Människan är dömd till friheten youtube

Inlagd från KulturdelenBokhyllan, Facklitteratur, Recensiontisdag, månad 16th,

Jean-Paul Sartre

Översättning från Hans Johansson

Förord från Arlette Elkaïm-Sartre

H:Ström.

Den ena gäller frågan om vad människan är och hur hon kan förverkliga sig just som sådan

97 sidor. besitter utkommit.

 

Sartres lilla katekes, Existentialismen existerar enstaka humanism. Jean-Paul Sartre () ångrade för att han gav ut den populariserade pamfletten, vilket existerar synd eftersom den på grund av flera äger fungerat vilket ett ingång mot tänkesätt. Boken bygger vid en presentation likt den franske filosofen samt skriftställaren höll

Sartre ägde sina filosofiska rötter inom Edmund Husserls samt Martin Heideggers fenomenologi, var perceptionen från tillvaron existerar inom centrum.

Man intresserar sig på grund av tingen-för-oss, ej detta kantianska tinget-i-sig. Dessutom brukar en avståndstagande mot den mesta determinism avsägas samt något vidare socialt pathos brukar ej existera prioriterat. Sartres tänkesätt fanns lite småborgerlig.

Men då denne höll sitt presentation ägde denne börjat omförhandla sin tänkesätt samt denne ägde även börjat närma sig kommunismen.

Något enskilt område fanns detta ej fråga ifall, till detta finns inget mer absurt än politiska område, såsom livskamraten Simone dem Beauvoir enstaka gång uttryckte detta.

Den andra gäller verklighetens natur, förhållandet mellan tro och vetande, värderingar och fakta

ifall hans inledande huvudverk Varat samt Intet () ägde satt individen inom fokus således skulle förstudien Till frågan angående metoden (; även publicerad liksom Existentialism samt marxism vid svenska) samt huvudverket Kritik från detta dialektiska förnuftet () äga en mer relaterat till samhället perspektiv, dock ändå tillsammans individen inom förgrunden.

ett sektion menar för att Sartre misslyckades tillsammans med för att förena existentialism tillsammans marxism – flera såg ej kopplingen mellan livsfilosofi samt politik, samt detta tillhörande ideologiskt bagaget – dock inom Existentialismen existerar ett humanism kunna man titta hur närmanden görs. detta kunna existera vid sin lokal för att existera lite väsentlig mot ett tänkesätt likt kunna ge ett heltäckande förklaring från livets olika delar.

dock Sartre existerar intressant – både vilket politisk samt existentiell tänkare. dock vilket existerar detta då Sartre egentligen säger inom sin lilla skrift?

Sartre samt kretsen kring honom äger beskyllts till för att artikel väldigt pessimistiska eftersom dem ofta inom sin litteratur samt tänkesätt skildrat detta ångerfulla samt tvivelaktiga.

dock noggrann vilket man inom tradition tillsammans katolska undertoner, gärna skildrar människan inom synd, sålunda existerar detta tacksamt till existentialisterna för att skildra människan inom sönderfall eftersom detta synar ett rad poänger såsom man önskar utföra. eftersom Sartres karaktärer lever inom ångesten därför vet dem även för att människan existerar fri; på grund av detta kunde existera annorlunda, vilket existerar kvintessensen från Sartres tänkesätt.

Människan existerar fri samt ansvarig till denna frihet. samt därför existerar möjligen Sartre snarare optimistisk än pessimistisk, samt därför kallar denne sin lära till enstaka humanism.

Många besitter nog hört devisen ”existensen föregår essens” – vilket menas tillsammans det?

Sång till Friheten med text och i frid Björn

Orden existerar enstaka replik mot Aristoteles – även angående Sartre nämner honom nära namn – samt dennes essentialism. Hos den grekiska tänkaren sålunda föregår essensen existensen. Något besitter enstaka essens innan detta existerar. Man skapar något tillsammans avsikt för att nyttja detta mot något speciellt. Hos Aristoteles existerar essensen starkt förknippad tillsammans med sakens funktion, samt detta synsätt äger länge levt kvar.

dock hos Sartre existerar detta tvärtom – man existerar innan man vet vad ens funktion existerar, alltså innan man vet vad man bör utför från sin existens.

Det är därför Sartre säger att människan är dömd till frihet; man måste ansvara för friheten men även sådant som inte direkt har följt av den

för att Sartre äger ordnat angående begreppen beror vid Gud död, likt Friedrich Nietzsche förkunnande, återigen utan för att nämna filosofkollegan nära namn. ifall Gud finns därför besitter denne skapat oss tillsammans enstaka viss funktion, dock för tillfället fullfölja han ej detta, sålunda vår funktion existerar ej given. tillsammans med existensen föregår essensen ”avses för att människan existerar, förekommer samt uppträder inom världen ifrån allra inledande start, dock för att denna definieras inom efterhand”.

Ibland existerar detta svårt för att känna till ifall Sartre menar för att detta ej finns någon mänsklig natur överhuvudtaget, ej bara ett övernaturlig sådan.

Människan skapar sig egen inom Sartres radikala frihetslära, samt ”således finns detta ingen mänsklig natur eftersom detta ej finns någon Gud såsom är kapabel utforma den”. Finns detta ej ett biologisk samt socialt betingad natur? Hos den samtida absurdisten Albert Camus har människan enstaka natur, dock denna definieras från för att ständigt trotsa sin natur samt försöka artikel detta denna ej existerar.

Sartre samt Camus brukade ofta kopplas samman samt noggrann liksom dem numeriskt värde ej förstod varför således förstår ej jag varför.

Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik?

Sartre existerar mer radikal än fransk-algeriern Camus. vid denna punkt avviker även Sartre ifrån Heidegger, vilket betonade för att människan plats kastad in inom tillvaron samt ständigt plats sektion en från kontext liksom sträcker sig bortom hon egen dock ändå konstituerar hon. Camus ligger var närmre Heidegger.

Men hos Sartre således fullfölja man sig egen, samt detta man existerar, existerar detta man fullfölja.

detta kallas på grund av arbetsuppgift samt detta existerar genom för att engagera sig inom dem – samt arbetsuppgift kunna existera vid olika strategi samt samtidiga vilket andra – liksom man stegvis konstituerar sig egen. Projekten engagerar man sig inom från fri vilja. Sartre tillåter dock för att det kan finnas ”ett mer ursprungligt, spontanare omröstning än detta oss kallar vilja”.

dock vilket man ändå ej undkommer existerar för att man äger ansvar till detta man utför. Även angående detta finns sådant likt kunna existera ställt ovan vår vilja således ansvarar oss till hur oss förhåller oss mot detta. detta existerar därför Sartre säger för att människan existerar dömd mot frihet; man måste ansvara på grund av frihet dock även sådant liksom ej direkt besitter följt från den.

Sartre menar även för att oss måste nyttja vår frihet normativ.

då oss väljer på grund av oss själva sålunda väljer oss på grund av samtliga andra. Detta påminner ett sektion angående Immanuel Kants kategoriska imperativ; man bör handla således vilket man önskar upphöja mot allmän team. ”I själva verket existerar detta ej ett enda från våra handlingar vilket, nära skapandet från människan vilket oss önskar existera, ej vid identisk gång skapar ett foto från människan sådan oss anser för att denna bör vara”.

Man lever således, i enlighet med Sartre, normativt, man undkommer detta ej. på grund av ”det oss väljer existerar ständigt detta goda, samt ingenting förmå artikel gott på grund av oss utan för att artikel detta på grund av alla.” Detta existerar ett beskrivning liksom skaver lite tillsammans med tanken ifall för att existensen föregår essensen. för att något skulle tjäna allas funktion inom världen implicerar man äger enstaka liknande essens, vilket man ej i enlighet med Sartre äger.

sålunda då Sartre säger ”när jag väljer till mig egen, väljer jag till varenda människor” således skär detta lite. dock, Sartre tillåter för att allt detta skapar enstaka massiv ångest inom oss, för att oss måste leva till alla.

I Sartres inledande huvudverk, Varat samt Intet, saknas enstaka etik, något han utlovade skulle komma senare, samt inom Existentialismen existerar ett humanism, upptar etiska frågar enstaka massiv sektion från boken.

detta blir denna plats klart hur Sartre försöker överbygga sina radikala frihet tillsammans en socialt ansvarstagande, ett impuls han fått ifrån sin tidsperiod inom motståndsrörelsen beneath den tyska ockupationen samt inom tiden inom tyskt fångläger.

Existentialisterna framstod ursprunglig såsom individualister, dem äger kallats till existentiella anarkister.

dock Sartre utför upp tillsammans detta samt framhäver alltså nödvändigheten från etiken. denne säger för att ”man borde egentligen ständigt fråga sig: vad skulle hända ifall varenda människor handlade vid identisk sätt? samt man undkommer denna oroande tanke enbart tillsammans med hjälp från en slags förljugenhet [självbedrägeri]”.

Sartre hänvisar mot Fjodor Dostojevskij samt tanken ifall för att angående Gud ej existerar således existerar allt tillåtet, ett rent nihilistisk ansats, långt ifrån den existentialistiska.

[ur L'étre et le néant] Friheten är människans mest utmärkande egenskap

noggrann vilket Nietzsche fann Guds död sorglig samt farlig därför fullfölja Sartre detta. dock mot skillnad mot Nietzsche samt hans aristokratiska radikalism därför önskar ej Sartre revidera varenda värden samt konstituera nya. Sartre menar för att man tillsammans tanken förmå rädda dem värden såsom kristendomen skapade samt ”ingenting kommer för att förändras angående Gud ej existerar”.

denna plats framstår Sartre såsom tämligen reaktionär – samtidigt vilket man just besitter kallat honom revolutionär – samt hans reflektioner ifall moral ligger nära ett kristen alternativt enstaka kommunistisk moral (de numeriskt värde moralernas genealogi går in inom varandra). han filosoferar sig fram mot dem fasta värdena fast genom för att yttra för att dem ej existerar fasta.

besitter oss enstaka gång förhandlat fram dem kunna oss utföra detta igen.

Han skriver: Citat ”Om existensen verkligen föregår essensen, kan man ju aldrig förklara något genom att hänvisa till en fix och given människonatur, med andra ord: här råder ingen determinism, människan är fri, människan är lika med frihet

vilket såsom existerar viktigt existerar däremot för att detta även existerar ett moral likt bygger vid faktiskt handlande. ifall man ej lever enstaka morals samtliga delar existerar den ej mot därför massiv nytta.

I den lilla översikten kommer även Sartre in vid den andres blick. detta existerar ursprunglig genom för att titta oss själva genom den andre vilket ett foto från oss själva skapas.

Således existerar all mänsklig handling starkt intersubjektiv samt relationell. samt människor delar ej en essens dock ett villkor på grund av existensen – oss existerar inom identisk utrymme. Allt varande existerar förbundet tillsammans enstaka situation samt denna delar oss tillsammans med andra. detta finns således några begränsningar inom frihet, alternativt möjligen snarare för att vår frihet existerar villkorad mot enstaka given situation, såsom oss förvisso förmå handla fritt inom.

vid en annat plats besitter Sartre talat inom begreppsparen frihet samt fakticitet; oss existerar fria för att handla dock ständigt inom relation mot något faktiskt. Detta faktiska utgörs från situationer samt dem delar oss tillsammans med andra. Detta fullfölja för att hur oss bör handla blir relationellt.

Sartre filosoferar: ”När jag redogör för att frihet beneath varenda konkret omständighet ej förmå äga något annat syfte än för att förverkliga sig egen, samt angående människan väl äger erkänt för att denna lägger in värden inom sin övergivenhet då kunna denna ej längre önska mer än enstaka sak: frihet likt varenda värdens grundval”.

frihet existerar den måttstock vilket bör utföra oss moraliska. Frihet existerar detta man ständigt strävar efter.

Detta måste ses såsom en drag från kategorisk tänkande var Sartre skapar en evigt faustiskt värde såsom man ständigt strävar efter, alternativt inom varenda fall bör. dock ifall Goethes faust utgick ifrån sig egen därför ser Sartre mot sin nästa: ”Och då oss önskar att nå ett mål eller resultat frihet upptäcker oss för att den helt samt hållet beror vid andras frihet, samt för att andras frihet beror vid vår.”

Sartre avslutar sitt presentation tillsammans med för att yttra för att ”även ifall Gud existerade skulle detta ej förändra någonting”.

existerar detta ej just var skon klämmer?

Människan är dömd att vara fri

Sartre äger lagt grunden till ett storartad revolution, dock denne tänder ej krutet.

Först sade Karl Marx för att tro plats såsom opium på grund av massorna, sedan sade man för att marxismen plats likt opium till dem lärda, samt på grund av mig sålunda fanns Sartre likt opium inom ungdomen, borträknat dem mindre roliga delarna.

för att H:ström för tillfället ger ut boken vid nytt, inom ett klädsam nyöversättning, samt ej längre utför den lilla boken svåråtkomlig vid andrahandsmarknaden existerar något vilket uppskattas många. Boken besitter en förord likt ramar in bokens kontext, skrivet från Arlette Elkaïm-Sartre, Jean-Paul Sartres adopterade dotter. samt saken existerar den, för att den lära såsom Sartre samt hans följe talar ifall, kommer nog inte någonsin avsluta existera aktuell, åtminstone ej inom vår tradition likt den idag ser ut.

Frihet, ansvar, dem andra, moral samt ångest kommer nog finnas kvar en tag till.

&#;

Isak Adolfsson