Nya lagar efter ådalen 1931

Ådalshändelserna, Skotten inom Ådalen, Ådalen (19)31, kallas händelseförloppet kring enstaka arbetskonflikt inom Ådalen inom mitten från femte månaden i året 1931, var fem personer sköts ihjäl från armé vilket stod beneath polismans officer.

Händelsen delade land inom numeriskt värde läger angående vems lån detta fanns för att tragedin inträffade, samt skillnaden inom åsikter märktes klart mellan borgerliga samt vänsterinriktade tidningar.^[1] Händelserna blev centrala till den svenska arbetarrörelsen samt anses existera ett bidragande orsak mot för att socialdemokraterna vann valet 1932,^[2] vilket blev start vid en 44-årigt socialdemokratiskt regeringsinnehav.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Under den stora depressionen, utlöst från börskraschen 1929, drabbades människor inom Ådalen från ett enorm arbetslöshet tillsammans med nödsituation samt hunger: inom vissa från Ådalens skogsdistrikt fanns arbetslösheten 80-85 andel. från dem liksom ägde jobb ägde nästan samtliga drabbats från lönesänkningar, därför stora för att detta plats svårt för att klara uppehället.

”	"Levnadsbetingelserna till människorna blev synnerligen dåliga. Arbetsförtjänsten plats dålig. … Man ägde fin samt jämnt tillfälle för att klara sig. dem likt ägde familjer samt flera unge ägde betydliga svårigheter."	„
– Hjalmar Nilsson ifrån Kramfors

^[3] tillsammans undantag från Arbetslöshetskommissionen fanns heller inget arbetslöshetsunderstöd nära den på denna plats tiden, samt då tillsammans med ett ersättning vid existensminimum, beneath lägsta grovarbetarlön, vid enstaka ort långt distansarbete.

detta politiska engagemanget inom Ådalen fanns stort, tillsammans möten till presentation samt diskussioner samt dem olika arbetarpartierna ägde drygt 84 andel från rösterna.

Sommaren 1930 utbröt ett konflikt ifall lönesänkningar nära Marma-Långrörs AB:s sulfatfabrik nära Marmaverken inom Hälsingland var arbetsledningen meddelat för att dem gällande avtalslönerna skulle sänkas ytterligare tillsammans med 4 öre inom timmen, ifrån 1 kr samt 18 öre mot 1 kr samt 14 öre inom timmen.

Dessutom skulle andra arbetsvillkor försämras. Arbetarna protesterade dock utan påverkan. inom start från oktober 1930 enades man samt gick ut inom strejk. Konflikten förvärrades sedan från för att bolaget skördade in strejkbrytare ifrån enstaka speciell organisation såsom redarföreningen finansierade. Den ansvarade till för att rekrytera strejkbrytare samt transportera dem inom organiserad trafik.^[3] nära skeppningssäsongens introduktion vid våren 1931 plats sulfatfabriken samt bland annat Graningeverkens fabriker blockerade från strejk.

Sympatiåtgärderna mot detta sistnämnda berodde vid för att båda företagen kontrollerades från släkten Versteegh. Då skeppningen åter kunde starta efter för att isen släppt sitt tag angående sjöfarten fanns industrins lager fulla samt man plats angelägen ifall för att erhålla levererat vad man trots lågkonjunkturen lyckats sälja. Då ingen förändring från löneläget skedde utbröt vid olika håll beneath våren 1931 sympatistrejker, bland annat nära Graningekoncernens sulfat- samt sulfitfabriker nära Sandviken samt Utansjö inom Ådalen.

till för att lasta lagrad pappersmassa anskaffade för tillfället koncernens ägare, Gérard Versteegh, genom Ångermanälvens stuveribolag en 60-tal strejkbrytare, förutom professionella strejkbrytare bland annat studenter.

Strejkbrytarnas arrival den 13 femte månaden i året väckte enstaka oerhörd vrede. dem strejkande arbetarna anordnade identisk ljus en protestmöte inom Kramfors varefter man tågade mot Sandviken.

nära massafabriken, vilket ägdes från Graningeverken, plats strejkbrytarna sysselsatta tillsammans med lastning från en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. vid bas från ett obevakad grind kunde demonstranter ta sig in vid detta avstängda fabriksområdet samt ta sig ombord vid ångaren "Milos" var sex från sextiotalet strejkbrytare befann sig.

numeriskt värde från dessa flydde, dock återstående fyra blev funna inom lastrummet samt misshandlades. Efter för att ett från dem närvarande poliserna bett enstaka inflytelserik kommunist för att sätta stopp till situationen såg denne mot för att dem lyftes upp ur lastrummet inom enstaka kran samt sedan ställde han sig framför dem fyra.

identisk individ arrangerade sedan för att strejkbrytarna något som har transporterats eller flyttats mot Kramfors var dem visades upp samt förhördes vid ett makadamhög. Efter för att dem lovat för att lämna området skickades dem mot enstaka doktor samt sedan igen mot Lunde på grund av för att plocka upp eller ta sina tillhörigheter. Väl inom Lunde ändrade dem sig, samt deras skydd (samma individ såsom avbrutit misshandeln vid Milos) hotades tillsammans enstaka revolver.

Samtliga fyra pausade inom Lunde.^[4]

”	"Under dem senaste dygnen äger vid vissa ställen inom Ådalen härskat en veritabelt pöbelvälde, underblåst från kommunisternas uppviglingsarbete. Myndigheterna äga praktiskt taget stått maktlösa, samt polisen besitter tillsammans med korslagda armar sett hur dem uppretade folkmassorna vid detta grymmaste misshandlat enstaka sektion arbetsvilliga, huru dem stormat deras ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt beneath dem maximalt uppseendeväckande former förgått sig mot dem arbetsvilliga, vilket sönderslagna samt blodig eller täckt med blod, tillsammans med bakbundna sker, tvingades för att marschera framför kommunisternas demonstrationståg - allt medan polisen hjälplös stod samt tittade på."	„
– Svenska Dagbladet 1931-05-15

Den polis, likt beordrats mot platsen, ägde misslyckats tillsammans för att hindra demonstrationen för att nå strejkbrytarna.

identisk natt avreste därför vid länsstyrelsens anhållan armé ifrån Sollefteå garnison: 60 man infanteri samt beriden träng tillsammans kulsprutor, beneath officer från kaptenNils Mesterton. Sent vid kvällstid mot den 14 femte månaden i året, då soldaterna skulle lämna sitt järnvägsfordon nära Sprängsviken, blev stämningen många konfrontativ då soldaterna tryckte sig igenom publik liksom blockerade järnvägsstationen.

Något senare fortsatte oroligheterna inom Lunde, var militären förlades mot skydd på grund av strejkbrytarna, tillsammans med stenkastning ifrån publik samt åtgärda ny tillväxt samt rökhandgranater ifrån militären. nära denna tidsperiod fanns ingen statspolis liksom kunde förstärka den kommunala. för att ingripa utanför sin samhälle fanns olagligt till polismän.

tillsammans med anledning från Ådalshändelserna skapades senare ett statspolis.

Demonstrationståget samt skotten

[redigera | redigera wikitext]

Torsdagen den 14 femte månaden i året höll Transportarbetareförbundet inom FrånöFolkets byggnad en protestmöte mot strejkbrytarna. närvarande fanns företrädare på grund av således gott vilket kurera fackföreningsrörelsen inom Ådalen.

Beslut fattades var ifall omedelbar samt allmän arbetsnedläggelse nära samtliga sågverk samt massafabriker inom Ådalen. Innan mötet hunnit avslutas tågade dem likt samlats inom samt omkring Folkets byggnad, 3 000 mot 4 000 personer, mot strejkbrytarnas förläggningsplats inom Lunde. då demonstrationståget avgick fanns ute vid gården endast fanor tillhörande Svenska Pappersindustriarbetareförbundets sektion inom Utansjö, SDUK inom Utansjö samt Socialdemokratiska arbetarekommunen inom Utansjö.

Orsaken uppges existera för att dem kommit till sent mot mötet inom Folkets byggnad samt ej hunnit in inom lokalen då publik spontant satte sig inom rörelse.^{[källa behövs]} Man är kapabel anta för att ifall demonstrationståget avgått sedan överläggningarna slutförts, ägde täten från tåget innehållit långt fler fanor. Hittills ägde 10 soldater samt 20 hästar skadats från stenkastning.

Myndigheterna ägde läst Upprorslagen tre gånger till demonstranterna, vilket innebar för att den vilket efter den tredjeplats gången ej efterkom myndigheternas uppmaning för att skingra sig plats "upprorsman".^{[källa behövs]}

När demonstrationståget kom mot Lunde, trodde sig den militäre befälhavaren vid platsen, kapten Nils Mesterton, titta vapen inom demonstranternas sker samt lyssna ny tillväxt avlossas ifrån publik, något liksom varken undersökningskommissionen alternativt polisen senare kunde hitta bevis till.

enstaka ryttarpatrull likt sökt hejda demonstranterna ägde avlossat ny tillväxt, samt då demonstranterna fanns vid mindre än 100 meters avstånd ifrån strejkbrytarbaracken kommenderade kapten Mesterton eld.^{[källa behövs]} tillsammans med gevär samt kulsprutor öppnade soldaterna flamma. beställning fanns given för att man skulle skjuta inom marken framför publik inom inledande grabb, vilket gjordes.

nära eldöppnandet breddade sig publik då bakomvarande tryckte vid. Kapten Mesterton uppfattade detta såsom en försök för att undvika hans trupp samt beordrade då eldgivning. dem fem dödade var: 20-åriga fabriksarbetare Eira Söderberg, Erik Bergström, 31 tid äldre fabriksarbetare, Evert Nygren, 22 kalenderår samt person som arbetar, Sture Larsson 18 kalenderår samt Viktor Eriksson, 35 tid.

Eira Söderberg fanns ej tillsammans med inom demonstrationståget utan stod vid ett gård såsom åskådare då denna blev träffad från ett rikoschett inom underlivet.^[5] Utöver dessa sårades fem personer.

Kapten Mestertons trupp fick senare förstärkning ifrån Jämtlands fältjägarregemente samt Norrlands artilleriregemente, vilket möjliggjorde urdragning inom en senare skede.^{[källa behövs]} Då denna trupp återkom mot Östersund uppstod oroligheter samt våld vid järnvägsstationen.

vid vissa tidningars löpsedlar stod "Officerarna tryckte pistolerna inom soldaternas skalle samt kommenderade eld".^{[källa behövs]} Detta påstående stämde ej då samtliga soldaterna liksom deltog fanns stamanställda, dvs yrkesmilitärer.^{[förtydliga][6][bättre källa behövs]} styrka bestod från värvade trupper, detta önskar yttra befälselever tillsammans med olika befattningar tillsammans mellan sex månader mot numeriskt värde års militärtjänstgöring.

^[7]Trumpetare inom arbetarnas musikkår, Tore Andersson (senare tog han namnet Alespong) ifrån Dynäs, blåste signalen "Eld upphör"^[4] samt fick därmed militären för att avsluta skjuta. Andersson uppger egen inom ett tidningsintervju till tidningen Brand 1991 för att han senare delgavs anklagelse angående förbrytelse till för att "otillbörligen äga tagit ledning ovan armé trupp", dock för att åtalet lades ner före rättegångsdatum.^[8]

Skotten inom Ådalen - ett ytterligare berättelse

”	Frånvaron från förtroendevalda inom ledningen på grund av demonstrationståget brukar ofta anföras liksom ett förklaring mot tragedin, dock likt ständigt då allting gått snett samt ingenting liksom planerat finns ingen entydig, yttersta orsak. [Polischefen] ägde tänkt sig för att demonstrationen skulle avslutas tillsammans en sammankomst vid den öppna lokal var konstnären Lenny Clarhällsminnesskulptur för tillfället står, för att mötesdeltagarna skulle betrakta landshövdingens arbetsförbud [för strejkbrytarna] vilket ett seger samt för att mötet därefter skulle avlysas samt samtliga inom god ordning vandra hemåt. Allt detta gick angående intet inom detta ögonblick likt en fackligt baner kastades ovan huvudet vid enstaka från den beridna vaktpatrullens hästar: hästen kastade från sin ryttare, stenar började vina genom luften samt demonstranter trängde sig förbi istället till för att ta den väg likt armé samt myndigheter avsett. då patrullens chef såg för att den avkastade soldaten blödde ifrån en sår inom nacken fyrade denne från en pistolskott, vilket träffade enstaka aktivist inom armen … Någon 60 sekunder senare plats den öppna platsen framför militären full från människor. då ett team demonstranter rusade fram mot ett från kulsprutorna fruktade kapten Nils Mesterton för att flanken plats vid väg för att övermannas samt gav beställning ifall flamma mot dem inom förväg anbefallna målen, främst stengrunder vid dem omkringliggande husen likt han valt ut just inom avsikt för att hålla demonstranterna vid område samt förhindra blodsutgjutelse. inom verklighetens kaos fungerade inom vilket fall vilket helst ingen plan: då kulsprutorna knattrade igång spred sig paniken blixtsnabbt, människor sprang kors samt tvärs samt rikoschetterna flög lika utan plan genom luften … Fem människor nedsänkt [efteråt] döda samt lika flera ägde sårats, dem flesta offer på grund av rikoschetterna i enlighet med Ådalskommissionens noggranna analys tillsammans hjälp från såväl ballistisk liksom kirurgisk expertis.	„
– [9]

Epilog

[redigera | redigera wikitext]

Syndikalister samt kommunister tog efter Ådalshändelserna klart ståndpunkt mot den militära våldsutövningen medan detta Socialdemokratiska grupp (SAP) samt Landsorganisationen (LO) fanns splittrat inom sina åsikter även angående både LO samt SAP tidigare tagit ställning mot strejken.

Den myndighetskritiska falangen inom SAP leddes från den tidigare kommunistledaren Zeth Höglund samt Social-Demokratens chefredaktör Arthur Engberg. Partiledningen tillsammans partiordförande Per Albin Hansson samt före detta statsministern Rickard Sandler inom spetsen ansåg däremot för att strejkledarnas agerande gav dem en direkt ansvar till händelserna.^[10] mot offrens begravning sände SAP Rickard Sandler (som egen fanns född inom Ådalen) vilket sin officiella partirepresentant.

”	Jag vågar utföra gällande, för att all den trafik, vilket ifrån kommunistiskt håll bedrives, samt all detta sätt för att utnyttja upprörda stämningar fullfölja, för att då man skall söka dem ansvariga, man måste ställa kommunisterna nära arbetsgivarnas samt strejkbrytartransportörernas blad.	„
– Per Albin Hansson (socialdemokrat) riksdagsprotokollet ifrån andra kammaren den 15 femte månaden i året

”	Sex tusen industriarbetare inom Ådalen, samlades mot träff samt demonstration inom Frånön, kräva från regeringen för att omedelbart draga åter utkommenderad armé. beneath dagens lopp äger fyra person som arbetar dödats från militären samt flera allvarligt skadats. önskar regeringen undvika ytterliga blodutgjutelse måste militären hemkallas innan mörkrets inbrott. angående svar begärs omgående mot undertecknad Andersson, mobil Kramfors 68	„
– Undertecknad Ådalsarbetarnas aktionsutskott

”	Militären mördar fem person som arbetar inom Ådalen samt sårar lika flera. Detta fruktansvärda budskap går för tillfället ut ovan allt Sveriges nation, väckande sorg, harm samt avsky. ett fumlig statsmakt, enstaka svag samt omdömeslös länsstyrelse, en vettlöst militärbefäl, ett samvetslös samt provokatorisk arbetsgivarepolitik, liksom opererar tillsammans med strejkbrytare, var brandämnen bokstavligen hopats . Allt detta små frukter från växter skulden mot detta skedda	„
– Social-Demokraten

”	Men djurens väktare, svenska medborgare, likt tvingas för att öva sig mot mördare, kommenderades för att ge flamma, samt då föll dem, våra kamrater, föll på grund av från stat samt kyrka välsignade mordvapen.	„
– Hinke Bergegren (anarkist)

”	Vi skall, då våra inom Ådalen fallna klasskamrater, jordas, lova, för att dem kulor vilket föll ifrån detta 'demokratiska' Sveriges armé, icke skall äga fallit förgäves.	„
– Edoff Andersson (syndikalist)

”	I enstaka sinnesförvirring liksom man gärna ville hoppas existera övergående, dock dock äger anledning för att frukta vilket en varsel ifall andra tider, besitter människor ryckts tillsammans med för att reol olyckans offer liksom hjältar samt tillbedja detta röda vilddjuret. De så kallade Ådalshändelserna inträffade när en utdragen arbetskonflikt i Ångermanland ledde fram till en blodig uppgörelse där militären öppnade eld mot ett demonstrationståg ... oss blotta även våra huvuden på grund av kapten Mesterton samt hans kamrater, likt inom en prövande ögonblick icke sveko sin säkert då många tunga plikt. samt enstaka från Sveriges inom dessa dagar maximalt hatade samt skymfade män bringar oss en ärligt tackar. detta finns ännu svenskar liksom icke titta rött.	„
– KyrkoherdeIvar Rhedin / Göteborgs Stifts Tidning (Rhedin startade senare grupp högerpartiet Kyrkliga Folkpartiet)

Den 15 femte månaden i året bestämdes för att militären skulle dras försvunnen samt arbetarna skulle sköta ordningen.

Fyra från dödsoffren fick enstaka gemensam grav vid kyrkogården nära Gudmundrå kyrka. vid grav finns ett stenplatta tillsammans dikten "Gravskrift" från Erik Blomberg:

Här vilar
en svensk arbetare
stupad inom fredstid
vapenlös värnlös
arkebuserad
av okända kulor
Brottet fanns hunger
Glöm honom aldrig

Ådalskommissionen

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen (frisinnade Carl Gustaf Ekmansandra ministär) ersatte landshövdingen K.

J. Stenström samt landsfogden Sune Påhlman tillsammans vikarier - dem ordinarie förmåddes senare för att söka andra tjänster - samt tillsatte enstaka undersökningskommission tillsammans med representanter till olika meningsgrupper, Ådalskommissionen. Kommissionen bestod från justitierådet Arthur Lindhagen (ordförande), professor Östen Undén (före detta statsråd), advokat Eliel Löfgren (före detta statsråd), förbundsordföranden inom Svenska Metallindustriarbetareförbundet Fritjof Ekman samt bruksdisponenten Karl Fredrik Göransson inom Sandviken.

Demonstranterna markerade på detta sätt sitt avståndstagande från de strejkbrytare som saboterade arbetarnas aktioner för bättre villkor

Kommissionen kom bland annat fram mot för att

"Det finns sålunda anledning för att icke lägga enstaka alltför massiv ansvarsbörda vid den militäre befälhavaren. dock även ifall detta beaktas, måste varenda tänkande människa reagera mot för att detta liksom hände överhuvud skulle behöva inträffa. enstaka kravall liksom inom någon från rikets större städer säkerligen kunnat avvärjas tillsammans enstaka relativt ringa polisstyrka utan andra skador än några krossår, föranledde inom detta fall detta ohyggliga resultatet från fem dödade samt fem skadade.

i enlighet med kommissionens fras visar detta tillsammans med styrka vid vilket likt redan förut framhållits, nämligen vilket olämpligt medel till ordningens upprätthållande militären existerar inom sådana fall, var detta icke existerar fråga angående för att möta enstaka öppet beväpnad motståndare."

Ådalskommissionen avslutade sin beskrivning tillsammans med enstaka vädjan mot statsmakterna, för att inom framtiden försöka förebygga liknande händelser genom för att utveckla polisväsendet samt inom detta längsta undvika militärt bistånd.

Man anger även för att nära tillställningar tillsammans större folksamlingar, bör ordningsmakten vid förhand försöka kontakta dem inblandade parterna på grund av för att vid bästa sätt upprätthålla ordningen^[11].

Efterverkningar

[redigera | redigera wikitext]

Landshövding K. J. Stenström, landsfogde Sune Påhlman, kaptenerna Nils Mesterton samt Beckman, sergeanten Rask samt furiren Tapper åtalades.

Landshövdingen samt landsfogden frikändes dock förflyttades. Militärerna dömdes från krigsrätten dock Krigshovrätten undanröjde domarna mot Mesterton samt Beckman vilket fastställdes från Högsta domstolen. Furir Tapper fick tre dagars fängelse medan sergeant Rask frikändes.

Den briserar en storkonflikt mellan arbetare och arbetsgivare i Västernorrland

på grund av kravallerna inom Sandviken åtalades samt dömdes följande: Axel Nordström - senare riksdagsman till SKP - (ledarskap nära upplopp, förbrytelse mot annans frihet, chef till otillåten demonstration inom Kramfors - numeriskt värde samt en halvt års straffarbete), H. Sjödin (deltagande inom upplopp, misshandel - åtta månaders straffarbete), Gusten Forsman (deltagande inom upplopp - fyra månaders straffarbete), J.

E. Törnkvist (brott mot annans frihet - numeriskt värde månaders villkorligt).

Den 19 femte månaden i året fanns detta kravaller inom huvudstaden inom samband tillsammans med enstaka kommunistiskmanifestation. Bland banderollerna syntes bland annat "Ned tillsammans mördarregeringen". Kravallerna höll vid mot tolvslaget samt slutade tillsammans fjorton anhållanden, däribland från Sven Linderot samt från numeriskt värde stycken exekutivrepresentanter ifrån Kominterns (Kommunistiska Internationalen) exekutivkommitté,^{[källa behövs]} ett tysk samt enstaka polack.

Tio från dem elva åtalade dömdes mot mellan 2 samt 8 månaders straffarbete. till olydigt skriveri ifall ådalshändelserna inom vänsterpress utdömdes fängelsestraff mellan åtta samt tre månader på grund av sex personer.^[12] Inalles utdömdes 3 451 dagars straffarbete alternativt husarrest. 21 från dem gällde officerarna, 3 430 från dem gällde arbetarna.^[12]

Militärt stöd mot polisen samt "Ådalslagarna"

[redigera | redigera wikitext]

Efter dödsskjutningarna inom Ådalen 1931 besitter armé inte någonsin satts in nära liknande demonstrationer, något vilket förekommit tidigare - bland annat nära revolutionshändelserna inom huvudstaden 1848, Sundsvallsstrejken 1879, "Sandörevolten" 1907 (Även detta inom Ådalen) samt Seskarö-upproret samt oroligheterna inom huvudstaden, båda 1917.

Ådalshändelserna 1931

Ådalskommissionen kom fram mot för att detta plats olämpligt för att nyttja sig från armé anställda nära kravaller vid bas från konsekvenserna. Förordningen vilket justerade användningen från armé ändrades således för att rätten för att besluta något som har transporterats eller flyttats mot Kunglig höghet. Reglerna inom 1864 års strafflag såsom gav tillfälle för att sätta in armé behölls dock inom stort sett oförändrade tills dem avskaffades från 1969 års riksdag.

detta fanns dock ett bred parlamentarisk enighet ifall för att ej nyttja armé till sådana information vilket kanske förmå förklara uppfattningen för att detta skulle äga stiftat särskilda därför kallade Ådalslagar liksom skulle förbjudit bruk från armé mot civila.^[13][14][15] Bland annat till för att undvika för att den lokala polisen skulle existera otillräcklig inrättades ett statlig poliskår 1933.^[13]

Ådalshändelserna blev åter aktuella efter 11 september-attackerna samt Göteborgskravallerna då man diskuterade militärt stöd inom incident från upplopp, katastrofer samt terrorattacker.^[16] Regler infördes därför såsom hindrar militären för att placeras in mot demonstrationer.

Förordningen (2002:375) ifall Försvarsmaktens stöd mot civil aktivitet ifrån 2002 förbjuder inom § 7 armé anställda för att placeras in nära händelser var man förmå tvingas nyttja tvång alternativt våld mot enskilda.^[17] 2006 stiftade riksdagen lagen (2006:343) ifall Försvarsmaktens stöd mot polisen nära terrorismbekämpning ger polisen riktig för att kalla in Försvarsmakten såsom stöd på grund av för att bekämpa terroristbrott.

Dock måste detta ske beneath polisiärt ledare samt förarbetena hindrar för att armé sätts in mot demonstrationer.^[18][19]Miljöpartiet samt Vänsterpartiet såg enstaka fara inom för att sammanblanda polisens samt militärens roller eftersom detta inom praktiken existerar svårt för att avgränsa vilket likt existerar ett terroristhandling alternativt inte.^[20] Lagen besitter fått bedömning eftersom detta besitter hävdats för att den kunna tillåta för att armé sätts in mot demonstrationer.^[21]

I populärkulturen

[redigera | redigera wikitext]

Tomas Ledin, såsom vid faderns blad äger förfäder inom Ådalen (och tillbringade barndomssomrar där), skildrar inom låten "Min farfar gick inom tåget" vid albumet Höga kusten (2013) Ådalshändelserna.

Texten existerar baserad utifrån detta denne hört angående händelserna från sin farfar, vilket arbetade vid sågverk samt gick inom demonstrationståget.^[22]

Ungdomsromanen Blod inom gruset (2019) från Mats Jonsson handlar även angående händelserna. Jan Hammarlunds låt "Livet inom Lunde" vid albumet "Röda linjen" berättar händelserna.

I Bengt Ohlssons långnovell De dubbelt sålunda bra (2018) beskrivs händelserna ifrån strejkbrytarnas perspektiv.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Hadenius, Stig; Nilsson, Torbjörn; Åselius, Gunnar (1996). Sveriges historia: vilket varenda svensk bör veta. Stockholm: Bonnier Alba. Libris7247694. ISBN 91-34-51784-7 
• Johansson, Roger (2001). Kampen angående historien: Ådalen 1931 : sociala konflikter, historiemedvetande samt historiebruk 1931-2000.

  Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris8382451. ISBN 91-89080-81-5 

• Johansson, Roger (2006). Ådalen 1931 - minuterna såsom blev historia : metodbok mot ett digital dokumentsamling. Lund: Studentlitteratur.
  Den drog ett stort demonstrationståg fram genom Ådalen

  Libris10147750. ISBN 91-44-00213-0 

• Lindorm, Erik (1940). Gustav V samt hans tid : 1928-1938 : ett bokfilm. fräsch svensk bakgrund, 99-0172400-7. huvudstaden.

  Libris1526679 

• Nationalencyklopedin
• Nerman, Ture (1938). Svensk arbetarrörelse beneath hundra år. Stockholm: Tiden. Libris8198555 
• Nordisk Familjebok (tredje upplagan)
• Norman, Birger (2010). Ådalen 31 : enstaka berättelse ([Ny. utg.]). Stockholm: Murbruk.

  Libris12023525. ISBN 978-91-979072-0-0 

• Nycop, Carl-Adam (1976). 75 kalenderår Sverige. Höganäs: god skrivna verk. Libris166405 
•  

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Aleflod, Ingvar (1966). Ådalskravallerna : artikel framlad nära docent Villius proseminarium på grund av numeriskt värde bedömning inom saga höstterminen 1966.

  [Lund]. Libris12477565 

• Andersson, Gunnar (1991). Ådalshändelserna : minnesskrift nära 60-årsminnet 1991. [Söderhamn]: [G. Andersson]. Libris1703027 
• Bengtsson, Nils (1931). Arbetarungdomen samt Ådalsmorden. Stockholm: Sveriges kommunistiska ungdomsförbund. Libris1351470 
• Berättelse.

  Stockholm: Nord. bokh. 1931. Libris1351713 

• Björklund, Carl Johan (1931). Fem mord : information samt detaljer ifall arbetarmorden inom Ådalen. Stockholm: Brand. Libris1351920 
• Björklund, Carl Johan (1932). Ned tillsammans med vapnen! : mot minne från dem inom Ådalen mördade 5 arbetarna : föredraget åtalat samt dömt från Örebros rådhusrätt.

  Stockholm: Brand. Libris2565604 

• Dahlgren, Bertil (1968). Skotten inom Ådalen. Orienteringsserien (1966), 99-1597161-3. Stockholm: Liber. Libris1562915 
• Engcrantz, Iwan (1933). Ådalen, Klemensnäs, Sandarne. Stockholm: Centrala amnestikomm.
  av: Carsten Ryytty, SO-lärare och författare

  Libris9751361 

• Engdahl, Per (1931). Ådalen : dem sociala inbördesstridernas inledande blodsdrama. Dagsfrågor ur nysvensk synpunkt. Uppsala. Libris1353579 
• Groop, Erik (1972). P.A. Hansson samt Ådalskravallerna 1931. Umeå: Umeå högskola, Historievetenskapliga avdelningen.
  En händelse som påverkar hela Sverige och den svens

  Libris10211737 

• Johansson, Roger (2012). ”Åtalsraseri - än enstaka gång!”. Faror till staten från svåraste slag : politiska fångar vid Långholmen 1880-1950 (Stockholm): sid. 180-193.  Libris12731984
• Lager, Fritiof (1969). Ådalen 1931 (2. uppl).

  Stockholm: Arbetarkultur.

  
  
• 



Libris665955 

• Minnesalbum ovan Ådalshändelserna inom femte månaden i året 1931. Hudiksvall: Hudiksvalls Nyheter. 1931. Libris8218915 
• Nordin, Frid (1931). Ådalen : arbetarmorden inom Lunde inom mening samt bild. Stockholm: Federativ. Libris1349836 
• Nordkvist, Walter; Nordkvist Sigfrid (1975). Skotten inom Lunde 14 femte månaden i året 1931.

  Umeå: Umeå högskola, Historievetenskapliga avdelningen. Libris10211730 

• Nya Norrland - minnesnummer : således minns oss Ådalen-31. [Härnösand: Tidnings AB Nya Norrland/Dagbladet]. 1981. Libris10228863 
• Näslund, Lisbeth (1981). Ådalen 1931 : händelserna inom bilder samt dokument : vägledning mot Riksarkivets utställning 1981.

  Stockholm: Riksarkivet. Libris10195343 

• Olsen, Bengt; Clarhäll Lenny (1984). Studie från Lenny Clarhälls staty ovan händelserna inom Ådalen den 14 femte månaden i året 1931 : proseminarieuppsats. Stockholm: ABF. Libris10475230 
• Olsson, Arvid (1931). Ådalstragedin : tre års mondism - fem arbetarmord.

  Stockholm: Sverges kommunistiska område. Libris1350310 

• Olsson, Knut (1981). Morden inom Ådalen, glöm dem aldrig!. Göteborg: Fram. Libris7646125. ISBN 91-7510-042-8 
• Svensson, Kristian (2001). Kravaller samt steriliseringar : vem besitter fått nedteckna vänsterns historia?.

  Malmö: Skrivareförl. Libris8380662. ISBN 91-86794-08-6 

• Tengberg, Eric (1957). Ådalskravallerna inom press- samt riksdagsdebatt : ett opinionsundersökning. Lund: Gleerup. Libris8074739 
• Wretling, Arvid (1931). Arbetarmorden inom Ådalen (1.-5. tusendet).

  Stockholm: Arbetarkultur. Libris1365660 

• Arvidsson Hans, red (1981). Ådalen : glöm dem aldrig. Stockholm: Arbetarkultur. Libris7590083. ISBN 91-7014-132-0 
• Åkerlund, Eric (1980). Ådalen 31. Stockholm: Brevskolan. Libris7430166. ISBN 91-574-0375-9 
• Östberg, Konrad (1931). Ådalshändelserna 1931 inom mening samt bild.

  Stockholm: Tiden. Libris1366076 

Skönlitteratur

[redigera | redigera wikitext]