Vilket träd har blå knoppar

Det finns tre almarter vilket växer naturligt inom landet. Almen (Ulmus glabra) är den vanligaste, medan lundalmen (Ulmus minor) samt vresalmen (Ulmus laevis) bara växer vilt på Öland samt Gotland. Almen delas ibland in inom underarterna skogsalm (Ulmus glabra ssp.

glabra) samt bergalm (U. glabra ssp. montana).

Almsjukan äger slagit ut stora delar från Sveriges almbestånd, samt detta är därför idag ovanligt för att almen kultiveras aktivt såsom skogsträd. 

Utseende

Alm tillsammans med ark samt knoppar. dem runda knopparna är blomknoppar.

Alm med blad och knoppar

foto Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Almen är en 30-40 meter högt träd tillsammans linjär huvuddel samt mörk, grov skorpbark. Kronan är tät tillsammans med uppåtgående huvudgrenar tillsammans med utböjda spetsar.

Bladen är läka tillsammans med många korta bladskaft samt enstaka sned bladbas.

Översidan är många sträv från små borstlika hår. Bladen sitter inom en samt identisk plan.

Almen besitter runda blomknoppar inom nedre delen från skotten samt smalare bladknoppar längre upp.

 

Almens frukter samt blommor. foto Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Almen blommar på dryckesställe kvist inom slutet från april.

Beskrivning: Rönnar har spiralställda, purpursvarta till svarta knoppar

Blommorna är samkönade. Frukten är ett små nöt omgiven från ett oval vinge.

Vresalmen (Ulmus laevis) är en mindre samt knotigare träd. detta växer bara vilt på några lokaler på Öland. bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Utbredning

Skogsalmen växer vilt upp mot Dalälven, dock längre norrut finns utspridda förekomster från den underart vilket ibland kallas bergalm.

Skogsalmen finns maximalt inom Mälardalen, Skåne samt Västergötland. Den mindre lundalmen växer på Öland samt Gotland medan vresalmen bara växer vilt på mellersta Öland.

Almen är detta fjärde vanligaste ädellövträdet inom landet tillsammans en totalt virkesförråd på drygt enstaka miljon kubikmeter.

Observationer från skogsalm från Artfakta, SLU Artdatabanken.

Almen är ett 30-40 meter högt träd med rak stam och mörk, grov skorpbark

Flera källor ligger på baksidan utbredningskartorna, dock enstaka betydande källa är Artportalen, där både allmänhet samt experter rapporterar in observationer.

Almsjukan – stort hot

Almsjuka förmå drabba varenda inhemska arter från alm. Almsjukan är ett svampsjukdom som förs vidare från alm mot alm, främst via almsplintborren, dock också via rotkontakt tillsammans smittade träd. Svampen orsakar stopp i trädets vatten- samt näringsledningar, vilket leder mot för att almen börjar ”flagga” (vissna) samt relativt snabbt därefter dör.

Almsplintborren övervintrar vilket vuxna larver inom dem angripna almarna.

detta är kapabel därför existera effektivt för att från samt tillsammans med juli månad samt framåt söka upp almar vilket drabbats samt för att avverka dessa beneath senhösten–vintern. Lättast för att upptäcka angående ett alm är sjuk är genom för att titta så för att grenarna ser friska ut. På enstaka infekterad alm besitter löven på ett alternativt flera grenar dragit ihop sig samt dör (om växter) så småningom.

Läs mer ifall almsjuka på Skogsstyrelsens webb.

Sedan några år tillbaka bedrivs resistensforskning på alm.

Tidigblommande träd

Förhoppningen är för att förädla fram almar likt är resistenta mot almsjuka. vetenskapsman efterlyser råd på friska, grövre almar tillsammans enstaka brösthöjdsdiameter över cirka 15 centimeter såsom står inom områden där almsjuka härjar samt där detta finns sjuka och/eller döda almar inom närheten.

Läs mer ifall detta på Skogforsks webb.

Ståndort

Almen föredrar samt växer bäst på friska, kalkrika marker tillsammans med djupt jordlager samt högt pH.

Almen föryngrar sig däremot naturligt på dem flesta marker, dock den växer då dåligt. Trädslaget bildar normalt en djupt rotsystem samt är därför många stormtåligt. Almen räknas mot dem sekundära trädslagen, detta önskar säga för att den klarar från för att växa upp inom ett relativt skuggig miljö.

Virke

Foto Hans Fryk.

Almens virke besitter utmärkta tekniska attribut samt virket kunna användas för många olika ändamål.

Den karateristiska färgen samt grova teckningen gör almen mot en utpräglat modeträslag samt efterfrågan varierar över tiden. Idag används virket framförallt mot möbler, underlag samt snickerier.

Almen hör mot dem bandporiga träslagen samt årsringarna framträder många klart.

Knopp-guide: Lär dig trädens knoppar

dem små kärlen inom sommarveden bildar vågformade grupp likt ger veden ett fin textur. dem breda märgstrålarna framträder inom radialsnittet likt glänsande, korta streck. Splintveden är gulvit, dock ytan mörknar när den exponeras för ljus samt syre. Kärnvedens färg varierar från ljust brun mot mörkt chokladbrun.

Almens kärnved hamnar inom identisk beständighetsklass såsom granens, d.v.s.

svagt beständig inom förbindelse tillsammans jord.

Datorbord inom alm från Ölunds snickerier inom Värentorp. Foto Anders Ölund.

Torkas varsamt

Almvirket är relativt lätt för att bearbeta både för grabb samt maskinellt.

Förekomst: Södra och mellersta Sverige

detta kunna artikel besvärligt för att klyva. nära spikning samt handlingen att skruva är kapabel man behöva förborra för för att undvika sprickor. Rakvuxet, kvistfritt almvirke besitter goda böjningsegenskaper samt färskt virke går god för att svarva.

Vid alltför snabb uttorkning uppstår sprickor samt virket blir skevt.

samtliga typer från ytbehandling, t ex betsning, målning samt lackering ger en gott utfall. Splintveden går för att behandla kemiskt så för att färgen får identisk ton likt kärnveden.

Beskrivning: Lindar känns igen på sina äggrunda eller ovala rödaktiga och tvåradiga knoppar

Virket går också utmärkt för att limma. Vedens utseende gör för att virket är väl lämpat för panel, listverk samt köksinredningar.

från identisk orsak används detta mot gevärskolvar, snideri- samt svarvarbeten. Utseendet inom kombination tillsammans med den höga slitstyrkan gör virket utmärkt mot parkett, trappor samt trösklar. Virket är kapabel också användas för olika typer från synliga bärande konstruktioner eftersom hållfasthetsegenskaperna är goda.

Vagnar samt vattenkonstruktioner

Det största enskilda förbrukningsområdet besitter tidigare varit vagnmakeri - bl.

a. hjulnav, axlar samt övriga hjuldelar tillverkades nästan ständigt från alm.

Almsjukan har slagit ut stora delar av Sveriges almbestånd, och det är därför idag ovanligt att almen odlas aktivt som skogsträd

andra traditionell användningsområden är mangelstockar, kanonlavetter samt likkistor. Speciellt kärnvedens goda hållbarhet beneath dricksvatten gör för att virket använts nära båtbyggeri samt mot olika typer från vattenkonstruktioner. en rörsystem från alm liksom anlades inom London på 1600-talet fanns i enlighet med arbetsuppgift helt oskadat när detta grävdes upp på 1930-talet.

Almens hårdhet i enlighet med Brinell

Källa: Svenskt Trä – Träguiden

Ändyta	Längsyta
6,4	2,1–3,8