Min bästa eller mitt bästa

BÄTTRE bät4re, adj. o. adv. komp.; ss. adv. ngn gg hvard. (bygdemålsfärgadt) BÄTTER bät4er; superl. BÄST bäs4t.

gradförhöjningsformer mot GOD,resp. adv. GODT, VÄL, BRA:hvars goda attribut (i ngt afseende l. inom sitt stöt l. till ngt ändamål) öfverträffa ngn annans l. ngt annats (l. ngra andras osv.) resp. varenda andras; förträffligare, förträffligast, nyttigare, nyttigast, gagneligare, gagneligast, fördelaktigare, fördelaktigast, lämpligare, lämpligast, värdefullare, värdefullast osv.; angående individ ofta (särsk.

nära mening såsom beteckna utöfvare af ett aktivitet l. en arbete o. d.): dugligare, dugligast, skickligare, skickligast; ss. adv. äfv.: vid (ett) lämpligare resp. lämpligaste sätt o. d.; inom sht förr o. inom sht ss. adv. stundom användt ss. mera kvantitativt bestämningsord l. allmännare förstärkningsord: mera, maximalt, större, störst, högre, högst, hellre, helst o. d., l.

tillsammans mera speciella, efter sammanhanget växlande bet.

Fast det kan bli förändring

numeriskt värde rockar, enstaka förbättrad samt enstaka sämre. Jag hoppas vädret snart blir förbättrad. denne ägde varit värd en förbättrad öde. ni finner nog inte någonsin en förbättrad situation för att utföra saken. Jag begär ej förbättrad, dvs. detta existerar detta bästa jag kunna önska. sålunda många bättre! Dess (förr äfv. dy l. ty) förbättrad, vilket väl existerar (l.

fanns osv.), mot all lycka. ni borde äga förbättrad vett än för att (osv.; hvard.). denne kunde ej äga användt sina valuta förbättrad. detta gick allt förbättrad samt förbättrad. denna kände sig strax förbättrad mot mods. Jag vet förbättrad än någon ytterligare för att (osv.). han förstod ej förbättrad. utföra sig förbättrad gällande. förbättrad (dvs.

mera) känd. enstaka af mina bästa (dvs. älskade, förtrognaste) vänner. detta bästa sättet på grund av uttorkning af frukten existerar (osv.). inom bästa fall, inom lyckligaste fall. Därom kunna A. ge bäst besked (l. bästa beskedet). L. ägde (fick) detta bäst af samtliga sina kolleger. utföra detta bästa tänkbara af något. detta existerar bäst (att) oss vandra idag.

detta bästa vore, ifall ni själf kunde anlända hit. ni är kapabel utföra, vilket ni finner bäst. ni mår bäst af för att ej förtära till många. Irma plats den likt såg bäst ut af flickorna. Jag tror han fullfölja bäst inom för att afstå ifrån resan. detta på denna plats blir ni nog bäst belåten tillsammans. GR 1: 33(). Iw tidigare iw better.

Därs. 2: (). Bäter existerar tigh ingå vthi liffuet halter alternativt lemmalösz, än tw skulle haffua twå hender samt twå föter, samt kastas j ewinnerlighen eeldh. föda. 8(NT ). Sij, lydhna existerar bätre än offer. 1Sam. 22(Bib. ). Therföre giorde Konung Baesa .. (staden) fast, vid thet han kunde thess förbättrad (dvs. större) skadha tilfögha Konungarna j Juda. Lælius Bünting Res.

1: (). Hoof (dvs. måtta) existerar inom all domstol bäst. Stiernhielm Herc. (, ). idag tvista nabor angående förbättrad korrekt. JB 7: 6(Lag ). denne (är) idag mera icke inom dem bästa omständigheter. Ågren Gell. 36(). säga mig uprigtigt, angående ni tror er äga förbättrad smakupplevelse, förbättrad omdöme än jag? Kellgren 3: (). (Man) bör ..

upphöra för att förtära, då maten smakar likt bäst. Thorild 4: (). Glömska efter döden plats detta bästa denne önskade sig. Rydberg Sägn. 10(). detta finnes .. smeder, såsom sköta vapnen likt den bäste landsknekt. Dens. Vap. 34().

Särskilda användningar.

1) anv. gemensamma till kompakt. o. superl.

a) inom ett mängd ordspr. o. ordspråksliknande talesätt, t.

ex.: Lofven existerar god, dock hållen existerar förbättrad. förbättrad brödlös än rådlös. förbättrad ett bevingat djur inom handen än tio inom skogen. förbättrad sent än inte någonsin. Hungern existerar den bästa kryddan. Borta existerar utmärkt, dock hemma bäst. ständigt bäst likt sker. detta bästa existerar ofta fiende mot detta goda.

Hoppas detta bästa samt frukta detta värsta! Lika unge leka bäst. Eget bakverk smakar bäst. Thet existerar förbättrad lithet medh roo, än mykit medh oroo. Balck Es. P 2 b(). Affbedia, existerar bästa boot. Grubb 4(). Bästa Osten blijr snarast musäthen. Dens. förbättrad flyga eller fly undan, än illa fächta. Dens. förbättrad inträffa, än förekommas.

Dens. förbättrad kröka ryggen, än stöta sig inom dörren. SvOrdspråksb. 10(). Ju förbättrad nation, ju sämre landtman. Granlund Ordspr.(c. ). detta bästa existerar godt nog. Därs.

b) inom fråga ifall moraliska attribut l. förh.: mera resp. maximalt god l. rättskaffens l. rättrådig, dygdigare, dygdigast, ädlare, ädlast o. d.; inom sht angående ngns natur l. vandel l.

angående papper o. d. l. ifall person; ss. adv. inom förb. tillsammans med verb tillsammans med bet. handla , bete sig o. d. Följa sin förbättrad natur. Försöka leda någon vid ett förbättrad väg. komma vid förbättrad idéer. denne existerar den bästa människa jag känner. Äfven den bäste besitter sina fel. denna besitter detta allra bästa hjärta.

Tro detta bästa ifall någon. 1Kor. 8: 8(NT ). Ath tina helghons exempla .. mågha vpueckia oss til itt bettre leffuerne. Mess. , s. C 4 a. Handlar icke een korrekt moder bättra medh sijna små människor, än een stiuffmoder? Balck Es. 28(). Kunskaper .. inom samt på grund av sig utföra .. ej menniskan förbättrad. Wirsén inom PT , nr 61 A, s.

3.

c) (numera föga br.) angående pris: mer prisvärd, billigast. för att efternamn vnnes ett öre alternativt halff bätter inköp (dvs. pris) än någen annen. GR 84(). han nögde sig tillsammans smått samt gaf detta bästa kostnad. Livin Kyrk. 9(). existerar detta bästa priset? Östergren().

d) (numera inom sht hvard.) närmande sig l.

öfvergående inom bet.: förnämligare, finare, förnämare, högre, förmer (än annat) o. d., resp. förnämligast osv.; inom superl. förr äfv.: förnämsta, maximalt avgörande l. framstående o. d.; inom sht inom kompakt. ofta utan jämförelse bl. på grund av för att beteckna ett (någorlunda l. jämförelsevis) upphöjd grad. Bästa rummet. Ta vid sig sina bästa plagg (dvs.

sin helgdagsdräkt). vandra ut samt förtära ett förbättrad kvällsmål. samtliga the besta infödda Borgara. GR 1: 30(). Tienaren existerar icke bätter än hans Herre. Preutz Kempis (). (Jag) existerar mottagen inom dem bästa byggnad. Franzén Skald. 3: 16(, ). (Drottningen) existerar spelets bästa docka. Tegnér (WB) 5: 38(). enstaka förbättrad skräddare skulle äga haft åtskilligt för att anmärka vid detta plagg.

Geijerstam LycklMän. 11(). &#x; (&#x;) ifall detta ej händt, ägde jag varit Rdr. förbättrad (dvs. rikare) karl. Möller(). &#x; särsk.

α) (&#x;) inom kompakt. tillsammans jämförande bet.: vilket står öfver (ngn annan) inom rang l. samhällsställning o. d., högre uppsatt (i samhället). Tills han kunde något avancera samt blifwa förbättrad karl.

VDAkt. , nr då man talar tillsammans någon vilket betre existerar än enstaka sielf. Serenius C 2 a(). Lyssna dock, Petrus, samt titta hvad tiggaren gjort tillsammans med den förbättrad. Runeberg 1: 22().

β) inom kompakt. utan jämförande bet.: liksom tillhör l. utmärker dem (socialt l. ekonomiskt) högre stående inom samhället; särsk.

inom vissa uttr., ss. förbättrad individ (l. karl l. herre l. fruntimmer osv.) l. förbättrad människor, individ l. människor osv. af dem högre (förmögnare l. mera bildade) samhällsklasserna, finare individ l. människor osv., öfverklassperson(er) ; dem förbättrad klasserna, dem högre klasserna inom samhället; förbättrad bostad l.

bostad l. släkt o. d., bostad l. släkt osv. inom dem högre samhällslagren. boende för att hyra på grund av förbättrad ungherre (i annons). förbättrad mans unge, små människor ur bättre familj(er); jfr varenda förbättrad begrafningar brukas (osv.). Jag ägde .. et godt tilfälle at .. titta samt lära förbättrad folks seder. Wallquist Själfbiogr. 7().

denna hör icke mot dem förbättrad klasserna. Almqvist DrJ 99(). för att bli ämbetsman samt ett fåtal pension, detta existerar ju hvarje bättre persons ideal. strindberg GötR 32(). S. k. förbättrad flickor. Cronholm Minnesbl. 6(). Kitta ägde tjänat piga inom förbättrad byggnad. Engström Kryss 15(). &#x; Anm. vid bas af förskjutningar inom dem sociala åskådningarna o.

vid bas af den bet. af (moralisk) värdesättning likt enkel kunde inläggas började termen redan före midten af förra årh. för att mindre gärna användas inom denna bet. inom dem bildade samhällsklassernas tungomål. då detta var användes, förses detta ofta tillsammans en s. k. alternativt sättes inom text inom anföringstecken.

2) särsk.

anv. af komp.

a) inom fråga ifall förbättring inom hälsotillstånd l. befinnande o. d.; dels (o. urspr.) opers. inom uttr. detta existerar l. bli(fve)r förbättrad (med ngn) o. d., dels ifall individ l. angripet kroppsdel o. d.: friskare, kryare, starkare; särsk. inom uttr. bli(fva) förbättrad, (börja) tillfriskna, existera förbättrad, äga börjat tillfriskna, existera vid bättringsvägen; ss.

adv. inom uttr. befinna sig l. må förbättrad o. d. Jag känner mig redan många förbättrad. Jag hoppas för att ni snart blir förbättrad. GR 1: (). vid the kranka utbildning .. (apostlarna) leggia theres hender samt sålunda wardher thet bätre medh them. Mark. 18(NT ). Min mage äger blifvit förbättrad. Leopold() inom 2Saml. 7: inom ljus existerar jag förbättrad, dock orklös.

HJärtasBrefv. 1: 62 ().

b) (i sht inom religiös stil) inom uttr. en förbättrad lif l. enstaka förbättrad planet o. d., angående detta eviga lifvet l. den andra världen (i motsats mot jorden o. jordelifvet). Vthi en förbättrad lijff. mörk Ähr. 91(). Den förbättrad verld, såsom ni (Gud!) beredt Dina unge inom detta tillkommande. Hb. , s. jfr: Nw begära the it bätre, thet existerar thet himmelska.

Ebr. 16(NT ); jfr e.

c) (numera inom sht jur.) inom uttr. emot förbättrad vett l. vetande l. samvete o. d., trots detta för att man vet l. inser för att detta man säger l. utför osv. existerar osant l. oriktigt l. orätt. (Att) synda .. öfwerdådeliga emot bätre samwet. Swedberg katt. (). Nekar man, emot förbättrad vetande, til inlagsfä, alternativt förtrodt frakt.

HB 9(Lag ). han (hade) klagat mot klara skäl samt förbättrad vett. VL , nr , s. 8.

d) inom uttr. äga sett (o. d.) förbättrad dagar, (en gång) äga befunnit sig inom förbättrad l. lyckligare omständigheter (särsk. inom ekonomiskt l. socialt afseende). Hans anförande samt sätt visade för att han förr sett förbättrad dagar. enstaka äldre man, ..

min bil, mitt hus, mina saker

/ Hvars lefnad ett gång skådat förbättrad dar. Geijer inom. 3: (). BEMalmström 6: 38().

e) (i skriftspr.) substantiveradt inom n. sg., något som skett tidigare af best. l. (i sht inom högre stil) obest. art.: någonting förbättrad, en förbättrad status, förbättring; numera inom sht inom uttr. (förändra ngt l. ngt undergår förändring o. d.) mot detta (l.

ett) förbättrad. Dhet H:s K. M:t .. will .. en förbättrad förmoda. RARP 3: 67(). för att enstaka tillfälle mot detta förbättrad ägde varit mot på grund av honom (dvs. den rike mannen ). Thomander Pred. 2: 63(). detta existerar vid tiden, för att enstaka förändring mot en förbättrad inträder. VL , nr 62, s. 2. Amyklas' fattigdom förmå ändras mot detta förbättrad.

Wulff Petrarcab. ().

f) (numera mindre br.) ss. adv., öfvergående inom bet.: enklare, snarare, hellre o. d. GR 1: (). då .. (Torgils Knutsson) war borta, skulle .. (hertigarna) teste better bekomma thet the ägde inom sinnet emoot konungen. OPetri Kr. (c. ). ni ägde lika väl, ja förbättrad, kunnat begära min högra grabb. Rönnberg Bredbolstad 8().

g) [jfr motsv.

anv. inom fsv.] ss. adv., tillsammans rent kvantitativ l. förstärkande bet.: mera; särsk. framför (förr äfv. efter) en rums- l. tidsadv. (l. adverbiellt uttr.) på grund av för att forma gradförhöjning af detta: längre, mera, stundom (vid tidsadverbial): längre fram; numera (utom arkaiserande) bl. (i sht hvard.) dels inom uttr. maka sig o. d.

förbättrad in l. ut l. upp (opp) osv., dels inom uttr. förbättrad upp (opp) inom öfverförd anv.: högre upp (på rangskalan l. samhällsstegen o. d.), förnämligare, förmer, finare, förbättrad. Maka dig förbättrad in inom hörnet! förbättrad upp äger jag allt sett. Oss alle nyttog bætre enstaka thenna biscop. GR 1: 36(). Thå motte tw medh blygd begynna sitia nedher bäter (vid bordet).

Luk. 9(NT ). Thenne .. stahll frå honom bäter än mot 30 alternativt 40 mark. mörk G1 (). Kommer man något förbättrad opp, således blifwer Elfwen smalare. Siam 4(). Skiuut intet vp at wärcka tin Saligheet til fram bätter. Preutz Kempis (). förbättrad moth afftonen. VDAkt. , nr ifall Kungen ägde sin väg förbi min gård, skulle ni fått titta detta vilket varit förbättrad opp.

Envallsson Herreg. 2(). Vafrin red förbättrad fram. Kullberg Tasso 2: ().

h) [jfr motsv. anv. inom fsv.] (&#x;) inom uttr. föga l. icke förbättrad än, icke (stort) mer än, föga l. icke annat än, nästan såsom, därför godt liksom, nästan, närapå. (Han) moste .. giffua slottet vp, samt vandra aff fögho bettre än ett fången man. OPetri Kr.

(c. ). (Han) wardt .. således förvånad, at denne war ey bätre än dödh. Judit 29(Bib. ). Min Moder, hvilcken intet många förbättrad än inom siältoget nedsänkt. Humbla Landcr. 12(). (Han tog) den lilla flickan upp .. vid sina armar, föga förbättrad än angående denne tillhört familjen. Almqvist TreFr. 1: ().

3) särsk. anv. af superl.

a) utan eg.

jämförelse, till för att beteckna den högsta tänkbara grad; särsk. inom vissa stående uttr., ss. efter bästa förnuft l. samvete, inom bästa fras l. uppsåt, tillsammans bästa vilja, vid bästa sätt l. vis o. d. denne gjorde detta inom bästa fras (l. uppsåt). Epter besta samuet. GR 1: 1(). Goda män, likt efter bästa förnuft .. bedöma (egendomen).

ÄB 9: 1(Lag ). Frey (lät) laga angående .. (hästen) vid bästa vis. Dalin Vitt. II. 6: (). tillsammans med bästa vilja förmådde .. (Tegnér) ej stänga sina infall inom box. Böttiger 4: (, ).

b) nära mening såsom beteckna ett aktivitet l. en status o. d., till för att utmärka för att denna l. detta just såsom lifligast pågår l.

likt maximalt äger lokal o. d.; ofta: lifligaste, djupaste o. d.; jfr k; numera nästan bl. inom uttr. (i osv.) ngns bästa sömn l. slummer o. d. Jag blef väckt ur min bästa sömn. The lågho inom theres betzsta sompn. OPetri Kr. (c. ). liksom the såtto inom besta glädhen. Därs. inom sommarss bleff han befalt reessa mot Iönekiöping, inom sin bäste höst (dvs. inom brådaste slåttern).

VDAkt. , nr (En) vapndragare, såsom .. höll enstaka massiv skiöld framför sin Herre inom bästa (dvs. häftigaste) kampen. Dalin Hist. 1: 88().

c) inom uttr. (i osv.) sin bästa ålder (förr äfv. bästa åldern) l. sina bästa kalenderår (förr äfv. dagar) o. d., (i osv.) sin kraftigaste l. verksammaste l. lyckligaste ålder, (i osv.) sina ungdoms- l. mannaår; ha(fva) sett sina bästa dagar l.

sin bästa period l. ha(fva) sin bästa tidsperiod på baksidan sig o. d., äga gått förbi sin kraftigaste ålder, börja blifva gammal; äfv. inom överfört anv., ifall annat än person: äga sin blomstrings- l. utvecklingstid l. glansperiod på baksidan sig, börja vandra tillbaka, artikel vid upphällningen. ett utdragen, kraftig man inom sina bästa tid. denna ägde nog längesedan sett sina bästa dagar.

denna existerar .. / inom bästa åldren ifrån mig ryckt. Dalin Vitt. 3: 84(c. ). denne förlorade sin inledande, omtyckt fru inom hennes bästa dagar. Tegnér (WB) 7: (). nära den tidsperiod, då Nordmannatågen fortgingo, ägde den fornnordiska tro samt odlingen redan sett sin bästa tidsperiod. Odhner Lb. 18(). Än några kalenderår, samt ni besitter din bästa tidsperiod på baksidan dig.

Rydberg Vap. 19(). &#x; (&#x;) J sit besta skedh. GlTer. 4(c. ).

d) (i sht hvard.) inom förb. tillsammans gen. af personbetecknande mening, på grund av för att framhålla ngt ss. detta liksom ngn tycker bäst ifall l. sätter maximalt värde vid o. d.; inom sht inom fråga angående maträtter l. drycker o. d. Hans bästa nöje existerar för att (osv.). Madeira existerar mitt bästa alkoholhaltig.

Hennes bästa föda existerar potäter. Choræus Bref (). (Hustrun skall) Laga mot hans bästa korrekt. Wallin Vitt. 2: 93(). Benedictsson Ber. ().

e) (numera inom sht hvard.) inom tilltal o. inom (ingressen till) bref o. d., inom uttr. bästa (bäste), inom sht förr äfv. min bästa (bäste) Karl l. ni l. broder l. kamrat osv., (min) älskade Karl l.

ni osv.; numera tillsammans med starkt förbleknad bet. o. därför mindre vanligt inom bref o. d. af intimare l. högtidligare natur; äfv. (i ngt pretiöst sällskapsspr., mindre br.) utan substantiviskt ord: min bäste (bästa) o. d., min (kära) kamrat. Bäste broder! (ofta förkortadt B. B.), vanlig öfverskrift inom bref mellan manliga bekanta (som lagt försvunnen titlarna ).

fanns idag ej sorgsen, bästa du! Min allra bästa man. Kurck Lefn. (; yttradt af hustrun). Jag måste .. tacka min bäste onkel på grund av brefvet. Geijer() inom MoB 7: Bäste Vän! förlåt, för att jag sålunda länge dröjt för att besvara ditt bref. Enberg SvSpr. (). Bästa Mamma! Almqvist AmH 1: 1(; inom bref). God morgon, min bäste! Hedenstierna Jönsson 81().

f) sjöt.

inom uttr. bäste man, befälhafvarens närmaste man å ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig liksom ej besitter (examinerad) styrman jfr den Mem. 1: (c. ). dem ansvar honom såsom Styrman alternativt Skepparens Bäste Man .. ålegat. Törngrenska målet (). Kapten Valter sjelf, rorgängaren samt bäste man .. stodo ..

vid kommandobryggan. SD(L) , nr , s. 1.

g) idrott. inom uttr. bästa grabb, inom fråga angående spjutkastning, kulstötning o. d.: den grabb (normalt den högra) tillsammans hvilken detta bästa kastet osv. göres. Spjutkastning, bästa grabb. PT , nr A, s. 2.Östergren().

h) (i sht hvard.) tillsammans med starkt förbleknad bet., inom uttr. (den l.

det) inledande bästa, den l. detta inledande likt kommer l. erbjuder sig osv., hvem l. hvilken l. hvad liksom helst. denna plats ej den såsom blef kär inom den förste bäste, ej. han .. ansåg sig böra tillgripa inledande, bästa medel. Rydberg Frib. (). (Karin Månsdotter) ägde icke lust för att utan vidare låta förste bäste monark puss sig. GHT , nr A, s.

3. (Sokrates hade)ingen uppfinningsförmåga, samt därför ägde han tagit detta inledande bästa, några gängse fabler, samt satt vid vers. Larsson Bildn. 30().

i) substantiveradt inom n. sg.

α) [jfr motsv. anv. inom fsv.] inom uttr. ngns bästa o. d., ngns fördel l. förmån, ngns gagn l. nytta l. lycka o. d.; inom ä.

tidsperiod ofta inom förb. tillsammans liktydigt mening, särsk. inom förb. gagn samt bästa. Blott titta vid l. blott söka sitt eget bästa. ej känna till sitt eget bästa. detta existerar mot ditt eget bästa jag fullfölja detta. jobba till, främja någons bästa. detta existerar enstaka regerings plikt för att inom allt sörja till landets (folkets, samhällets) bästa.

GR 1: 2(). Inghen söke effter sitt, vthan effter annars mandz beszta. 1Kor. 24(NT ). Wårt gagnn samt bästhe. GR 39(). (De) böra .. inom thet vilket skiäligit existerar, samt til theras bästa länder, låta rätta sig. Kyrkol. 7(). dem förbindelser, dem ni (o Gud) mot menniskors bästa stiftat. Hb. , s. religiös bästa existerar äfven stadens bästa. Tegnér (WB) 6: ().

&#x; särsk.

α') inom uttr. detta allmänna (förr äfv. menige l. gemena o. d.) bästa, förr äfv. inom obest. form: allmänt bästa, allas gagn l. lycka, samhällets l. folkets l. landets välfärd. For thz menige betzsta skul. OPetri 2Förman. A 2 a(). Vij moste .. intet således myckit see vid vårt egit, liksom dedt gemene bästa. RP 6: ().

Hans värma till allmänt bästa. Geijer inom. 2: 61().

β') (numera föga br.) inom uttr. stå (förr äfv. vara) vid någons bästa, bevaka l. främja ngns fördel l. intressen, stå vid ngns blad, hjälpa ngn. The personer, likt .. vid vårth samt våre käre barns bäste vare ville. GR (). Jag besitter altid stått vid Ehrt bästa, Herre. Boding Mick. 18(). IllSvH 3: 67().

γ') (&#x;) inom uttr.

(handla l. utföra l. existera osv.) mot l. på grund av l. vid ngns bästa l. ngn mot bästa, mot ngns gagn l. förmån l. fördel l. service o. d. (Han) giorde mong nyttogh lagh samt stadhgar, then meniga man til gagn samt betzsta. OPetri Kr. 63(c. ). Hertogana fornummo, at okänt handlades icke vid theras betzsta. Därs. Thet plägar icke ware på grund av fårehiordenes betzte, för att vlffwanar skulle them förlike.

mörk G1 9(). inom Rådet yttrade sig Gref Baner oförtäckt mot Hertigens bästa. HSH 7: (c. ). Deras Natur sielf giorde utslag til deras bästa. Ågren Gell. 56().

β) (i skriftspr., inom sht inom högre stil) inom uttr. mot detta bästa (förr stundom mot bästa), således för att detta länder mot den bästa tänkbara utgång l.

L

ngn mot den största nytta l. fördel o. d.; vid detta fördelaktigaste; inom sht förr äfv. öfvergående inom bet.: vid bästa sätt. Gud styre allt mot detta bästa! Anbefalla någon mot detta bästa. Tyda något mot detta bästa (för ngn). Them vilket haffua gudh käär, tiena all domstol mot thet bedzsta. Rom. 8: 28(NT ). (Vi) vele .. gerna besynnat til thet besta huad råd okänt til finnes är kapabel.

GR 4: (). Tänk (o Jesus) uppå oss mot detta bästa. Hb. , s. denne strukturerade mot detta bästa till deras vård. Bremer namn ().

γ) [efter t. zum besten haben, var das beste anses eg. betyda: kostnad inom ett täfling o. d., sedan inom allm.: profit, behållning] (&#x;) inom uttr. ha(fva) (ngt) mot bästa, äga (ngt) mot sitt förfogande, artikel inom ägande af l.

äga (ngt); äfv.: äga (ngt) inom behåll l. kvar l. öfver (för framtida bruk) l. för att lefva vid o. d.; finnas l. existera mot bästa, förefinnas, stå mot förfogande, existera kvar l. öfver o. d. Icke heller förnimmer man myckit vthi Häredzkistan finnas til bäste. Chesnecopherus Skäl Qqq 1 b(i handl. fr. ). Balck Es. (). ett vtfattig ..

man, vilket ingentingh hafuer tillbästa, der tillsammans han nogott förmå erlägga samt böta. VRP , s. Johan Marcuson existerar död, samt intz existerar mot bästa. Därs. , s. oss ägde ännu 7 minuter til bästa. Kling Spect. Z 3 a(). (Sv.) Hafva något til bästa, (lat.) Ad victum necessaria habere. Sahlstedt().

δ) [jfr t.

zum besten geben, eg.: gifva ss. bidrag mot en sällskaps traktering l. underhållning o. d.] (i sht hvard.) inom uttr. gifva (ngn ngt) mot bästa, eg.: skänka (ngn ngt), traktera (ngn tillsammans ngt), erbjuda (ngn) vid (ngt), spendera (ngn ngt); ett fåtal (ngt) mot bästa, bli trakterad (med ngt) l. bjuden (på ngt); nästan bl. inom fråga angående föda l. dryck; erhålla (sig) l.

taga (ngt) mot bästa o. d., erhålla l. taga sig (ngn förplägning), förpläga sig, förtära (mat l. dryck). Taga sig l. ett fåtal till många mot bästa, dryck på grund av många, dryck sig onykter. Gästebodh, okänt likt gaffs Wijn til bästa. Schroderus Os. 1: (). Joachim .. / Kunde tractera sin nästa, / Ge mot bästa / nära en dukadt matbord. Bellman 4: 94(). Hur ljuvligt plats detta icke för att ett fåtal slå sig ned samt taga mot bästa af denna goda mat!

Dahlgren Jephson 25(). buk (börjar) taga ut sin korrekt, samt oss längta för att erhålla något mot bästa. PT , nr A, s. 3. &#x; [jfr motsv. anv. inom d.] (föga br.) inom fråga angående (muntlig l. skriftlig) allegori o. d.: informera, utföra (ngn) delaktig af (ngt). samtliga dem skildringar ur sitt eget lif, hvilka denna förut gifvit mot bästa. Geijerstam LycklMän.

().

ε) (&#x;) inom uttr.

titta ngn mot (det) bästa (med ngt), titta ngn mot godo, sörja till ngn, hjälpa ngn (med ngt). (Hon har) huarken slächt alternativt föruanter liksom hon til dett besta see wella alternativt behärska. VDAkt. , nr detta Högwyrd: Herr Biskop wille .. see mig mot thet bästa för att iag uti thet Heliga Predikoembetet måtte ett fåtal öfa mig. Därs. , nr titta dem mot bästa tillsammans med goda råd.

Strinnholm Hist. 4: ().

ζ) [efter t. einen zum besten haben; anv. existerar inom t. utvecklad ur den beneath γ omtalade] (numera föga br.) inom uttr. äga (ngn) mot bästa, äga (ngn) mot narr, utföra narr af l. drifva gäck tillsammans (ngn). (Berömda hjältar) hålla ej af, för att man besitter dem mot bästa inom berättelser liksom göras dem. Leopold 5: (c.

; inom rättelser ändradt till: narrar). Ehuru jättarne inom hemlighet bäfva till sin gäst (dvs. Tor), hafva dem honom onekligen dock mot bästa. Ljunggren Bellm. 15(). Östergren(; angifvet ss. mindre vanl. ).

η) [jfr motsv. anv. inom fsv.] inom uttr. utföra sitt bästa, utföra således godt l. allt hvad man förmå l. förmår, bemöda sig vid allt sätt, nyttja all möjlig vård o.

flitighet, uppbjuda all sin förmåga (i ngt l. för att utföra ngt o. d.); stundom oeg. l. bildl., tillsammans sakligt subj. han lofvade för att utföra sitt bästa. denna gjorde sitt bästa (för) för att fördärfva nöjet till oss. Nådige herre, mitt beste inom saaken iag göre wil. Holof. 42(c. ). (Man) kann .. ej utföra mehr änn sit besta.

OxBr. ().

för att blifva fri dem brister nära mig kista, / tillsammans med daglig flitighet jag utföra önskar mitt bästa. Ps. , 5. en tjockt lager af cold-cream samt puder .. gjorde sitt bästa till för att dölja små rynkor samt ojämnheter. Edgren Lifv. 1: 49().

ϑ) [efter t. aufs beste] (i skriftspr., numera mindre br.) inom uttr. vid detta bästa (förr äfv. vid bästa), vid bästa sätt, sålunda utmärkt l.

väl likt möjligt. Fæstningarna .. moste (man) .. tillsammans fotfolk proviant samt ammunition vid bæsta förse. BSkytte() inom HT , s. Allt plats .. ordnadt vid detta bästa. Weibull LundLundagMinn. VIII().

j) ss. adv., inom uttr. bäst (i skriftspr., ngt ålderdomligt, äfv. detta bästa) ngn är kapabel l. förstår l.

önskar l. gitter o. d., således godt liksom l. således många liksom l. vid hvad sätt än l. hur än l. hur helst ngn kunna l. förstår l. önskar l. gitter osv. denne får idag reda sig bäst denne är kapabel samt önskar. (Vi) wiliom .. oss okänt ifall windtleggia thet bestha wij kwnnom. GR 2: (). utför hvad dig tillhör inom rättan period, bäst ni förstår samt förmå.

Franzén Pred. 4: (). Må hofvets damer sqvallra bäst dem gitta. Hagberg Shaksp. 8: 74(). Röken .. får leta sig väg ut, bäst den förmå, genom taket. Torpson Eur. 1: (). (Fornsakerna) äga gömt sig (i jorden), detta bästa dem kunnat. Quennerstedt StrSkr. 1: 77(, ). detta skulle .. ett fåtal bära alternativt brista, bäst detta ville. Gellerstedt Hult ().

k) ss.

adv., inom uttr. liksom bäst (i poesi stundom bl. bäst), på grund av för att beteckna för att ngt just håller vid för att ske l. göras osv.; oftast tillsammans bibegrepp af för att ngt just kommit riktigt inom gång l.

I bästa fall, i lyckligaste fall

för att ngn existerar midt uppe inom ngt l. är inom farten tillsammans ngt o. d.; mera sällan ss. bl. tidsbestämning: just nu; inom temporal bisats tillsammans tillsammans den start konj. stundom närmande sig mot den bet. likt omtalas beneath l. Förhöret pågår för tillfället såsom bäst. denne blef afbruten, då han fanns såsom bäst inom tagen för att informera.

Kinnewaldz Häratz domstol, .. derest iag för tillfället liksom bäst afwachtar dhen lofl. Rättens upplösning. VDAkt. , nr Då Svenskarna .. suto .. mot bords samt undfägnade sig liksom bäst, sålunda passade Danskarna vid samt föllo oförsedt ut ur fästningen. Fryxell Ber. 2: (). Den främmande grefven existerar såsom bäst hos baron. Topelius Vint.

inom. 1: (, ). för tillfället håller denne såsom bäst vid tillsammans legenderna angående Franciskus. Rydberg Vap. 67().

l) [jfr motsv. anv. inom d.] ss. adv., inom uttr. bäst l. bäst såsom (förr stundom riktig liksom .. bäst l. just liksom .. bäst o. d.), öfvergående inom bet. af konj.: medan .. liksom bäst (jfr k), just medan, just liksom, riktig som; särsk.

inom uttr. bäst (som) detta existerar (l. var), korrekt likt l. hvad detta existerar (l. var), helt plötsligt l. oförmodadt, innan man vet (l. visste) termen af. Bäst liksom denne gick, träffade denne vargen (i sagostil). Bäst detta existerar, äga oss gästerna på denna plats. Petreius Beskr. 2: (). korrekt såsom dem bäst pratade. Kempe FabritiiL 43(). Bäst man andas godt samt gladt, / sålunda ligger man vid båren.

Bellman 6: (). Bäst likt Frithiof idag sig sansa hunnit, / samt gläds samt fråga, således existerar allt försvunnit. Tegnér (WB) 5: (). Bäst .. (ekorren) lekte likt muntrast, blef han sömnig. Beskow Greta 87().

Sammansättningar.

A: BÄTTRE-LEDES, adv. (&#x;) vid förbättrad sätt. GR 9: (). &#x;

(jfr 1 d β) -MANS, attributiv genitiv. (mindre br.) enstaka bättremans kvinnlig ungdom.

Gellerstedt Gläntor 91().

Ssg: bättremans-barn. Fröding ESkr. 2: ().

B: (jfr 1 d) BÄST-DRÄKT. (föga br.) högtidsdräkt. TurÅ , s. &#x;

-GUT, sbst. [af t. bestgut, bästa vara(n)] (&#x;) detta bästa (af enstaka vara o. d.). dem öfrige (bladen vid tobaken), likt kallas Bästgut, blifva därför länge sittiande, likt dem på grund av frost icke löpa fara.

UndTobaksplant.

Mitt for t-gender and min for n-gender nouns

, s. 3. &#x;

-GÖK, titta D. &#x;

(jfr 1 c) -SÄLJANDE, p. adj. (&#x;) liksom säljer billigast. Thorild Gransk. 1: 30().

C: (jfr 3 g) BÄSTA-HAND. idrott. bästa grabb. Östergren().

Ssgr: bästahands-kast,

-slag.

D: BÄSTE-GÖK. (bäst- c. ) (folkligt) inom uttr. västergök existerar bästegök o. d.; jfr DÖDER-,SORG(E)-,æus Segersk.

(c. ). Norregök, existerar sorge-gök &#x; .. samt Vestergök, existerar bästegök. Afzelius Sag. 7: (). &#x;

(jfr 3 f) -MAN, m. sjöt. bäste man. SydsvD , nr , s. 3.