gemrap.pages.dev






När kom kakaobönor till sverige

Kakao

Den på denna plats artikeln handlar ifall kakaoträdet. För kakaodryck, titta Chokladdryck. För malen kakao, titta Kakaopulver.

Kakao (Theobroma cacao L.) existerar enstaka art inom familjenmalvaväxter.

Spridningen från Sydamerika till Centralamerika skedde dock i och med att arten domesticerades någon gång för 3600–7200 år sedan

detta existerar en växt liksom växer samt planteras inom dem tropiska delarna från Nordamerika, Sydamerika, Afrika samt Asien. Släktet Theobroma omfattar en tjugotal arter, dock utanför Latinamerika existerar detta bara T. cacao såsom används mot chokladframställning. inom Centralamerika används Theobroma bicolor[1] samt inom Amazonas Theobroma grandiflorum[2] till för att framställa chokladdryck beneath namnet ”pataxte” respektive ”cupuaçu”.

Beroende vid växtförhållanden är kapabel trädet bli upp mot tio meter högt, dock vid plantagerna hålls detta nere inom lämplig plockhöjd.

[6]

ett egenhet hos kakao existerar för att blommor samt frukter växer direkt vid stammen samt grövre grenar, enstaka företeelse liksom kallas kauliflori[3].

Trädets frön, kakaobönorna, sitter inom fem rader inuti frukten. Kakaobönorna innehåller bland annat teobromin, likt existerar giftigt till flera vilt, bland annat hundar[4] samt katter.

Människan förmå emellertid avbryta ner ämnet.

Taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Att kakao besitter enstaka massiv genetisk diversitet äger varit känt länge, detta existerar dock vid senare tid vilket olika forskargrupper börjat jobba tillsammans med för att ta fram enstaka mer fullständig kartläggning från artens genetiska spridning samt diversitet inom Syd- samt Centralamerika (exempelvis Motamayor et al.

2008[5]). inom den vetenskapliga litteraturen besitter beneath dem senaste hundra år flera olika indelningar samt term använts till för att förklara olika genetiska grupper från kakao. Den välkända klassiska indelningen från arten inom Criollo, Forastero, samt Trinitario kunna bäst beskrivas liksom enstaka kulturhistorisk relikt.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Arten kakao uppstod på grund av 9,9 miljoner tid sedan inom övre Amazonas[6].

Fram mot människans intåg inom Sydamerika till ungefär 13 000 kalenderår sedan spred kakao sina frön enbart tillsammans hjälp från vilt inom jaktverksamhet vid detta söta fruktköttet liksom omger fröna inuti kakaofrukten.

Kakaoträdet har odlats i Mellanamerika åtminstone sedan 600-talet av mayafolket

Spridningen ifrån Sydamerika mot Centralamerika skedde dock inom samt tillsammans för att arten domesticerades någon gång till 3600–7200 tid sedan.[6] Kakaon liksom domesticerades plats den likt växte, samt kvar fullfölja detta, inom norra Ecuador samt södra Colombia. Odling, användning, samt kulturell beredning från kakao plats tidig samt grundlig inom Mesoamerika.

Keramiska container tillsammans med kvarlevor ifrån beskrivning från kakaodrycker besitter hittats nära arkeologiska utgrävningar såsom går tillbaka mot omkring 1900-900 f.Kr.. Exempelvis således hittades en sådant flaska vid enstaka olmekisk utgrävningsplats vid Mexikanska golfens kust inom Veracruz inom Mexiko. Arkeologerna drog slutsatsen för att för-olmekiska människor beredde kakao sålunda tidigt liksom 1750 f.Kr.

vid Stillahavskusten inom Chiapas inom Mexiko tyder enstaka mokayaiansk arkeologisk utgrävningsplats vid för att kakaodrycker besitter preparerats ännu tidigare än därför, 1900 f.Kr.[7] Den ursprungliga domesticeringen ägde sannolikt samband tillsammans med skapandet från ett fermenterad samt således alkoholhaltig dryck.[8] vid 200-talet f.Kr.

började mayafolket kultivera kakao samt spred sedan kunskapen mot tolteker samt azteker.[9]

Trots för att Fernando Columbus, Christofer Columbus son samt kompanjon, hävdade för att spanjorernas inledande förbindelse tillsammans kakaon skedde 30 juli 1502 vid ön Isla dem Guanaja (hette då Pinos) sålunda fanns detta ej Christofer Columbus liksom fraktade dem viktiga bönorna ovan Atlanten, utan Hernán Cortés 1528.

dem spanska conquistadorerna modifierade dem aztekiska recepten mot sin personlig tradition genom för att tillsätta rörsocker. ursprunglig 1580 började Spanien vid allvar skeppa kakao mot Europa samt chokladfabriker konstruerades vid Iberiska halvön.

En krönikör, Francisco Cervantes de Salazar, har meddelat att denna veritabla bönsilo innehöll mer än 40 000 ”bördor”, den aztekiska handelns högsta valör med 25 000 bönor per börda

Dess rykte ifall för att existera tillfredsställande samt behärska utveckla sexlivet spreds ovan läka Europa.[9]

Odling

[redigera | redigera wikitext]

Nr Område Produktion
(ton)		Andel (%)
1 Elfenbenskusten&&&&&&&&01434077.&&&&&01 434 07732,22 %
2 Ghana&&&&&&&&&0858720.&&&&&0858 72019,30 %
3 Indonesien&&&&&&&&&0728400.&&&&&0728 40016,37 %
4 Brasilien&&&&&&&&&0273793.&&&&&0273 7936,15 %
5 Kamerun&&&&&&&&&0269902.&&&&&0269 9026,06 %
6 Nigeria&&&&&&&&&0248000.&&&&&0248 0005,57 %
7 Ecuador&&&&&&&&&0156216.&&&&&0156 2163,51 %
8 Peru&&&&&&&&&&081651.&&&&&081 6511,83 %
9 Dominikanska republiken&&&&&&&&&&069633.&&&&&069 6331,56 %
10 Colombia&&&&&&&&&&047732.&&&&&047 7321,07 %
11 Papua Nya Guinea&&&&&&&&&&045019.&&&&&045 0191,01 %
12 Togo&&&&&&&&&&030516.&&&&&030 5160,69 %
13 Mexiko&&&&&&&&&&026969.&&&&&026 9690,61 %
14 Venezuela&&&&&&&&&&021735.&&&&&021 7350,49 %
15 Uganda&&&&&&&&&&020979.&&&&&020 9790,47 %
Total världsproduktion&&&&&&&&04450263.&&&&&04 450 263100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- samt jordbruksorganisation:s information till kalenderår 2014.[10]

Kakaoodling inom fabriksmässig skal existerar ett bidragande faktor mot skövlingen från regnskog inom västra Afrika.

[11][12]

Toxicitet

[redigera | redigera wikitext]

Huruvida kakao existerar giftigt på grund av människor existerar omdebatterat.[13][14][15] Däremot existerar teobromin, liksom finns inom kakaobönorna, starkt toxiskt på grund av flera vilt, bland annat hundar samt katter eftersom dem mot skillnad ifrån människan saknar detta enzym såsom bryter ner teobromin.

Föreningen liknar koffein.[16]

Koffein

[redigera | redigera wikitext]

Enligt detta amerikanska jordbruksdepartementets livsmedelsöversikt, National Nutrient Database, innehåller 100 g kakaopulver 230 mg koffein samt 2 057 mg teobromin.[17]

Tillverkning från choklad

[redigera | redigera wikitext]

Bönorna bereds genom för att dem inledningsvis får fermenteras inom en mot sex dygn varefter dem torkas samt rostas.

Efter avsvalning krossas bönorna samt skalet liksom lossnat blåses försvunnen tillsammans varmluft.

En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin trädgård

Bönorna valsas samt ombildas mot kakaomassa liksom varmpressas nära cirka 70 °C . nära pressningen avskiljs ett nästan tydlig vätska vilket stelnar nära 32 °C mot kakaosmör. Detta används mot ljus choklad samt återförs inom varierande grad mot kakaomassan nära ytterligare chokladframställning. Kakaopulver existerar mald kakaomassa.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Hellmuth, Nicholas (13 januari 2010). ”Pataxte, cacao, jaguar tree”. Mayan archaeology in the perspective of art, iconography, epigraphy, architecture, Mayan languages, tro including resources for students and scholars, plus photos for visitors to Guatemala, Belize, Mexico, and Honduras..

    https://www.maya-archaeology.org/Mayan_anthropology_ethnography_archaeology_art_history_iconography_epigraphy_ethnobotany/pataxte_pataste_pataschte_Belize_Mexico_Guatemala_Honduras_sacred_flowers_fruits_religion_cacao_chocolate_Theobroma_bicolor_balamte_jaguar_tree.php. Läst 29 juli 2023. 

  2. ^Gosto (20 månad 2021). ”Cupuaçu”. Instituto Brasil a Gosto.

    https://www.brasilagosto.org/en/cupuacu-en/. Läst 29 juli 2023. 

  3. ^”kauliflori - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.

    Här kan du läsa mer om chokladens hälsoeffekter samt hur den tillverkas – från kakaoböna till chokladkaka

    https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kauliflori. Läst 22 månad 2022.  [inloggning kan krävas]

  4. ^”Hundförsäkring | vad får hundar ej förtära - läs angående detta här!”. Arkiverad ifrån originalet den 4 april 2016. https://web.archive.org/web/20160404055319/http://xn--hund-frskring-ifb1y.se/vad-far-hundar-inte-ata/. Läst 2 augusti 2015. 
  5. ^Motamayor, Juan C.; Lachenaud, Philippe; Mota, Jay efternamn da skogsvegetation eller litteraturterm för en samling texter e; ovanligt ord, Rey; Kuhn, David N.; Brown, J.

    Steven (2008-okt-01). ”Geographic and Genetic Population Differentiation of the Amazonian Chocolate Tree (Theobroma cacao L)” (på engelska). PLOS ONE 3 (10): sid. e3311. doi:10.1371/journal.pone.0003311. ISSN1932-6203. PMID 18827930. PMC: PMC2551746. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0003311. Läst 27 oktober 2019. 

  6. ^ [ab] Kakaw.se. ”Om Kakao”. Kakaw.se.

    Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige

    Arkiverad ifrån originalet den 26 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191026151207/https://kakaw.se/sidor/om-kakao. Läst 26 oktober 2019. 

  7. ^Powis, Terry G. et al. (2007). ”Arkiverade kopian”. Antiquity 81 (314).


  8. när kom kakaobönor mot sverige

    9. ISSN0003-598X. Arkiverad ifrån originalet den 28 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110628175643/http://antiquity.ac.uk/projgall/powis/index.html. Läst 28 juli 2014. 

  9. ^Henderson, J.S. et al. (2007). ”Chemical and archaeological bevis for the earliest cacao beverages”. Proceedings of the National Academy of Sciences 104: sid. 18937–18940.

    doi:10.1073/pnas.0708815104. ISSN0027-8424. 

  10. ^ [ab] Khodorowsky, Katherine; Oliver dem Loisy (2005). Choklad: uppgifter, bakgrund, passion.

    När han sedan åt kakaobönorna fick han kunskap om allt i världen, ett slags

    Alfabeta Bokförlag 

  11. ^”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- samt jordbruksorganisation. 13 månad 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 14 månad 2017. 
  12. ^http://www.mightyearth.org/chocolatesdarksecret
  13. ^http://www.theguardian.com/environment/2017/sep/13/chocolate-industry-drives-rainforest-disaster-in-ivory-coast
  14. ^”What's our view?”.

    International Natural Hygine gemenskap. Arkiverad ifrån originalet den 13 månad 2021. https://web.archive.org/web/20160219024510/http://naturalhygienesociety.org/review/0501/chocolate.html. Läst 28 juli 2014. 

  15. ^Nison, Paul. ”Raw Toxic Chocolate”. Living-Foods.com. http://www.living-foods.com/articles/toxiccacao.html. Läst 28 juli 2014. 
  16. ^Frances Lilian Kerr. ”Is Cacao Good Or Bad?”.

    Arkiverad ifrån originalet den 11 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140811170656/http://www.highonhealth.org/is-cacao-good-or-bad/. Läst 28 juli 2014. 

  17. ^”Theobromine”. U.S. National Library of medicin. http://toxnet.nlm.nih.gov/cgi-bin/sis/search2/r?dbs+hsdb:@term+@DOCNO+7332. Läst 28 juli 2014. 
  18. ^”Cocoa, dry powder, unsweetened”.

    U.S. Department of Agriculture. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/169593/nutrients. Läst 16 augusti 2021. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Bilder & media