Hur kan en lärare arbeta konfliktförebyggande

Antologin Konflikthantering inom professionellt lärarskap syftar mot för att förbättra lärares kunskaper ifall hur man är kapabel förebygga, förstå samt hantera konflikter samt analysera olika konflikthanteringsprogram.

Fem från bokens nio avsnitt behandlar centrala perspektiv vid samt teorier angående konflikter samt konflikthantering. Fyra avsnitt behandlar olika konflikthanteringsprogram.

Bokens redaktörer existerar Ilse Hakvoort, docent inom pedagogik nära relaterat till göteborg högskola, samt Birgitta Friberg likt bl.a. besitter undervisat inom konflikthantering nära Yrkeshögskolan inom götet samt relaterat till göteborg högskola.

Centralt inom deras resonemang existerar för att lyckad konflikthantering kräver teoretiska kunskaper, analysförmåga samt träning.

Behöver behärska analysera, förstå samt hantera konflikter

I förskolan samt skolan interagerar människor tillsammans skilda behov, perspektiv, syfte samt intressen. Exempelvis möter pedagog arga samt ledsna studenter, missnöjda föräldrar samt pressade rektor samt kollegor, situationer liksom enkel är kapabel leda mot konflikter.

Hur påverkar lärarens olika ageranden konfliktlösningen? I texter och forskarkommentar får du möta en lärare som hanterar konflikt mellan elever

detta menar Marianne Göthlin samt Towe Widstrand såsom båda existerar certifierade tränare inom konflikthanteringsmodellen ”Nonviolent Communication” likt bl.a. besitter använts vid arbetsplatser, inom skolor samt nära fredsmedling inom krig.

På en allmänt strategi förmå konflikter beskrivas likt situationer var olika individer samt grupper besitter skilda intressen alternativt utför olika tolkningar samt bedömningar från något vilket dem tycker existerar betydelsefullt.

Konflikter kunna uppstå nära konkurrens alternativt nära samarbete. Konflikter förmå finnas inom enstaka individ, mellan personer, mellan grupper alternativt mellan enstaka individ samt den organisation alternativt detta regelverk hen verkar inom, poängterar Göthlin samt Widstrand.

För för att behärska hantera konflikter vid en konstruktivt sätt behöver skolpersonal teoretiska samt praktiska kunskaper angående konflikters orsaker samt förlopp samt angående olika sätt för att förebygga samt hantera konflikter därför för att dem ej eskalerar, menar Hakvoort samt Friberg.

Disciplinproblem kvarstår trots striktare ordningsregler

Det finns enstaka massiv variation inom hur god skolor samt förskolor existerar vid för att hantera olika former från konflikter.

skapar trygghet

flera verksamheter besitter idag en förebyggande sysselsättning samt utgår ifrån ett disciplinärt system nära hantering från olika former från konflikter, konstaterar Hakvoort. Grundtanken tillsammans med en disciplinärt struktur existerar för att skolan bör sätta upp ordningsregler på grund av vad såsom existerar tillåtet alternativt ej samt för att överträdelser leder mot givna konsekvenser.

en disciplinärt struktur handlar alltså angående för att sätta upp gränser, granska, övertyga, straffa samt ge pris. dock detta finns flera brister tillsammans med detta sätt för att hantera konflikter, menar Hakvoort.

Ett centralt bekymmer existerar för att långt ifrån samtliga konflikter vid enstaka utbildning handlar angående förbrytelse mot ordningsreglerna.

inom flera skolor äger disciplinproblem ej minskat, trots striktare ordningsregler samt våldsam hantering från konflikter, menar Hakvoort.

Genom att analysera de faktorer som bidrar till konflikter och genomföra strategier för att lösa dem kan man skapa en harmonisk och positiv inlärningsmiljö

Utifrån teoretiska resonemang samt tidigare undersökning drar Hakvoort slutsatsen för att den svenska skolan ej behöver fler ordningsregler. Däremot behöver skolor jobba aktivt tillsammans med för att förbättra en relationellt samt dialektiskt förhållningssätt bland vuxna samt barn/ungdomar.

Utveckla en struktur på grund av ömsesidig kommunikation

I en disciplinärt struktur kommuniceras budskapet linjärt – ifrån ett sändare mot ett mottagare, fokus ligger vid resultatet.

inom en relationellt samt dialektiskt förhållningssätt talar parterna tillsammans med varandra samt man lyssnar vid varandra. nära enstaka konflikt skapar parterna tillsammans ett medvetande på grund av konflikten samt en ömsesidigt ansvar på grund av för att den hanteras vid en konstruktivt sätt.

Ska en sådant förhållningssätt utvecklas samt upprätthållas behöver skolor förbättra struktur samt metoder såsom utför detta möjligt till parterna inom enstaka konflikt för att uttrycka sina funderingar, intryck, erfarenheter, känslor samt behov.

Parterna måste även ges chans för att tillsammans diskutera samt tänka ovan sina egna samt andras roller inom konflikten. en sådant förhållningssätt gynnar likvärdighet, jämställdhet samt utbildning – små människor samt studenter förbereds till för att konstruktivt hantera åsiktsskillnader, konflikter samt andra komplexa sociala relationer, konstaterar Hakvoort.

Utöver kommunikationens viktiga roll betonar Hakvoort betydelsen från för att förbättra lärares förmåga för att värdera konfliktens karaktär.

Om det finns många konflikter i en grupp är det mycket svårt att kunna koncentrera sig på att lära sig nya saker

inom detta ingår för att behärska att fatta beslut eller bestämma något hur konflikter bör förebyggas samt hanteras samt vilka insatser samt konflikthanteringsprogram liksom passar bäst på grund av den specifika konflikten samt skolan. till för att behärska utföra liknande bedömningar behöver man enstaka teoretisk analysmodell, menar Hakvoort.

Olika konfliktformer kräver olika insatser

En analysmodell såsom ger en helhetsperspektiv vid arbetet tillsammans med konflikter samt konflikthantering, existerar Richard Cohens konflikthanteringspyramid, anser Hakvoort.

Cohen existerar direktör samt grundare från den amerikanska ”School Mediation Associates” samt hans konfliktpyramid består från fyra nivåer.

1. Konfliktpyramidens bas alternativt nivå en kallas ”förebyggande” alternativt ”förberedande”konflikthantering. vid denna nivå finns olika insatser såsom syftar mot för att utföra skolmiljön stöttande samt förbättra operativ sociala relationer inom skolan sålunda för att konflikter aldrig uppkommer.
   Fem av bokens nio kapitel behandlar centrala perspektiv på och teorier om konflikter och konflikthantering

   Den förebyggande konflikthanteringen består bland annat från värdegrundsarbete, demokratisk skolorganisation, jobb tillsammans självkänsla samt gruppdynamik, kommunikationsövningar, diskussioner angående etik, moral samt normer.

2. Men konflikter uppstår även inom skolor tillsammans välfungerande förebyggande konflikthantering. till för att hantera nya samt underliggande konflikter samt till för att underliggande konflikter ej bör förvärras behövs kunskaper ifall samt verktyg på grund av för att tidigt upptäcka, bemöta, samt hantera alternativt åtgärda konflikter.

   Cohens andra nivå representerar konflikter såsom hanteras alternativt löses genom förhandling. på grund av detta behöver skolan producera organisatoriska förutsättningar till förhandling. detta innebär bland annat för att både studenter samt vuxna behöver lära sig primär konflikthantering, dialog, samt kollaborativ problemlösning vilket inom sin tur innebär för att behärska titta olika perspektiv samt ta andras perspektiv samt för att behärska känna igen olika lösningar.

3. Verkligheten inom skolan visar dock för att ej varenda konflikter går för att åtgärda genom dialog samt förhandlingar mellan parterna.
   a

   inom eskalerande konflikter blir båda parterna blockerade från flera samt starka känslor, skilda synsätt samt otillfredsställda behov vilket existerar svåra för att prata ifall. inom sådana situationer är kapabel man behöva hjälp, dvs. erbjuda in enstaka medlare/neutral tredjeplats part såsom kunna lyssna vid parternas äventyr samt viljeyttringar, försöka ett fåtal dem för att sätta sig nära förhandlingsbordet samt (åter)uppta konstruktiv informationsutbyte samt medla mellan dem.

4. STOPP-nivå existerar pyramidens fjärde samt förhoppningsvis minsta nivån, menar Cohen.
   
   
5. 



Konflikter vid denna nivå äger trappats upp sålunda resehandling många för att situationen besitter blivit akut samt den negativa spiralen måste omedelbart stoppas. detta är kapabel exempelvis handla angående för att skilja parterna åt, tillkalla polisen alternativt vid andra sätt tillgripa sanktioner sålunda för att man är kapabel återvända mot dem ordningsregler såsom man besitter kommit överens angående alternativt infört.

När situationen inom den konfliktfyllda miljön äger blivit lugnare samt parterna äger återgått mot ordningsreglerna förmå skolpersonalen behöva analysera både vilka konflikter likt finns vid skolan samt elevers samt personalens välmående samt nära behov initiera konflikthantering vid dem tre inledande nivåerna.

modell vid ämnen likt skolor behöver behärska besvara är: vilket besitter skolan missat inom sin hantering från bekymmer samt konflikter? vad besitter lett mot för att konflikten äger eskalerat? vilket kunna skolan utföra till för att förebygga detta? Hur ser elevernas samt lärarnas kunskaper angående konflikthantering ut? Vilka utbildningsinsatser behöver pedagog samt studenter till för att liknande konflikter ej bör inträffa igen?

Konfliktpyramidens olika nivåer behöver alltså behandlas vilket enstaka totalitet.

dem olika nivåerna existerar beroende från varandra.

En konfliktanalys är ett värdefullt verktyg inom utbildning för att förstå, lösa och förebygga konflikter i skolmiljön

ett nivå bör tillsammans andra mening ej behandlas avskilt ifrån övriga nivåer.

Text: Vanja Lozic

Källa:

Konflikthantering inom professionellt lärarskap. Ilse Hakvoort, Birgitta Friberg (red.). Malmö: Gleerup,