Vad betyder semla på finska

Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle alternativt, inom utgåvan tillsammans med varm mejeriprodukt, även hetvägg, existerar enstaka sorts bakelse från ljust bröd av vete tillsammans med fyllning från mandelmassa samt grädde.

Bullen förekommer inom olika former inom Skandinavien, land i norden samt land i baltikum, samt existerar associerad tillsammans med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen dock även blåmåndagen, då den äts i enlighet med traditionen.

Ordet semla kommer från latinets simila vilket betyder vetemjöl samt plats ifrån start endast beteckningen vid själva den ljusa vetebullen utan fyllning. ett semla existerar vid finlandssvenska vad vilket inom land kallas småfranska, fralla alternativt rundstycke.

semla på finska Översättning av "semla" till svenska Exempel på översatt mening: Se on antilooppi Semlikin tasangoilta

Detsamma gäller Semmel inom Österrike. inom Skåne samt inom andra delar från södra land samt inom Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle, medan den kallas laskiaispulla vid finska. inom Norge samt land kallas den på grund av fastelavnsbolle samt innehåller vanligen sylt inom stället till mandelmassa, vilket även existerar vanligt inom land i norden, samt ibland även vaniljkräm.^[1] Även inom land i baltikum existerar semlan populär samt heter vastlakukkel.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Antiken samt medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

När man beskriver semlans bakgrund är kapabel man skilja vid minimalt tre ursprung på grund av dagens semla:

• Beteckningen simila till särskilt vitt vetemjöl samt bakverk bakat härav
• Bruket för att förtära speciellt rikhaltigt bakverk beneath fastlagen
• En nordeuropeisk brödbakningstradition bunden mot ett viss struktur tillsammans namn likt vigg, strut samt stut

Redan antikens människor – araber, greker samt romare – ägde bakverk från finaste vetemjöl.^[2] Den inledande nordeuropeiska avbildningen från enstaka konformad behållare finns vid enstaka kyrkmålning inom land daterad mot 1250.^[3] vid denna period bakades den från rågmjöl.

Även bruket tillsammans med fastlagsbröd torde härstamma ifrån medeltiden, dock inget tyder vid för att detta ifrån start fanns kopplat mot vare sig strutar alternativt bröd av vete.

När man mot slutet från medeltiden inom Nordeuropa började baka strutar samt andra bakverk från vete blev dessa enstaka statussymbol, eftersom vetemjöl ännu plats många kostsamt.

bröd av vete omnämns inom dem äldsta skandinaviska bibelöversättningarna. inom Gustav Vasas bibel ifrån 1541 talas detta angående tackoffer bestående från ”bakade semlokakor blandade tillsammans olio”^[4][5] Skrifter talar även ifall för att detta inom Köpenhamn redan vid 1500-talet fanns "simlebagare".^[2]

Senare tid

[redigera | redigera wikitext]

Fastlagsbrödet bakades ursprungligen utan några kryddor dock blev smakrikare tillsammans med tiden.

vid 1500-talet började man gröpa ur detta samt blandade innehållet tillsammans med grädde alternativt kokade detta tillsammans med grädde samt fett varefter brödet fylldes tillsammans kaos. då mandeln blev enstaka ingrediens inom Nordeuropas matrum började man istället för att blanda brödets innehåll tillsammans grädde samt mandel.^[2] i enlighet med ett sägen började man beläggning fastlagsbrödet till för att komma runt fastebestämmelserna såsom bara omfattade bakverk.

Mer sannolikt existerar däremot för att fastlagsbrödet fylldes från smakmässiga skäl.^[4]

Hetväggen skapades vid 1700-talet då strutar åts doppade inom varm mjölk.^[4][6][3] Detta existerar den inledande direkta förbindelsen mellan fastlagsbröd samt konformad behållare. då man inom landet, samt bara inom land, gjorde nästa koppling, den mellan simila samt hetvägg, existerar oklart.

Den svenske kungen Adolf Fredrik existerar bland annat ihågkommen till för att "han dog från hetvägg - ty detta fanns fettisdag - surkål, animalisk föda tillsammans rovor, hummer, kaviar, rökt fisk samt champagne".^[7] för att denne dog från semlor existerar ej bevisat. Troligen plats dödsorsaken slaganfall, vilket förmå äga orsakats från läka konungens stormåltid.

Semlorna fanns nära den tiden ej lika mäktiga, då dem varken innehöll mandelmassa alternativt vispgrädde. Greven samt skalden Johan Gabriel Oxenstierna skrev senare för att fettisdagen borde förbjudas samt ”hetvägg drivas inom landsflykt ur landet, sedan den begått en kungamord”. detta existerar dock ej klarlagt hur myten uppstod ifall för att semlor tog konungens liv.^[8]

Ungefär vid 1850-talet började man lägga mandelmassa inom semlan, då ännu ständigt serverad inom varm mejeriprodukt.

inom slutet från 1800-talet började man sammanföra mandelmassan tillsammans med vispgrädde.^[3] detta blev då även vanligt vid kaféer för att mot kaffet sälja semlor utan mjölk.^[4][5] Därmed plats den moderna bakelsevarianten från den svenska semlan tillsammans med vetebulle, mandelmassa samt grädde skapad nära sidan från traditionen tillsammans varm mejeriprodukt.

detta dröjde dock fram mot 1930-talet innan den blev vida spridd.^[3] vid 1950-talet avskaffades den ransonering vid mjöl, sötningsmedel samt grädde såsom infördes beneath andra världskriget. inom samband tillsammans med detta fick semmelätandet en rejält uppsving.

I olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Danmark samt Norge

[redigera | redigera wikitext]

I land samt Norge ingår vanligtvis sylt alternativt vaniljkräm istället till mandelmassa.

Semla översättning till finska från Lexin

Finland samt Estland

[redigera | redigera wikitext]

Mest lik den svenska semmeltraditionen existerar den vilket finns inom land i norden samt Estland.^[3] inom land i norden äter man även enstaka variant tillsammans sylt, vanligtvis hallonsylt alternativt jordgubbssylt inom stället till mandelmassa dock även mandelmassa används. Fastlagsbullar tillsammans med mandelmassa brukar inom land i norden dekoreras tillsammans mandelflarn samt eventuellt även florsocker, medan syltversionen enbart besitter florsocker alternativt pärlsocker alternativt båda.^{[9][källa behövs]}

Island

[redigera | redigera wikitext]

Islands fastlagsbulle ingår inom traditioner likt härstammar ifrån Norge samt land.

ifrån mitten från 1900-talet äger små människor dekorerat pinnar tillsammans med färgat material på grund av för att piska föräldrar samt andra vuxna tillsammans. Barnen utbrister då "bolla, bolla, bolla!" (bulle, bulle, bulle!) samt förväntas bli mutade tillsammans ett fastlagsbulle på grund av varenda lyckad möte.

Leken besitter tillsammans med år avtagit inom popularitet, dock ej bullarna. Den isländska fastlagsbullen innehåller vanligtvis sylt samt vispgrädde samt äger en chokladöverdrag. tid 2017 konsumerade islänningarna omkring ett miljon fastlagsbullar beneath året, vilket fanns cirka tre gånger fler än befolkningen.^[10] Traditionellt äter islänningarna fastlagsbullarna vid måndagen (bolludagurinn) istället på grund av tisdagen,^[11] då detta istället existerar vanligt för att förtära ärtsoppa samt saltat (lamm-)kött.^[12]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet består semlor vanligen från enstaka söt vetebulle, oftast smaksatt tillsammans med kardemumma, tillsammans avskuret lock.

beneath detta florsockerpudrade locket finns ett fyllning tillsammans med mandelmassa inom botten samt vispad grädde mellan mandelmassefyllningen samt locket. Lokala varianter förekommer. inom Västsverige ersätts ibland florsockret tillsammans pärlsocker samt hackad mandel.

Besta översättningar för ord semla i Svenska-Finska lexikon och ordbok med synonymer

Särskilt beneath 2000-talet äger detta blivit vanligt för att butiker samt konditorier saluför olika varianter från semlor till allergiker, konsumenter tillsammans med speciell kosthållning alternativt konsumenter vilket bara önskar variation, mot modell tillsammans laktosfri grädde, tillsammans med vaniljkräm inom stället till mandelmassa, tillsammans med glutenfritt bakverk alternativt var grädden samt mandelmassan blandats.

Bruket för att förtära semla från bröd av vete inom struktur från rund bulle, vanligen tillsammans med ilagd mandelmassa, mot mejeriprodukt uppträdde inom huvudstaden inledande gången 1679. Semlan förtärdes huvudsakligen endast beneath fastlagen.^[13]

Semlans traditioner varierar ifrån landskap mot landskap.^[6] inom land åts semlor ursprungligen enbart vid fettisdagen beneath fastlagen före fastan.

(I Skåne vid måndagen, liksom kallades "bullamåndag".^[14][15]) beneath slutet från 1800-talet blev detta istället vanligt för att man åt semlor varenda tisdag beneath fastans sju veckor.^[16] Efter andra världskriget äger semmelätandet utökats ytterligare^[17] samt semlor finns för att tillgå inom bageri varenda ljus ifrån månad mot påsk.^[18] Vissa konditorier äger även börjat sälja semlor inom september^[19], oktober^[20] samt sålunda kallade "novembersemlor".^[21][22]

I landet äts årligen cirka 40 miljoner semlor (uppgift ifrån 2013).^[23] Bara vid fettisdagen äter svenskarna inom medelvärde 6 miljoner semlor (uppgift ifrån 2022).^[24]

Varianter

[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer även därför kallade wienersemlor var bullen existerar från wienerbröd.

Karlsbadersemlor äger hönsägg inom smeten.^[25]

På senare kalenderår besitter olika konditorier lanserat nya varianter från semlor, såsom kombination från semla samt andra vanliga bakverk. Dessa inkluderar semmelwrap (semla inspirerad från tunnbrödsrulle), prinsessemla (av prinsesstårta), muffla (av muffin),^[26]kremla (av kringla), långpannesemla^[27], kanelbullesemla^[28] samt semmeltårta.^[29] Semmelwrapen sägs artikel skapad inom mitten från 2010-talet från den svenske VM-konditorn Mattias Ljungberg.^[30][31]

Tyskland, Österrike samt Slovenien

[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland, Österrike samt Slovenien finns traditionellt en speciellt friterat bakverk beneath fastlagen likt kallas Krapfen vid tyska samt Krofi vid från slovenien.

Dessa kunna äga fyllning från plommon-, aprikos- alternativt havtornssylt. inom Österrike samt Slovenien existerar aprikossylt detta normala. inom Berlin används vanligtvis vaniljkräm, därför kallad Berliner.^[3]

Olika benämningar

[redigera | redigera wikitext]

Ordet semla existerar den vanligaste benämningen inom landet såsom totalitet samt kommer ifrån latinetssimila liksom betyder fint mjöl.

ifrån start betydde semla en bakverk från fint vetebröd.^[32] Denna innebörd från termen finns kvar inom finlandssvenskan var enstaka semla existerar ett vanlig råg- alternativt vetebulle.

Finlandssvenskar kallar den svenska semlan genomgående till fastlagsbulle. inom södra land säger man sedan gammalt även fastlagsbulle, även angående termen semla fullfölja kraftiga insteg. ett ytterligare vanlig synonym existerar fettisdagsbulle.

Ordet hetvägg, liksom inom vissa delar från landet används såsom en namn vid efterrättskombinationen semla tillsammans med varm mejeriprodukt, kommer ifrån lågtyskansHetwegge såsom vid modern högtyska motsvaras från Heißwecke.

dem möjligen torra bullarna värmdes upp tillsammans tillsammans mjölk.^[33] Etymologin till tyskans mening Wecken, vid svenska vigg dock även strut samt stut, leder inom tidig medeltid mot betydelsen kil. termen ägde använts på grund av brödstycken långt innan något vilket liknade Hetwegge uppkom.

ursprunglig avsågs vilket bakverk såsom helst tillsammans med dubbelkils- alternativt korsform, även från råg.

Översättningen är snabb och sparar tid

Senare inskränktes betydelsen mot bröd av vete samt kopplingen mot fastlagsbröd gjordes. Dubbelkilsformen existerar rund samt avlång tillsammans med numeriskt värde tillspetsade ändar. Ibland påstås felaktigt för att termen besitter för att utföra tillsammans bakverk något som har fått en viss form eller struktur likt trekanter på grund av för att man skall erhålla ställe tillsammans fler inom ett rund kastrull, dock detta existerar ett folketymologi.^[34]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]