.
• Akutfasen kännetecknas från många tydlig kroppslig samt psykisk utmattning samt oförmåga mot återhämtning trots sömn. Akutfasen inträder ofta plötsligt, tillsammans med alarmerande kroppsliga samt kognitiva symtom. dem kognitiva problemen existerar oftast episodiska (t ex brådskande svårigheter för att hitta, plötsliga minnesstörningar, något som är kortvarigt eller inte permanent afasiliknande oförmåga för att hitta riktig mening inom vanlig konversation).

Ökad ljud- samt ljuskänslighet existerar vanligt. Irritabilitet, nedstämdhet alternativt ångest existerar vanliga, samt ibland fylls kriterier till egentlig nedstämdhet alternativt ångestsyndrom.
• Återhämtningsfas tillsammans med successiv återgång från symtomen, dock tillsammans tydlig känslighet samt trend mot återfall.

Diagnoskriterier besitter formulerats till utmattningssyndrom [14].

enstaka nyligen konstruerad skattningsskala, Karolinska exhaustion disorder scale (KEDS) [opubl data], besitter givit lovande påverkan nära mätning från utmattningssyndromets svårighetsgrad.
framtidsutsikter beträffande symtomen beneath akutfasen existerar god, dock ofta kvarstår ökad känslighet samt minskad uthållighet. dem kognitiva problemen kvarstår vanligen längre period än andra symtom samt förmå utgöra en hinder till arbetsåtergång.
en fullt utvecklat utmattningssyndrom existerar en svårt samt långvarigt tillåtelse, vilket medför helt alternativt partiellt reducerad arbetsförmåga beneath utdragen period.

Rehabilitering är kapabel existera lyckad även efter många långa sjukdomsperioder. Återgång inom jobb efter mer än 10 års sjukskrivning besitter beskrivits. Merparten från patienterna tycks äga kvar ökad känslighet efter remissionen, samt flera fortsätter för att jobba part-time [15, 16].

Utmattningssyndromets patofysiologi
Utmattningssyndromet kompliceras ofta från enstaka nedstämdhet.

Betyder detta för att dem fysiologiska störningarna existerar desamma nära nedstämdhet samt utmattningssyndrom? angående sålunda vore fallet, borde utmattningssyndromet möjligen rentav uppfattas vilket ett typ från depression.
Den bäst verifierade biokemiska avvikelsen nära egentlig nedstämdhet existerar ett överkänslighet inom hypotalamus–hypofys–binjure­barkaxeln (HPA-axeln), liksom yttrar sig liksom förhöjda kortisolnivåer inom olika kroppsvätskor nära vila, kvarstående höga kortisolnivåer efter dexametasontillförsel samt ökad känslighet gentemot kortikotropinfrisättande kemisk budbärare i kroppen (CRH), tillsammans med ökad frisättning från ACTH samt kortisol efter dexametason, detta s k dexametason–CRH-testet [17].

nära utmattningssyndrom existerar känsligheten inom dexametason–CRH-testet minskad, ej ökad likt nära nedstämdhet [18]. Liknande minskad känslighet inom HPA-axeln besitter beskrivits nära andra stressinducerade status, t ex posttraumatiskt ­stressyn­drom [19].
en kalenderår efter den inledande granskning ägde den minskade känsligheten inom HPA-axeln ej normaliserats hos enstaka lag kvinnor tillsammans utmattningssyndrom [20].

angående detta beror vid för att förloppet existerar många långdraget alternativt vid för att avvikelsen inom HPA-axeln existerar konstitutionell existerar ännu ej klarlagt.
ett ytterligare skillnad gentemot kärngruppen från egentlig nedstämdhet existerar typen från sömnstörning. inom enstaka forskning från långtidssjukskrivna patienter tillsammans med yrkesmässig stress [21] ägde patienterna allvarliga sömnstörningar jämfört tillsammans kontroller, dock dem saknade den förkortade REM-latens likt existerar den karakteristiska störningen nära djup egentlig nedstämdhet [22].
Patienter tillsammans utmattningssyndrom besitter demonstrerat sig äga förhöjda plasmakoncentrationer från vissa tillväxtfaktorer (EGF [epidermal growth factor] samt VEGF [vascular endothelial growth factor]) samt även från inflammationsmarkörer såsom MCP1 (monocytkemotaktisk peptid-1) [23].

Preliminära fynd talar på grund av för att nivåerna från EGF samt VEGF sjunker, dock ursprunglig efter utdragen period, medan MCP1-nivån förblir oförändrad beneath åtminstone numeriskt värde kalenderår.

om förändringarna inom tillväxtfaktorerna skiljer patienter tillsammans med utmattningssyndrom ifrån t ex deprimerade patienter existerar ännu ej känt.

Utmattningssyndrom samt utbrändhet ej synonyma
Utmattningssyndromet äger redan ifrån start varit starkt associerat tillsammans begreppet »utbrändhet«. dem båda begreppen existerar delvis överlappande, dock ej synonyma.
Utbrändhet existerar ingen sjukdom.

Begreppet förekommer inom ICD-klassifikationen dock tillsammans enstaka Z-kod, vilken ej avser sjukdomar utan »faktorer likt existerar från innebörd på grund av hälsotillståndet samt till kontakter tillsammans hälso- samt sjukvården«. Koden existerar Z73.0 samt återfinns beneath rubriken »Problem liksom besitter samband tillsammans med svårigheter för att granska livssituationen«.
termen utbrändhet existerar enstaka översättning från ett amerikansk arbetspsykologisk begrepp, »burnout«, liksom använts sedan 1960-talet till för att beteckna ett psykologisk reaktion vid frustration inom arbetet [24].

dem tre centrala dimensionerna inom burnout existerar känslomässig utmattning, avståndstagande ifrån arbetet (»cynicism«, »detachment«) samt minskad effektivitet inom arbetet. Burnout uppfattas såsom enstaka reaktion vid frustration mot resultat från otillräckliga tillgångar, övermäktig tryck alternativt frånvaro från stöd.

dem inledande beskrivningarna från burnout gällde människor såsom inom sitt sysselsättning ägde ansvar på grund av andra människor, t ex vårdarbetare, socialarbetare, advokater alternativt pedagog.

Efter ett utdragen tids hårt jobb samt upprepade misslyckanden för att hjälpa, tappade dem sitt tidigare varma engagemang, blev cyniska samt vände sig ifrån arbetet, vilket dem kom för att utföra mekaniskt samt utan glädje.
detta finns validerade mått vid burnout, t ex »Maslach ­burn­­out inventory« [25] respektive »Oldenburg burnout inventory« [26]. Dessa skalor ger en förbättrad grepp angående vad detta existerar frågan angående, nämligen ett process (som vid svenska kallats utbränning [27]), dvs ett serie psykologiska reaktioner vid bekymmer inom arbetet.

Utbrändhet inom denna bemärkelse existerar kvantifierbar; människor kunna äga kommit mer alternativt mindre långt inom processen. Den existerar ej inom sig sjuklig utan är kapabel ses likt ett struktur från »bemästrande« ­(coping), samt den behöver ej leda mot arbetsoförmåga. Utbrändhet förmå, dock behöver ej, existera en förstadium mot utmattningssyndrom [9].
inom landet äger begreppet »utbränd« ibland givits ett vidare innebörd än den gängse.

Man besitter menat för att utbränningsprocessen ej behöver artikel yrkesmässig, utan kunna placeras inom gång från andra faktorer likt utför för att enstaka individ upplever sig äga misslyckats tillsammans sina viktigaste rollfunktioner.

Psykologisk undersökning [27] besitter även betonat betydelsen från den prestationsbaserade självkänslan, liksom utför för att den utbrände ej ger upp utan fortsätter sträva intill samt ovan utmattningens gräns. andra liksom kämpar tillsammans svåra omständigheter dock besitter ett mer verklig självkänsla förmå bli utslitna, »worn out«, snarare än utbrända, »burned out«.
inom den mån utbränningsprocessen utgör ett reaktion vid en långvarigt stresstillstånd förmå den leda mot en medicinskt utmattningssyndrom.

Den dimension från utbrändheten liksom empiriskt existerar starkast associerad tillsammans utmattningssyndromet existerar den emotionella utmattningen [28].

Utmattningssyndromet såsom kulturell konstruktion
existerar då utmattningssyndromets saga verkligen därför kort? vid en sätt existerar detta självklart därför, eftersom syndromet ej gavs diagnostiska kriterier förrän 2003.

detta förefaller dock osannolikt för att en syndrom likt besitter sålunda uppenbara fysiologiska komponenter, samt likt existerar förorsakat från långvarig stress, ej skulle äga uppkommit förrän inom mitten vid 1990-talet.

Sannolikt äger flera utmattningssyndrom tidigare betecknats liksom nedstämdhet (utmattningsdepression [29]) alternativt inrymts bland dem ospecifika stressreaktionerna, såsom kvar existerar fallet inom stora delar från västvärlden.
Utmattningssyndromet besitter dessutom kliniska likheter tillsammans den sjukdomsbild såsom kallas neurasteni, likt fanns enstaka ofta använd bedömning beneath slutet från 1800-talet samt 1900-talets start [30].

Termen neurasteni används numer många sällan, samt den förekommer ej alls inom dem senare versionerna från detta amerikanska diagnossystemet, DSM-III alternativt DSM-IV.
detta besitter ibland hävdats för att utmattningssyndromet snarare skulle artikel ett kulturell konstruktion alternativt en sätt för att utnyttja en alltför generöst sjukskrivningssystem än ett sjukdom inom medicinsk bemärkelse.

många besitter spekulerats angående orsakerna mot den ökning från långtidssjukskrivningar till psykisk ohälsa liksom skedde inom land 1997–2003.
Somliga äger hävdat för att ändrade attityder mot jobb, liksom minskad obehagstolerans samt ökade krav vid för att ett fåtal ta sektion från samhällets tillgångar, skulle existera enstaka förklaring.

andra äger pekat vid den ökade förändringstakten inom samhället samt detta kraftigt ökade informationsflödet samt kraven vid ständig tillgänglighet. Man äger även observerat för att detta förra sekelskiftet ägde sin ohälsa, ett våg från neurasteni, samt detta äger föreslagits för att detta oss såg nära 1900-talets slut fanns en liknande »sekelskiftes­fenomen«.

Samhällsekonomiska förändringar troligare förklaring
enstaka förklaring såsom ter sig mer sannolik, samt liksom hävdats från inflytelserik stressforskare [31], existerar dem kraftiga ekonomiska neddragningarna inom den offentliga sektorn vilket ägde plats inom start från 1990-talet inom landet samt såsom föregicks från rationaliseringar samt nedskärningar inom den privata sektorn.

Tillsammans tillsammans detta ökade kvinnliga förvärvsarbetandet orsakade detta enstaka kraftig ökning från arbetsbelastningen till flera kvinnor inom start från 1990-talet. Denna ökade tryck tänker man sig äga resulterat inom sjukskrivningsepidemin några tid senare.
då arbetsstyrkan »slimmats«, »luften pressats ur«, samt »marginalerna skurits bort« finns många riktigt inga marginaler såsom kunna utnyttjas angående någon medarbetare skulle bli akut sjuk.

Man inser enkel för att detta förmå leda mot dominoeffekter tillsammans med enstaka våg från sjukskrivningar hos dem medarbetare vilket tvingas överskrida sina egna marginaler på grund av för att ersätta den likt sjuknat, samtidigt såsom dem bör klara från sitt eget jobb. detta finns empiriskt stöd till denna tolkning inom ett undersökning från svenska landsting, var storleken vid personalneddragningen inom start från 1990-talet fanns signifikant relaterad mot antalet långtidssjukskrivna till psykisk ohälsa fem kalenderår senare [32].
Intervjuer tillsammans patienter tillsammans utmattningssyndrom visar många klart för att tillståndet ofta föregåtts från flera tid från yrkesmässig stress, vilket ofta äger haft samband tillsammans med upprepade omorganisationer samt nedskärningar från arbetsstyrkan.

Akutfasen förmå äga utlösts från enstaka ytterligare börda inom arbetet, dock även från oro inom hemsituationen alternativt konflikter vid jobbet. Ibland finner man ingen utlösande faktor alls, utan bara enstaka mångårig överbelastning.

Konklusion
Begreppet »stressrelaterad psykisk ohälsa« inrymmer inom sig flera tillåtelse tillsammans olikartad genes samt klinisk foto.

inom typiska fall existerar detta ej svårt för att skilja mellan dem, dock flera fall existerar ej typiska. Stress existerar någonting såsom drabbar oss varenda, liksom dem flesta från oss äger upplevt nedstämdhet alternativt kraftfull utmattning. Gränsdragningen mellan vilket likt existerar »normalt« samt vilket vilket äger sjukdomsvalör existerar svår.

detta finns inga självklara demarkationslinjer mellan »friskt« samt »sjukt«, samt den gränsdragning liksom bl a regelverket till sjukskrivning kräver måste tills vidare vila vid konsensus. Användning från diagnoskriterier samt validerade skattningsskalor kunna underlätta diagnosarbetet. Skattning behöver ej ta utdragen tidsperiod samt kunna underlättas från datorstöd.
nödvändigheten från empirisk undersökning kring patientgruppen existerar tydlig.

för att detta vetenskapliga underlaget låtit vänta vid sig beror säkert ej bara vid för att området existerar svårt, utan även vid för att undersökning kring den stressrelaterade psykiska ohälsan setts liksom ett arbetsuppgift på grund av psykiatrin, medan patienterna mot största delen finns inom primärvården. Nya samverkansformer mellan psykiatri samt primärvård existerar enstaka förutsättning på grund av den empiriska undersökning liksom oss inom därför upphöjd grad behöver vid detta område.
*
möglich bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Läkartidningen 19/2010

Lakartidningen.se