gemrap.pages.dev









Vad kan man göra för att förebygga vulkanutbrott

När ett vulkanutbrott sker kan vi bland annat hjälpa genom att: Evakuera människor som bor nära vulkanen

1. Jordskorpan   2. Magmaflöde   3. Lavarör   4. Öppning   5. Gasmoln   6. Aska   7. Lavaprojektil   8. Lavaflod   9. Sidorör   10. Ny kon bildas   11. Lager från stelnad lava   12. Lager från aska
Vulkaner delas upp inom numeriskt värde typer beroende vid vilken sorts eruption den besitter, sålunda kallade förlopp.

Den en typen äger en explosivt förlopp, den andra en lugnt rinnande förlopp. detta existerar kvantiteten kisel inom magman likt bestämmer hur vulkanen kommer för att bete sig. då magman tränger genom jordskorpan bildar den ett passage vilket kallas lavarör.

Det finns inte mycket att göra för att förhindra utbrottet

Ur lavaröret sprutar magman upp samt lägger sig såsom lava runt utsidan inom klumpar alternativt bildar rinnande lavafloder, beroende vid hur tät den existerar. då magman tränger upp ur marken samt blir mot lava besitter den ett temperatur vid 700–1 200°C. Trots för att lava existerar 100 000 gånger tätare än en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kunna lavan rinna vid inom flera kilometer innan den hinner svalna samt stelna mot berg igen.

Stelnad lava bildar olika typer från magmatiska bergarter(efter termen ”magma”).

En av de mest uppenbara effekterna av ett vulkanutbrott är den fysiska förstörelsen

modell vid sådana stenar existerar pimpsten, obsidian, porfyr samt basalt. detta finns olika typer från lava beroende vid vilket den innehåller. Lavans kemiska sammansättning är kapabel avgöra hur våldsamt vulkanutbrottet blir, hur varm lavan existerar samt hur enkel den rinner. Felesisk lavainnehåller aluminium, kisel, kalium, natrium samt kalcium.

Den rinner många sakta samt existerar klibbigare än andra lavor. denna plats bildar magman lava nära ganska låga temperaturer, cirka 650–700°C. Intermediär lavainnehåller mer järn samt magnesium än den felesiska, vilket fullfölja den mer lättflytande. Mafisk lavaär lättflytande samt hittas ofta kring sköldvulkaner.

Den innehåller många järn samt magnesium samt låga halter från kisel samt aluminium. Basalt existerar ett typisk mafisk bergart. Ultramafisk lavablir fruktansvärt varm, upp mot 1600°C, samt rinner lika enkel likt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Detta existerar till för att den innehåller väldigt många magnesium. Nästan all ultramafisk lava man hittat existerar ifrån tidsåldern proterozoikum till 2400-542 miljoner tid sedan.

Idag besitter jordens inre svalnat till många på grund av för att färsk ultramafisk lava bör behärska bildas.

Lava kastas upp ur spricka.
Det finns även olika namn vid hur lavan flödar.
A’a’-lavan(uttalas ”ah-ah”) besitter enstaka grov samt ojämn yta. Dess yttre består från sönderbrutna lavablock vilket börjat stelna, medan dess inre existerar smält, trögt rinnande lava.

detta inre lavaflödet drar tillsammans sig lavablocken. A’a’-lavan ser ut vilket enstaka mörk, rinnande bergvägg tillsammans brinnande sprickor. då A’a’-lavan helt stelnad kunna den forma väggar såsom existerar flera meter höga.

Pahoehoe-lava.
Pahoehoe-lavankallas även replava samt besitter ett jämn yta liksom nästan är kapabel likna kopp ibland.

Den rinner ut inom långa strömmar samt bildar små ”tår” alternativt ”flikar” vilket ploppar ut ur huvudflödet. då Pahoehoe-lavan kommit långt ifrån vulkankratern förmå den ibland övergå inom A’a-lava. vid Galapagosöarna finns jättelika fält från stelnad Pahoehoe-lava.

Kuddlava beneath vattnet.
Kuddlavaär en namn vid lava såsom bildats beneath vulkanutbrott inom havet.

då lavan kommer inom förbindelse tillsammans vattnet stelnar den genast samt bildar mjuka kuddlika stenklumpar. eftersom dem flesta vulkanerna finns beneath havet hittar man kuddlava inom stora mängder vid världens havsbottnar.
Lavabomberär klumpar från lava liksom skjuts upp inom luften beneath en eruption. beneath sin färd mot marken hinner dem ofta stelna mot ovala alternativt svagt droppformade stenar.

På de platser där vulkanutbrott är vanligast har man sprängt upp kanaler i berggrunden

Lavabomber är kapabel existera allt ifrån 6,5 cm mot riktiga, livsfarliga bjässar. inom japanska Asama skedde 1935 en vulkanutbrott såsom kastade ut lavabomber likt fanns 5-6 m inom diameter. Dessa jätteklumpar flög iväg cirka 600 meter ifrån lavaröret.

Ett gasmoln rullar nerför sidan från vulkanen Merapi.
Den rök vilket vulkanen ger ifrån sig förmå innehålla olika sorters gaser.

Det har visat sig vara tillräckligt effektivt

Vanligast existerar vattenånga, koldioxid samt svaveldioxid. dem stora mängderna gas såsom vulkanen släpper ut existerar farliga för att andas in. detta existerar gaserna såsom dödar flest människor samt vilt beneath en vulkanutbrott. då gaserna tränger upp inom atmosfären blandas dem tillsammans moln likt släpper ifrån sig nederbörd. Gifterna ifrån gaserna binds inom vattendropparna samt bildar surt nederbörd, såsom sprider farliga kemikalier då detta träffar marken.

en riktigt giftigt vulkanutbrott förmå påverka vårt klimat samt skada nyttiga gaser inom vår atmosfär. dem nyttiga gaserna finns var på grund av för att bland annat skydda oss ifrån solens strålning. varenda tid pyser detta ut tillräckligt många vulkanisk gas på grund av för att den bör räknas mot dem föroreningar likt skadar luften samt ställer mot tillsammans surt nederbörd.

Aska efter vulkanutbrott utför dagen mot mörker vid den karibiska ön Monserrat.
Den rester efter förbränning likt regnar ner beneath en vulkanutbrott äger burits upp inom luften från gaserna. Askan består från pyroklastiska material, söndersmulade samt brända bitar från berg.

Den kunna även innehålla småsten vilket smält mot kopp. Man kallar även vulkanaskan till tefra, efter detta grekiska termen på grund av rester efter förbränning. Moln från vulkanaska kunna tillsammans med vindar sprida sig ovan stora delar från jordklotet.


  • vad  förmå man  utföra  till  för att förebygga vulkanutbrott

  • 2004 fick den isländska vulkanen Grimsvötn en eruption samt askan, likt steg upp mot 13 km höjd, kom inglidande ovan landet. angående askmolnen existerar tillräckligt tjocka förmå dem skymma solen sålunda för att dagen mörknar mot gryning alternativt mörker samt temperaturerna sjunker. Ibland existerar ask- samt gasmolnen således stora för att klimatet påverkas inom vissa delar från världen beneath enstaka utdragen period.

    då Mount Tambora fick eruption 1815 blev detta ingen sann sommar inom USA, Kanada samt norra Europa detta nästa året.

    Vulkaner liksom ej haft eruption vid 10 000 tid klassas vilket slocknade. enstaka slocknad vulkan kommer ej erhålla eruption igen samt kallas även inaktiv. Kratern vid ett slocknad vulkan samlar beneath år vid sig ett massa vätska samt bildar mot slut ett således kallad kratersjö.

    Slocknade vulkaner mot havs bildar sålunda småningom små småöar vilket kallas atoller.

    Skydd mot vulkanutbrott

    Numera bevakas dem flesta vulkaner samt riskzoner tillsammans med hjälp från satelliter inom rymden.

    Se till att människor som har evakuerats får tak över huvudet

    vid sålunda sätt kunna man snabbt erhålla reda vid angående en eruption håller vid för att hända. detta finns ej många för att utföra på grund av för att förhindra utbrottet. vid dem platser var vulkanutbrott existerar vanligast äger man sprängt upp kanaler inom berggrunden, var lavan ifrån utbrottet bör rinna ner. detta besitter demonstrerat sig artikel tillräckligt effektivt.

    Vulkansäkerhet

    Om ni skulle råka befinna dig inom närheten från enstaka vulkan då den får eruption, kom då minnas följande:

    1. Slå vid radio samt TV till för att lyssna ifall ni existerar inom direkt fara samt på grund av för att ett fåtal känna till vad vilket händer.
    2. Om ni blir tillsagt för att genast lämna området, således fullfölja det.
    3. Försök anlända sålunda långt försvunnen samt således högt upp ifrån vulkanen likt ni kunna.

      På så sätt kan man få reda på om ett utbrott håller på att hända

      en vulkanutbrott skickar ut varm, flytande lava samt giftiga gaser vilket ofta existerar tyngre än luften, samt därför drar sig mot marken. Utbrottet kunna även orsaka översvämningar, jordbävningar samt jordskred.

    4. Undvik för att andas in gaser ifrån vulkanen. Täck till ansiktet tillsammans med enstaka fuktig tygbit, alternativt ifall ni förmå, ett gasmask alternativt skyddsmask tillsammans andningsfilter.

      Stå upprätt, eftersom dem giftiga gaserna sjunker mot marken.

    5. Om ni ej måste lämna platsen således håll dig inomhus. Stäng samtliga glasruta samt dörrar därför detta ej släpps in varm rester efter förbränning alternativt giftiga gaser.
    6. Om ni blivit bränd alternativt andats in gaser – sök medicinsk vård därför fort detta går.