Snakka san ingen kan snacka som han

SNACKA snak3a2, v. -ade; o. (numera bl. inom h) SNACKAS snak3as2, v.

Om din största idol är Chrille Pettersson

dep. -ades. vbalsbst. -ANDE; -ARE, -ERSKA, titta avledn.; jfr SNACK.

(numera bl. ngt vard.) prata, tala; företrädesvis dels (i sht inom södra Sv.) inom fråga ifall vardagligt (förtroligt) samspråk utan seriös syftning l.

ordnat kontext (i intention för att underhålla sig), dels inom fråga ifall dumt l. tomt l. meningslöst prat: pladdra l. sladdra o. d.; äv. tillsammans pluralt subj., liktydigt med: (förtroligt) samtala l.

Kan låta krystat men så är inte fallet, tvärtom

talas l. språkas vid; äv. (numera bl. inom h) ss. dep.; förr äv. tillsammans med tanken väsentligen l. enbart fäst nära för att samtalet existerar från humoristisk art, närmande sig l. övergående inom bet.: skämta. oss stod samt snackade enstaka stund vid gatan. Snacka existerar ett sak, komma tillsammans uppgifter ett annan!

Snacka ej sålunda många, utan fullfölja något! VarRerV 26(1538). (Sv.) Snacka. (T.) Schertzen. (Lat.) Iocari. Schroderus Dict. 251(c. 1635). Sättien eder, angående inom behagen, låtom osz snackas litet tilsamman. SwFrOrdeB 155(1703). (Eva mot ormen:) Jagh hafwer sedt tigh förr, dock icke hördt tigh snacka. Spegel TPar. 143(1705). för tillfället snackas, pratas samt äflas (i gästabudsgården) / Uti hwar samt ett sak, ifall hwilken nånsin är kapabel täflas.

kust NeliSuec. 43(1753). Hvad vore hopen, angående den ej fick snacka, / samt ifall den kunde skogen titta på grund av trän? Atterbom SDikt. 1: 159(1837). denne personer som inte kan röra sig på grund av förlamning mina sker därför för att jag ej ägde kunnat hindra honom ifrån för att ta pojken. — ni snackar!

ni skulle äga flugit vid honom liksom enstaka tigrinna ifall han ägde försökt.

— Du snackar! Du skulle ha flugit på honom som en tigrinna om han hade försökt

Edqvist Eldfl. 144(1964). — jfr FÖRE-,RUND-,SMÅ-SNACKAm. fl.

Han förlamade mina händer så att jag inte hade kunnat hindra honom från att ta pojken

— särsk.

a) inom ordspr. Dher många snackas dher liugs samt många. Grubb 543(1665); jfr: Den många snackar, denne många ljuger. Granlund Ordspr.(c. 1880).

b) inom uttr. snacka tillsammans (i sht förr äv. vid) ngn, prata tillsammans med ngn; snacka ifall (förr äv. från l. över) ngt (jfr i), prata ifall ngt. Man seer jw thet for öghonen at ..

(nunnorna) gerna snacka medh manfolk. OPetri 1: 523(1528). Carl IX Rimchr. 1(c. 1600: af). Asteropherus 94(1609; uppl. 1909: widh). Jag skal tillsammans med eder sålunda ifall et samt annat snacka, / At inom therföre mig wäl ewigt skolen tacka. Kolmodin QvSp. 1: 11(1710, 1732). At Herr Öfwer-Inspectoren redan den 22 Augusti förledit kalenderår .. snackat inom godt tillit tillsammans med Appelskog.

TörngrenMål. 315(1802). Snoilsky Hex. 60(1887: öfver). Hördu, Simon, snackar ni tillsammans gubben Gud nå nuförtiden? Carlsson ÄlvTimm. 31(1949). ”Du besitter ju .. lagt ut ett massa valuta mot .. (hundens) käk.” ”Ingenting för att snacka om.” Hedberg GalnH 219(1971).

c) = PRATA, v. a γ. dem snacka sålunda flera skämtsamma mening.

SvForns. 1: 343. Eblantt annatt likt dhe snackede, hafuer Matz honom tilfrågett, angående hann hafuer fåått sin fulle betalningh af Hanns Vlfzonn. 3SthmTb. 5: 68(1603). fanns öm ifall nästans goda namn, samt tro ej alt liksom snackas. Liljestråle Fid. 52(1772). Jag snackade något inom går angående grefvinnans svartkonst. Topelius Fält. 5: 210(1867). Frankie .. brukade titta in mot slang för mikrofon ibland till för att snacka skräp ett stund.

Mezzrow o. Wolfe Dans 113(1953).

d) (numera bl. inom södra Sv.) tillsammans med avs. vid språk: prata. Finnskan förstås nästan allmänt (av samerna inom Enontekis socken); dock talas af dem fläste nog bruten. Norrskan snackas ock af flere. VetAH 1803, s. 275.

e) (†) inom uttr. skämta samt snacka ngt, yttra ngt vid skämt. G1R 29: 428(1560).

f) (numera bl.

tillf.) inom uttr. snacka bredvid munnen, prata bredvid munnen, snacka inom vädret, prata inom vädret, snacka inom sömnen, prata inom sömnen; jfr PRATA, v. b.Livin Kyrk. 30(1781: bredwid). SvLitTidn. 1815, sp. 694 (: inom wädret).Runeberg ESkr. 2: 196(1833: inom sömnen).

g) (†) inom uttr. hava skämta alternativt snacka tillsammans ngn, (hålla vid o.) skoja l.

prata tillsammans med ngn. Aschaneus HwsRegl. 18(1614).

h) (i sht inom södra Sv.) inom (det äv. tillsammans med huvudtrycket vid prep. uttalade) uttr. snackas nära, (förtroligt) pratas l. språkas nära, (förtroligt) samspråka. inom vilket di snackadis wider, togh Lambritth Hannssonn vid sinn daggierth. TbLödöse 188(1590). Lundgren samt sonen snackades nära enstaka dygn.

Törnblom Barnaoff. 35(1911).

i) oeg. l. bildl.; särsk. angående bevingat djur l. ifall bäck: avge läten l. ljud likt påminner angående snackande (jfr prat inom γ); förr äv. inom uttr. snacka angående ngt (jfr b), angående ort o. d.: gm bevarade minnesmärken l. gm associering mot historiska minnen o. d. ge upplysning(ar) angående ngt, informera angående ngt (jfr informera inom 3 a ζ, b slutet).

Jag tyckte, sade han, at jag kom til ett äldre bonings-ort, der belägenhet samt varenda kringliggande platsar snackade ifall forna sagor samt urqwädins märkwärdigheter. Dalin vred. 1: 136(1733, 1754). Lilla skogsbäck! Hvad ni snackar / samt tar hopp samt kilar på! Sehlstedt 4: 90(1871). Än tonar (i Goethes Faust) den himmelska lofsången, än hväser afgrunden, än klagar förtviflan, än hädar ondskan, än snackar bokvisheten, än skrålar ruset sin djuriska lust.

Framtiden 1877, s. 14. på denna plats skratta skator, på denna plats skria skrikor, denna plats snacka snöskator, på denna plats prata rönntrastar. Forsslund vilt 110(1900). besitter ingen tunga / samt ingen lunga, / förmå likväl snacka varenda tungomål. FoF 1915, s. 87 (gåta angående kyrkklocka);jfr d.

Särsk. förb.

(numera bl. ngt vard.): SNACKA BORT10 4.

1) = prata försvunnen 2. Gustaf-Janson KärlekDec. 129(1959).

2) = prata försvunnen 3. Gustaf-Janson KärlekDec. 131(1959).

3) = prata försvunnen 5. Östlund Cheyney BeskPill. 22(1959). —

SNACKAS nära, titta snacka h.

Ssgr (numera bl. ngt vard. Anm. Vissa från nedan anförda ssgr är kapabel äv.

hänföras mot snack): A: SNACK-BROR l. -BRODER. (snackbror 1700. snacke-broder 1639) [jfr lt. snackbroder, snackbroor] (†) symboliskt individ tillsammans med vilken man glatt o. länge pratar l. samspråkar; jfr -syster. Then vilket ifrån Syszlor lädigh existerar, han gånge til sijn Snackebroder. Schroderus Comenius 929(1639; t.

texten: zu einem Sprachgesellen). Hamb.(1700). —

-DOSA. (numera föga br.) bildl., inom uttr. uttömma snackdosan, uttömma förmågan för att snacka. Gosselman Sjöm. 1: 93(1839). —

-FRI, adj.2 (adj.1 titta sp. 7941). (†) likt talar fritt, frimodig l. öppen o. uppriktig inom sitt anförande. Herttigen fanns snackfrij, kostfrij, försichttigh samt snäll uthi sina beställningar.

HH 20: 312(c. 1640).

Man skapar en ny genre, folkhall, vilket är en mix av nordisk folkmusik och jamaikansk dancehall

—

-LUST. lust för att snacka, snacklystnad, snacksalighet. Key Allsegr. 2: 182(1924). —

-LYSTEN. snacksalig. Lindström Österhus 205(1952). —

-LYSTNAD.

jfr -lust. Lindström Österhus 148(1952). —

-SALIG. [jfr dan. o. nor. snakkesalig] (snack- 1847 osv. snacke- 1951 osv.) (mycket) lysten efter för att ett fåtal snacka, pratsjuk; äv. ifall ngt sakligt: vilket kännetecknas från pratsjuka; äv. oeg., inom fråga angående skriftlig framställning: mångordig; jfr -lysten, -sällo.

snacksam. Sturzen-Becker Nordlj. 77(1847; oeg.). utmattad samt ej särskilt munter plats jag nog lite tystlåten då min enda medresenär inom kupén, vilket plats desto snacksaligare, bredde ut sig (osv.). DN 1970, nr 10, s. 6.

Avledn. (ngt vard.): snacksalighet l. snackesalighet, r. l. f. [jfr d. snakkesalighed, nor.

Om du fastnat med livet i en flaska rom

snakkesalighet] pratsjuka; jfr -lust, -lystnad. Östergren(1942). Tendensen mot snackesalighet samt överillustrering inom läroböcker. ÖgCorr. 1966, nr 290, s. 5. —

-STUND. pratstund. Cavallin Stevenson Söderh. 90(1897). —

-SYSTER. [jfr mlt. snaksüster, t. schnackschwester] (†) pratmakerska; jfr -bror. Hamb.(1700). —

-SÄLL. snacksalig.

Kring kyrkotorn / detta flaxar samt kraxar en snacksällt team (av kajor). Bååth Dikt. 59(1879); jfr snacka i.—

-VIS, sbst. (snack- 1561. snacke- 1561) (†) inom uttr. uti snack(e)vis, samtalsvis (se d. o. 1). E14R 1561, 1: 181 a.Därs. 224 a.

B (utom inom ssgn snacke-salignumera inom sht inom vissa trakter): SNACKE-BRODER, -SALIG, -VIS, titta A.

Avledn.

(numera bl. ngt vard.): SNACKARE, m. (-are 1621 (: medhsnackare) osv. -er- inom avledn. 1640 (: snackerachtige, pl.)) [jfr mlt. snacker, skvalleraktig individ, dan. o.

Norsk-svenska folkmusikgruppen Sver ger sig ut på nya äventyr tillsammans med värmländske toastaren/sångaren Erik Hedeås a k a Snakka San och hans gäng

nor. snakker] individ såsom (gärna) snackar, snacksalig individ, pratmakare. Hamb.(1700). DN 1971, nr 2, s. 17.jfr efter-, med-snackare.

Avledn.: snackaraktig, adj. (†) såsom kännetecknas från pratsamhet. ifall dem, såsom bedraga oberychtade personer tillsammans med snackerachtige mening. RP 8: 22(1640). —

SNACKERSKA.

[jfr snackare] (numera bl. tillf.) kvinna såsom (gärna) snackar, pratmakerska o. d. Lovén poet 1: romersk siffra 52 (1856). —

SNACKIG, adj. (mera tillf.) snacksalig, pratsjuk, talför; äv. angående ngt sakligt: likt kännetecknas från snacksalighet. Arnér Verkl. 186(1965). SvD 1970, nr 275, s. 8.—

SNACKSAM, adj.

(snack- 1712 osv. snacke- 1851 osv.) [jfr d. snaksom, nor. snakksom] vilket gärna snackar, pratsam; äv. ifall ngt sakligt: likt kännetecknas från pratsamhet; äv. oeg., motsv. snacka i,om bevingat djur. Spegel 454(1712). Hennes sker gingo snabba såsom fågelvingar, samt tyst fanns denna, ej snacksam liksom andra jäntor. Oterdahl Skram 55(1919).

(Blåkråkan) existerar snacksam, samt denna besitter lust mot lek. Rosenius SvFågl. 2: 388(1926). ÖgCorr. 1965, nr 242, s. 7 (om frenesi).

Avledn. (vard.): snacksamhet, r. l. f. [jfr d. snaksomhed, nor. snakksomhet] pratsamhet. SvLittFT 1833, s. 531.