Kan man se norrsken på sydpolen
Polarsken
Polarsken, även norrsken, existerar en ljusfenomen[1] såsom uppstår då laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) vilket accelererats mot höga energier inom jordens magnetosfär kraschar inom jordens atmosfär. Sådan acceleration sker bara inom vissa områden inom magnetosfären, vilket fullfölja för att polarskenet huvudsakligen uppträder inom ringformade områden runt jordens numeriskt värde magnetiska poler.
Polarskenet antar olika färger samt kunna existera gulgrönt, grönt, blått, rött samt rödviolett.[2][3][4] Polarskenets färg bestäms från den höjd var elektroner kolliderar tillsammans med atmosfären.[5]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Polarsken (latin: aurora) vid norra halvklotet kallas "norrsken", förr även "nordsken"[6] (latin: aurora borealis), medan polarsken vid södra halvklotet kallas "sydsken" (latin: aurora australis).
Lite förenklat kan man säga att ju kraftigare rymdvädershändelse desto längre söderut kan norrsken observeras och respektive norrut för sydskendetta senare begreppet används dock sällan samt norrsken används ofta liksom ett synonym mot polarsken inom allmänhet. i enlighet med traditionen myntades begreppet "aurora borealis" 1619 från Galileo Galilei.[7]
De latinska begreppen existerar döpta efter morgonrodnadens gudinna inom den romerska mytologinAurora. detta latinska namnet existerar alltså något missvisande eftersom polarskenet mot skillnad ifrån morgonrodnaden ej existerar reflekterat solljus.
Polarskenets ljus
[redigera | redigera wikitext]När partiklarna når atmosfären vid upphöjd höjd kolliderar dem tillsammans med molekyler samt atomer, därför för att dessa hamnar inom en mera energirikt tillåtelse, enstaka sektion kollisioner leder även mot jonisation från molekyler samt atomer.
Båda expanderar mot ekvatorn (söderut för norrsken respektive norrut för sydsken)då dem sedan återgår mot sitt normala status samt avger den ytterligare energin emitteras ljus inom dem olika färger oss ser inom polarskenet.
- Gulgrönt existerar detta vanligaste samt existerar spektrallinjen 557,7 nm ifrån atomärt syre, O, samt bildas vid ungefär 100–140 km höjd.
- Karminrött existerar ett spektrallinje ifrån syreatomer, O, samt bildas vid höjder ovan cirka 200 km.
- Violett alstras från kvävejonen N2+ vid samtliga norrskenshöjder ovan 85 km.
- Blått alstras från kvävemolekylen N2 nära cirka 110 km höjd.
Bara dem maximalt energirika kosmiska partiklarna når därför långt ner inom atmosfären, vilket förekommer ytterst sällan. Detta blå ljus existerar dessutom svagt, varför ett fåtal människor äger sett detta. – titta bilden mot motsats till vänster ifrån en norrsken, 10 oktober 2010 utanför Moskosel inom landskap, likt varade inom mer än tre timmar samt plats extremt starkt samt varierade inom olika färger.
dem azurblå strimmorna syntes sparsamt samt endast några erhålla sekunder (fotografens anm.).
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Normalt är kapabel norrsken ses inom stort sett varenda tydlig kväll vid höga latituder beneath den sålunda kallade polarskensovalen, nära norra halvklotet även kallad norrskensovalen, samt analogt nära södra halvklotet, sydskensovalen.
Ovalen ligger likt enstaka fingerprydnad tillsammans centrum ovan den magnetiska polen. detta finns faktiskt ständigt polarsken vid sky, även beneath dagen, dock då existerar detta på grund av ljust till för att man skall behärska titta detta tillsammans med blotta ögat.
Polarsken förekommer inom flera olika former (se nedan), dock gemensamt till dem samtliga existerar för att dem sällan existerar oförändrade beneath längre tidsperiod än några minuter.
Vissa lugna bågar förmå synas beneath längre period, dock ej ens dessa ser helt oförändrade ut.
Bilden intill visar ett ögonblicksbild från den södra polarskensovalen.
Man kan också fråga finns det norrsken på sydpolen? Sydsken, norrsken, egentligen heter det polarskenlikt synes existerar ej polarskenet lika starkt inom bota ovalen, likt dessutom existerar grövre inom vissa områden. liknande specifikation ändrar sig snabbt inom tiden, beroende vid förändringar inom magnetosfären. liknande förändringar är kapabel bero vid ändringar inom solvinden, mot modell vid bas från solutbrott, såsom förmå ge upphov mot enstaka geomagnetisk storm då polarskensovalerna vidgas därför för att stora norrskensutbrott förmå bli synliga långt söderut.
dock magnetosfären äger även alldeles interna dynamiska fenomen. Viktigast från dessa existerar den geomagnetiska substormen, då magnetfältet inom magnetosfärens svans snabbt omstruktureras vilket ger upphov mot starka elektriska strömmar samt kraftigt förstärkt samt mer aktivt polarsken.
I landet håller sig norrskensovalen oftast ungefär ovan Kirunaslatitud.
Pajala existerar den ort vilket oftast besitter polarsken inom synhåll.
Polarskenet är oftast grönt, men det kan också skifta i violett eller vara fullständigt röttnära geomagnetiska kraftiga oväder, då polarskensovalen störs samt växer inom storlek, är kapabel man titta norrsken även nära sydligare latituder likt mellersta samt södra land samt inom undantagsfall ända ner inom Sydeuropa alternativt mot samt tillsammans inom Afrika. vid identisk sätt expanderar sydskensovalen norrut nära liknande tillfällen.
Den magnetiska nordpolen ligger ej nära den geografiska nordpolen utan på grund av närvarande inom norra Kanada. Därför når norrskensovalen längre söderut geografiskt inom Nordamerika än inom Europa. detta innebär för att norrsken existerar ungefär lika vanliga inom New York likt inom huvudstaden, trots för att New York ligger vid ett många sydligare breddgrad, ungefär vid identisk latitud likt Madrid.
Eftersom solaktiviteten varierar ovan tidsperiod inom cykler ifall cirka 11 tid förändras polarskenets synlighetsgrad.[8][9][10]
Former
[redigera | redigera wikitext]Polarsken kunna uppträda inom flera former.
Utseendet klassas internationellt vid nästa sätt:
- HA (Homogenous quiet arcs) Jämna, stabila samt svagt briljant bågar ifrån horisonten såsom sträcker sig upp mot 8° – 10° höjd; är kapabel finnas kvar oförändrat inom flera timmar. Ofta uppträder små ljusknippen inom bågen.
- HB (Homogenous bands) Jämna grupp.
dem förmå artikel sålunda smala likt 100 m samt ända upp mot 1 000 km långa, ibland spiralformigt hoprullade.
- PA (Pulsating arcs) Pulserande bågar, liksom kommer samt går inom korta intervall
- PS (Pulsating surfaces) Större samt mindre briljant fläckar, vilket dyker upp samt försvinner än denna plats samt än var vid sky.
Pågår bara ett vykort stund, 10 minuter alternativt mindre.
- RA (Ray-structured arcs) Bågar tillsammans strålstruktur.
- RB (Ray-structured bands) grupp tillsammans med strålstruktur.
- C (Corona) Korona (krona) såsom uppträder såsom ett rund fläck nära detta magnetiska zenit dit strålarna ej når. beneath korona uppträder strålar inom kupolformade våningar.
- D (Draperies) Draperier, såsom fladdrar liksom enstaka ridå till vinden.
- F (Flaming aurora) Flammande polarsken; kunna likna skenet från enstaka brand vid avstånd.
- G (Feeble glow) Svag diffus glimning.
- R (Rays) Enstaka strålar alternativt strålgrupper, såsom kommer samt går.Sydsken, norrsken, egentligen heter det polarsken
Uppträder dem utan sällskap, riktas dem mot en magnetiskt zenit liksom ligger något nära sidan från astronomiskt zenit d.v.s. lodrätt rakt upp ifrån observatören.
Forskning
[redigera | redigera wikitext]Polarskensforskning fick en uppsving beneath 1800-talet, dock detta existerar inledningsvis beneath 1900-talet liksom ljusfenomenets uppkomst besitter kunnat förklaras.
Ytterligare en uppsving kom tillsammans rymdålderns intåg nära 1900-talets mitt, då ämnet rymdfysik föddes samt detta blev möjligt för att klarlägga vilket liksom orsakar norrsken genom mätningar vid område inom rymden. Hur accelerationen från dem elektroner likt ger upphov mot polarsken då dem kommer ner inom atmosfären egentligen går mot, samt hur energi överförs ifrån solvinden, kunna ännu ej anses existera helt klarlagt, även angående huvuddragen existerar kända.
Polarskensforskning existerar därför en aktivt enhet inom rymdfysik.
På samma sätt expanderar sydskensovalen norrut vid sådana tillfällenSvensk norrskensforskning fick en uppsving inom samt tillsammans grundandet från Kiruna Geofysiska Observatorium 1957.[11]
Genom sitt förmånliga läge (långt norrut, dock ändå tillsammans drägligt klimat samt god infrastruktur) äger land (liksom Norge samt Finland) enstaka kraftfull tradition inom norrskensforskningen. Anders Celsius samt Anders Jonas Ångström fanns numeriskt värde tidiga vetenskapsmän likt forskade vid ämnet.
Jonas Westman (tillsammans tillsammans ryske Josef Sykora) genomförde dem inledande grundlig studierna från norrskenet inom arktiska trakter beneath den Svensk-ryska gradmätningsexpeditionen år 1899–1900.[12][13]
På senare kalenderår besitter dem svenska forskningssatelliternaViking (1986–1987), Freja (1992–1995) samt Astrid-2 (1998–1999) gett viktiga bidrag.
Folktro
[redigera | redigera wikitext]I svensk folktro utgjorde norrskenet en varsel. Starka samt sprakande norrsken plats förebud ifall konflikt samt onda tider – särskilt ifall skenet uppträdde vid södra delen från sky.
Vid Nordpolen kallas det norrsken, Aurora borealis, och vid Sydpolen sydsken, Aurora australisinom landskap ansåg man för att svår kall luft väntade ifall norrskenet bildade ett båge ovan horisonten inom norr, medan ifall norrskenet "fladdrade upp" vid sky skulle vädret bli vänligare. Längre söderut inom land trodde man för att norrskenet uppstod vid bas från för att samerna sprang tillsammans med eldbloss vid fjällen samt jagad sina renar, alternativt för att norrskenet avspeglade stora sillstim likt rörde sig inom Nordsjön.[14] Tolkningar från polarsken förekommer även bland Australiens aboriginer.[15]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Falck-Ytter, Harald; lövskog Torbjörn (1999) (på engelska). Aurora: the nordlig lights in mythology, history and science.
Edinburgh: Floris. Libris6159304. ISBN 0-86315-287-2
- Hultqvist, Bengt (2003). Kunskapens väg: ifrån grundforskning mot samhällsutveckling. Kiruna: Institutet till rymdfysik (IRF). Libris8891297. ISBN 91-631-3470-5 (inb.) - angående undersökning inom allmänhet, dock lite ifall rymdfysik. Plasmafysik liksom existerar fysiken på baksidan norrskenet.
- Lynch, David K.; Livingston William (1995) (på engelska). Color and light in nature. Norrskensovalen och sydskensovalen
Cambridge: Cambridge Univ. Press. Libris5020237. ISBN 0-521-43431-9 (inb.)
- Sandahl, Ingrid (1998). Norrsken: budbärare ifrån rymden ([Ny utg.]). Stockholm: Atlantis. Libris7644654. ISBN 91-7486-542-0 (inb.)