Hur påverkas utbud och efterfrågan av globalisering
De ekonomiska vinsterna från internationell till företag samt konsumenter
Summary
Globaliseringen besitter förstärkt västerländska ekonomier
- Globalisering besitter skapat nya möjligheter på grund av företag för att specialisera sig – samt öka graden från FoU, nyhet samt investeringar inom dess verksamheter.
- Globalisering besitter gjort detta enklare på grund av nya företag för att slå sig in vid marknader samt konkurrera tillsammans stora samt etablerade bolag.
- Handelssektorn äger vuxit snabbt, både genom export samt import, samt drivit upp sysselsättningen.
Globaliseringen besitter ökat hushållens reella inkomster
- Globaliseringen bidrog mot för att minska den höga inflationstakten inom västeuropeiska ekonomier – detta existerar idag mindre ”luft inom lönekuvertet”.
- Globaliseringen besitter ökat hushållens reella intäkt genom för att sänka konsumentpriserna.
- Många produkter vilket tidigare fanns tänkbara för att köpa till enbart en fåtal höginkomsttagare – t ex enstaka mobiltelefon alternativt symaskin – existerar idag standard inom dem flesta hushåll.
Globalisering äger gett ekonomier samt människor nya möjligheter
- Globaliseringen besitter spridit fräsch teknik snabbare inom världen samt gjort ekonomier mer produktiva samt miljövänliga.
- Globaliseringen äger bidragit mot för att minska lönediskriminering från kvinnor samt gett nya möjligheter mot kvinnor för att konkurrera vid förbättrad villkor.
- Globaliseringen äger höjt kvaliteten vid företagens ledning samt organisation, samt förbättrat arbetsvillkoren till anställda.
ECIPE existerar tacksam på grund av stöd mot denna lärande ifrån Svenskt Näringsliv.
Introduktion
Globaliseringen äger varit positiv till företag, konsumenter samt europeisk vetenskapen om resurserhandel och finans vilket totalitet.
för tillfället riskerar oss dock för att erhålla ett ”backlash” på grund av globaliseringen samt samtliga nya möjligheter liksom ökad finansiell frihet besitter gett västvärlden beneath dem senaste decennierna. ett färsk slags ångest löper genom väst samt den utmanar tidigare uppfattningar angående friare köp vilket enstaka ”win-win” till samtliga länder. Misstanken ifall för att globaliseringen vilket sprids för tillfället existerar snarare för att globaliseringen är kapabel äga varit god på grund av vissa länder, dock ej till andra, samt för att detta existerar utvecklade ekonomier inom väst vilket besitter dragit detta kortaste halmstrået.
USA:s president Donald J.
Trump, mot modell, hävdar för att “andra länder äger utnyttjat Amerika” samt på baksidan denna typ från åsikt finns en något som ökar i storlek eller antal tvivel vid för att internationell faktiskt bör äga förbättrat levnadsstandarden till människor inom Amerika samt Europa. Tvivlet börjar ofta inom Kinas anmärkningsvärt snabba handelstillväxt sedan slutet från 1990-talet – samt den leder ett sektion mot slutsatsen för att, medan perioden ifrån då mot för tillfället uppenbarligen sett ett ökad levnadsstandard inom Kina samt andra framväxande ekonomier, den skett vid västerlandets bekostnad.
Kina utkonkurrerade företag samt arbete inom västerlandets industri samt just denna strukturomvandling från ekonomier existerar på grund av vissa detta främsta skälet mot den något som ökar i storlek eller antal politiska ilskan: politiska revolter inom europeiska samt amerikanska omröstning besitter varit sättet på grund av ”frihandelns förlorare” för att slå åter mot ”globaliseringseliten”.
Det finns stora brister inom denna ögonkontakt vid globaliseringen.
Den främsta existerar för att oomtvistade detaljer samt kända ekonomiska mönster varken stöder kritiken mot internationell köp alternativt tesen för att globaliseringen skapat stora grupper från förlorare. Öppna ekonomier existerar ständigt exponerade till fräsch konkurrens samt strukturella förändringar vilket påverkar företag samt arbetstillfällen.
dock den andra sidan från myntet existerar för att identisk ekonomiska processer skapar flera nya arbete samt affärsmöjligheter, samt – inom sista grabb – förbättrar levnadsstandarden. Dessutom existerar dem nya arbete liksom skapas oftast förbättrad belönade samt kommer tillsammans med förbättrad arbetsförhållanden. fräsch produktion existerar dessutom ofta mer miljövänlig samt teknikintensiv, vilket leder mot positiv förändring även utanför ekonomin.
Denna forskning handlar angående hur västerländska ekonomier presterat inom globaliseringens tidsålder.
detta kommer för att presentera ett massiv mängd evidens samt uppgifter, samt den kombinerar konsekvens ifrån finansiell undersökning tillsammans med modell ifrån den verkliga världen vilket visar för att handelns fördelar existerar stora. Rapportens främsta slutsats existerar för att den snabba ökningen från den globala handeln beneath dem tre decennierna före finanskrisen något som är viktigt eller nödvändigt förbättrade västerländska ekonomier samt medborgarnas levnadsstandard.
Globaliseringen plats ett massiv kraft på grund av för att sprida fräsch teknik samt gav nya ekonomiska möjligheter till företag samt arbetskraft inom både utvecklade samt givande ekonomier. Globaliseringen bidrog mot för att öka premien vid humankapital samt ge företagen förbättrad möjligheter för att anställa den anställda såsom dem behöver på grund av för att konkurrera framgångsrikt.
Sedan krisen äger globaliseringen dock klingat från.
Tillväxten inom den globala handeln besitter minskat likt enstaka påverkan från något som ökar i storlek eller antal protektionism samt den svaga makroekonomiska utvecklingen inom väst. detta bör existera ett källa mot bekymmer på grund av dem såsom bryr sig angående västerlandets levnadsstandard.
De ekonomiska fördelarna tillsammans med globaliseringen
Det finns flera olika sätt för att förklara hur globaliseringen besitter förbättrat villkoren på grund av företagande samt höjt levnadsstandarden.
Låt oss dock börja tillsammans enstaka betalkort redogörelse från handelns tillväxt samt vad ekonomer menar då dem talar angående globalisering.
Globaliseringsperioden, mellan 1980 samt 2010, existerar unik eftersom den globala handeln växte snabbare än någonsin. Internationell köp växte givetvis även beneath decennierna före 1980, samt beneath år 2010 äger detta även skett enstaka viss tillväxt.
dock ingen från dessa perioder kommer inom närheten från handelsexpansionen beneath globaliseringseran. Detsamma gäller till utländska direktinvesteringar (FDI): den multiplicerades flera gånger mellan 1980 samt 2010.
Diagram 1 samt 2 åskådliggör denna tillväxt. Diagram 1 existerar en index till den totala globala exporten mellan 1800 samt 2014.
Grovt räknat plats handelstillväxten inom världen vid ett stabilt nedsänkt nivå inom nära 150 tid. Den inledande accelerationen skedde vid 1950-talet samt världshandeln växte ungefär tio gånger mellan 1950 samt 1980. Den verkliga bommen kom dock mellan 1980 samt 2010 då handeln ökade 35 gånger. Diagrammet visar även för att handeln ej besitter ökat många dem senaste år.
Den globala finanskrisen 2008 ledde mot enstaka sammanbrott inom världshandeln. Den återhämtade sig beneath dem nästa numeriskt värde år, dock sedan föll handeln igen, samt sedan dess äger handelsvolymerna inom världen inom princip stått still (med ett viss ökning igen beneath 2017).
Diagram 1: Index ovan global export mellan 1800 samt 2014
Källa: Federico, G.
and Tena-Junguito, A., 2016, A Tale of Two Globalisations: Gains from Trade and öppenhet 1800-2010. Centre for Economic Policy Research Working Paper 11128
Diagram 2 beskriver utvecklingen från detta globala beståndet från utländska direktinvesteringar mellan 1980 samt 2016.[1] Tillväxten inom FDI besitter varit ännu starkare än på grund av affär.
beneath den perioden växte detta globala beståndet från FDI ifrån 0,7 mot 25 tusen miljarder dollar.
Diagram 2: Utländska direktinvesteringar inom världen (stock, miljoner USD mätt inom löpande priser)
Källa: UNCTAD
Vad likt även fullfölja perioden mellan 1980 samt 2010 unik existerar för att den internationella handeln successiv blev – global.
beneath dem inledande decennierna efter andra världskriget ägde handeln huvudsakligen handlat ifall utbyte mellan utvecklade ekonomier alternativt praktiskt taget mellan länder inom Europa samt Nordamerika. Vissa länder såsom Japan anslöt sig mot världsekonomin inom slutet från 1970-talet, dock den verkliga geografiska utjämningen från affär – då den omslöt inom stort sett bota världen – skedde beneath dem trettio kalenderår vilket definierade globaliseringsperioden.
Under den perioden öppnade sig fler länder på grund av affär genom för att minska handelshinder samt genomföra inhemska reformer liksom gjorde detta möjligt för att byta produkter samt tjänster ovan avgränsningar (till modell tillåta växling från alternativt affär tillsammans utländska valutor) samt ingå avtal tillsammans med utländska företag.
tillsammans sådana reformer attraherade dessa länder nya investeringar ifrån företag inom andra delar från världen samt handelsutbytet växte enormt snabbt.
Ett annat sätt för att beskrivs handelns något som ökar i storlek eller antal roll existerar för att jämföra storleken vid handelssektorn ovan tidsperiod. Handelssektorn definieras från den totala handeln till en nation (både export samt import) inom relation mot bruttonationalprodukten (BNP).
till världen såsom totalitet växte handeln ifrån cirka 25 andel från BNP 1960 mot ca 58 andel kalenderår 2016.[2] tillsammans andra ord: handelsvolymen inom relation mot BNP mer än fördubblades beneath den perioden (precis såsom tillsammans global köp äger handelssektorns storlek minskat sedan 2010). Detta existerar genomsnittet till läka världen samt vissa länder äger ett många större handelssektor än därför.
inom landet samt Tyskland plats mot modell handelssektorn 2016 cirka 85 andel från BNP.
Box 1: arbete inom exportsektorn
En något som ökar i storlek eller antal handelssektor innebär för att ett större sektion från arbetskraften idag äger exportberoende arbete. ett undersökning på grund av den Europeiska Kommissionen kalkylerar mot modell för att antalet arbetstillfällen såsom existerar beroende från export mot länder utanför EU besitter ökat ifrån cirka 18,5 miljoner 1995 mot 31 miljoner 2011.
detta existerar ett tillväxt vid 67 andel samt detta existerar särskilt antalet högutbildade arbete vilket äger ökat.[3] ett massiv sektion från arbetskraften inom EU arbetar dock inom arbete såsom exporterar till andra EU-länder, vilket ej ingår inom siffrorna ovan. inom land, till för att ta en modell, beräknades antalet arbetstillfällen såsom plats beroende från varuexport mot andra EU-länder tid 2014 artikel ca 1 miljon – samt detta existerar mer än 20 andel från landets arbetskraft.[4]
Tre faktorer redogör utplaningen inom den internationella handeln dem senaste år.
på grund av detta inledande besitter detta variet enstaka svagare efterfrågan vid produkter – särskilt industriprodukter (t ex stål samt maskiner) – liksom handlas intensivt medan efterfrågan vid tjänster såsom existerar lokalt producerade (t ex vård samt hälsa) äger ökat snabbt. Detta existerar delvis ett naturlig tillväxt – samt ej ett effekt från dålig politik.
Den andra faktorn, däremot, existerar mer oroväckande: protektionism. Regeringar inom läka världen besitter sedan krisen avsevärt gjort handelspolitiken mer sluten samt tagit fler politiska beslut likt explicit diskriminerar utländska företag (se låda 2). till detta tredjeplats följer protektionism vid ett längre period från ökade administrativa kostnader på grund av affär (t ex kostnader på grund av överlämning från handelsdokument mot tullmyndigheter) samt ökade regleringar från affär (med regleringar avses ej tullar).
Diagram 3 visar för att detta äger skett en klart trendbrott inom regulatoriska handelshinder beneath 2000-talet (ju högre indexresultatet desto större existerar handelns frihet samt ju lägre regleringsrestriktionerna vid handel).
Fram mot millennieskiftet ökade graden från frihet för att handla inom bota västvärlden. Sedan dess besitter dock regulatoriska handelsbegränsningar ökat avsevärt. samt detta slutar ej var. Utöver nya regleringar från handeln kommer, på grund av tjänstesektorn, olika former från regleringar – ej direkt handelspolitiska – vilket besitter gjort detta svårare för att handla tjänster ovan gränser.
mot modell äger användningen från professionella yrkesstandarder – vilket vilket är kapabel kallas till yrkeslicenser – ökat viktigt inom tjänstesektorn. detta finns cirka 800 yrkesstandarder enbart inom Europas tjänstesektor samt inom USA arbetar 25 andel från arbetskraften idag inom sektorer tillsammans ett sådan standard.[5] flera från dem utför detta omöjligt för att sälja utomlands ett arbete eller position inom en organisation mot en annat nation, eftersom yrkesstandarder sällan erkänns ömsesidigt mellan länder.
en intyg för att erhålla utföra enstaka position inom en nation existerar oftast obrukbar inom en annat land.
Diagram 3: Handelsfrihet – en index ovan regulatoriska handelsbarriärer
Källa: Fraser Institute, Economic Freedom of the World Database
Fotnot: Indexet kommer ifrån delkomponenten “Regulatory Trade Barriers” inom detta totala indexet ovan finansiell frihet samt inkluderar icke-tariffära handelshinder samt regulatoriska kostnader på grund av export samt import.
Desto högre indexresultat, ju högre existerar handelsfriheten.
Box 2: något som ökar i storlek eller antal protektionism inom världsekonomin
Protektionismen inom världen existerar vid väg upp. Både utvecklade samt givande ekonomier äger beneath dem senaste tio år något som är viktigt eller nödvändigt ökat antalet politiska åtgärder liksom skadar global affär samt konkurrens.
Global Trade Alert, en arbete liksom övervakar handelspolitik, äger räknat ut för att 6756 handelsskadliga åtgärder infördes mellan november 2008 samt november 2017. Regeringar äger förvisso även liberaliserat, dock antalet skadliga åtgärder existerar dubbelt sålunda flera än antalet liberaliseringar. dem flesta skadliga åtgärder handlar angående nya tullar samt subventioner vilket diskriminerar utländska företag samt snedvrider konkurrensen.[6] Även ifall dessa siffror enbart speglar affär tillsammans med produkter existerar situationen ej speciell inom tjänstesektorn.
Ta mot modell digital politik samt åtgärder vilket kräver speciell lokalisering från uppgifter, en allvarligt ingripande inom den digitala ekonomin. Mellan 1990 samt 2016 äger antalet krav vid datalokalisering internationellt ökat tio gånger.[7]
Nya affärsmöjligheter samt ekonomiska monster tillsammans globalisering
Det finns flera förklaringar mot den exceptionella tillväxten från köp, dock ett uppenbar faktor på baksidan den äger varit företagens affärsutveckling.
vid en sätt existerar tillväxten från export bara en annat sätt för att yttra för att företagen successivt äger sålt mer mot utländska kunder alternativt för att utländska kunder äger kommit för att spela ett allt viktigare roll på grund av företagens totala salg. då någon säger för att den globala handeln mellan 1980 samt 2010 växte 35 gånger, innebär detta inom praktiken för att företagssektorn utvidgade sin utlandsförsäljning 35 gånger.
alternativt till för att ta en enskilt land: Svenska företag ökade sin utlandsförsäljning ifrån strax ovan ifall 200 miljarder kronor kalenderår 1980 mot mer än 1500 miljarder kronor tid 2010.[8] samt ifall oss tar detta ner mot enstaka företagsnivå: telekombolaget Ericsson ägde 2010 exportförsäljning ifrån landet vid 100 miljarder kronor, vilket nominellt existerar mer än dubbelt därför många såsom Ericssons totala salg 1990.[9] kalenderår 1990 representerade Asien cirka 6 andel från Ericssons totala salg.
Trettio tid senare ägde Asiens andel gått upp mot 25 procent.[10]
Som en tankeexperiment är kapabel man föreställa sig hur en företag skulle äga utvecklats – angående oss ej ägde haft globaliseringsepoken, alternativt angående länder överhuvudtaget ej handlade tillsammans med varandra. detta existerar självklart ej möjligt för att fullt förstå en kontrafaktiskt scenario, dock tankeexperimentet hjälper oss för att förstå några från skillnaderna inom affärsmöjligheter mellan alternativa scenarier.
samt enstaka skillnad existerar uppenbar: angående en företag bara äger marknadstillträde mot invånarna inom sitt hemland (i Ericssons fall, tio miljoner svenskar) måste den bygga ett ytterligare typ från aktivitet än angående den äger passage mot den globala marknaden. Marknadsstorleken existerar dessutom från speciell innebörd till dem företag likt producerar produkter samt tjänster likt existerar nyskapande samt besitter enstaka upphöjd intensitet från FoU alternativt investeringar.
angående deras möglich kundbas existerar små betyder detta för att varenda grupp från salg måste täcka enstaka större andel från dem investeringar företaget gjort på grund av för att förbättra samt producera enstaka existera alternativt service. tillsammans andra ord: tillväxten från kunder utomlands hjälper dessa företag för att sprida utvecklings- samt produktionskostnader ovan flera fler avyttrade produkter.
Ekonomer kallar detta till skalfördelar.
dem besitter även varit möjligen dem påtagliga fördelarna från globaliseringen till företagssektorn: globaliseringen äger gjort detta möjligt på grund av dem för att förbättra företag såsom beror vid salg från flera enheter samt mot flera olika kunder. ifall Ericssons handelsplats på grund av mobilteknologi, mot modell, skulle artikel begränsad mot landet ägde detta varit omöjligt för att bygga sofistikerad GSM-teknik alternativt förbättra kärnteknologin på grund av 3G- samt 4G-kommunikation.
Priset vid produkten ägde blivit till högt. identisk logik gäller på grund av flera andra sektorer såsom kräver stora utvecklings- samt produktionskostnader: fordon, kemikalier, datorer, elektronik, medicin samt många mer. detta existerar även därför expansionen inom global affär beneath globaliseringsåldern inom massiv utsträckning hände inom precist dessa sektorer: dem behövde ett större kundbas på grund av för att behärska intensifiera nyhet samt teknikutveckling.[11]
En ytterligare skillnad mellan den faktiska utvecklingen samt tankeexperimentet tillsammans ett icke-globaliserad planet existerar för att globaliseringen skapade möjligheter mot snabbare specialisering från produktion samt företag.
Vissa skulle möjligen titta detta liksom ett nackdel, eftersom oss ej längre lever inom enstaka period då en enskilt företag kunde bygga en företagsimperium liksom producerade en stort antal olika varor, ofta på baksidan skyddet från handelshinder. Ta Volvo vilket en modell. detta existerar ej längre en företag liksom tillverkar lastbilar, fordon för kollektivtrafik, fordon, medicin, drycker samt frysta livsmedel.
mot samt tillsammans med kärnaffären existerar för tillfället splittrad, tillsammans med ett sektion liksom producerar fordon samt enstaka ytterligare sektion såsom tillverkar lastbilar, fordon för kollektivtrafik samt andra tunga fordon. till 30 tid sedan konkurrerade finländska Nokia vid flera marknader – TV-apparater, hushålls- samt pappersprodukter, gummistövlar samt el – samt plats just vid väg för att avbryta sig in vid marknaden till mobiltelefoner.
idag existerar detta ett specialiserad tillverkare från teknik på grund av telekommunikation.
Box 3: Bygga mobiltelefoner tillsammans 100 miljarder komponenter
Så sent liksom inom slutet från 1980-talet byggdes enstaka mobil inom Europa, ifrån den inledande mot den sista komponenten, vid ett fabrik. Jämför detta tillsammans den fragmenterade tillverkningskedjan inom modern produktion.
då Nokia stod vid sin höjd vid mobiltelefonmarknaden hanterade dem mer än 100 miljarder komponenter varenda tid. tid 2006 producerade dess fabriker cirka 900 000 mobiltelefoner – samt arbetade tillsammans 275 miljoner komponenter varenda dygn. dem flesta från dessa komponenter köptes ifrån andra företag – företag likt fanns inriktade vid tillverkning från komponenter – samt importerades mot dem länder var Nokia ägde lokaliserat sina fabriker.
ett nedsänkt uppskattning existerar för att hälften från varenda komponenter vilket används till för att bygga enstaka mobiltelefon besitter korsat minimalt enstaka landsgräns. ifrån enstaka mobil mot 100 miljarder komponenter vid mindre än numeriskt värde decennier – detta existerar historien ifall modern globalisering.[12]
Specialisering skapar även nya affärsmöjligheter samt ekonomiska mönster eftersom detta existerar enklare för att anlända in samt konkurrera vid nya marknader då detta ej existerar nödvändigt för att existera en stort företag tillsammans med kraftfull övervakning ovan slutkunder.
Marknader likt existerar inriktade äger oftast större utrymme till nya företag samt till färsk konkurrens byggd nyhet. en företag likt existerar ett skicklig tillverkare från komponenter mot ett bilmotor, mot modell, behöver ej producera ett hel fordon på grund av för att konkurrera tillsammans med företag liksom Volkswagen samt Toyota vid slutkundsmarknaden.
dem är kapabel hellre allokera sina tillgångar mot för att bli ännu mer konkurrenskraftig inom tillverkning från just komponenterna – samt sedan sälja sina varor mot Volkswagen, Toyota samt andra. samt detta existerar just denna process såsom innebär för att företagets tillgångar (t.ex. personalen samt teknologin) förmå bli än mer specialiserat.
Det existerar från den anledningen för att globaliseringens ålder upplevde enstaka tillväxt inom global köp likt funktionellt återspeglade uppdelningen från stora multinationella företag inom fragmenterade utbuds- samt värdekedjor.[13] Inget stort företag besitter tillräckligt tillsammans med tillgångar till för att bli inriktade producenter inom samtliga delar samt komponenter likt den behöver på grund av för att producera en god alternativt ett tjänst.[14]
Om företag ägde behövt förlita sig enbart vid hemmamarknaden på grund av sin salg skulle dem ej äga kunnat uppfinna samt förbättra varor vid detta sätt dem faktiskt äger gjort dem senaste 30 år.
detta skulle äga varit till kostsamt samt produktkvaliteten skulle troligtvis äga varit viktigt sämre. detta glöms ofta försvunnen hur flera marknader beneath perioden före globaliseringseran kännetecknades från kostsam varor tillsammans nedsänkt standard. samt detta fanns ej ett slump; detta plats snarare konsekvensen från färre möjligheter på grund av företag inom hur dem kunde konkurrera samt förbättra sina erbjudanden.
Arbetstagarna besitter givetvis även tjänat vid för att globaliseringen ökade chansen för att jobba tillsammans med skalfördelar samt specialiseringsvinster.
en allmänt mönster inom världsekonomin existerar för att öppna ekonomier äger högre löner än mindre öppna ekonomier (se kartong 4). samt dem snabbare löneökningarna inom öppna ekonomier kommer mot massiv sektion ifrån för att nya verksamheter besitter större behov från humankapital. person som arbetar likt äger mer samt förbättrad träning existerar ofta förbättrad vid för att hitta kreativa lösningar vid bekymmer, samt besitter högre löner samt förbättrad anställningsvillkor.
Box 4: Nya handelsmöjligheter premierar arbetskraften
De nya affärsmöjligheter såsom kom tillsammans med globaliseringen gynnande arbetstagarna.
Företag vilket förbättrad förmå utnyttja dem olika vinsterna ifrån handeln – mot modell skalfördelar samt specialisering från produktionen – skapar även arbete vilket kräver mer samt förbättrad kunskaper. dem belönas även förbättrad. samt dessa fördelar tenderar för att existera starkare inom ekonomier liksom existerar mer öppna på grund av köp samt investeringar än andra.
OECD besitter mot modell funnit för att industriarbetare inom mer öppna ekonomier ägde mellan 1970 samt 2000 löneökningar liksom fanns mellan 3 samt 9 gånger större än inom mer slutna ekonomier. inom USA betalar exempelvis exportföretag löner vilket existerar nära 10 andel högre än inom icke-exporterande företag.[15] på grund av Chile, även detta ett utvecklad finans, existerar effekten ännu större: enstaka person som arbetar inom enstaka zon vilket existerar något som är viktigt eller nödvändigt öppen på grund av köp tjänar 25 andel mer än enstaka person som arbetar inom medelvärde.
inom enstaka granskning från dem mesta centrala forskningsstudierna vid området fann OECD för att varenda studier kom mot slutsatsen för att internationell köp driver upp löner. Även ifall ”outsourcing” samt ”off-shoring” från produktion är kapabel leda mot arbetslöshet till vissa arbetstagare, förbättras lönerna samt den totala sysselsättningen inom ekonomin.
Man behöver ej en Nobelpris inom ekonomin till för att förstå varför. köp förbättrar helt enkelt hur ekonomier använder mänskliga tillgångar. då vissa delar från produktionen flyttas ut betyder detta för att företag förmå specialisera sig samt investera ännu mer inom humankapital. enstaka betydelsefull inverkan från globaliseringen besitter därför varit för att erhålla arbetskraften för att användas vid riktig plats – var den skapar störst värde.
Den sektion från arbetskraften inom avancerade ekonomier likt skapar högt mervärde ökar ständigt samt detta ägde knappast varit möjligt angående arbetsuppgifter såsom arbetskraften tidigare ej ägde importerats snarare än producerats inom en nation. detta existerar även därför såsom öppna ekonomier överträffar tillsammans råge andra ekonomier inom arbetsrätt samt arbetsförhållanden, inklusive arbetstid, dödliga tragedier vid jobbet samt förväntad livslängd.[16] dem nya arbete liksom skapas blir betald ej bara förbättrad – dem existerar även tryggare samt ofta mer stimulerande.
Box 5: internationell samt jämställdhet
Jämställdheten äger förbättrats många beneath detta senaste 50 år.
Diskriminering från kvinnor existerar kvar en stort bekymmer inom flera länder, dock globaliseringen besitter haft enstaka positiv effekt vid jämställdheten mellan kvinnor samt män. ej minimalt besitter den hjälpt mot för att utföra detta dyrare på grund av arbetsgivare vilket ännu diskriminerar kvinnor. Kvinnoentreprenörer inom fattiga regioner vilket från olika orsaker tidigare äger utestängda ifrån den ”formella sektorn”, t ex ej haft resurs mot kredit- alternativt betalningssystem äger fått nya chansen tillsammans Internet samt mobiltelefoni.
Modern teknologi ger dem för tillfället möjligheter för att nyttja grundläggande finansiella tjänster såsom för att behärska ett fåtal betalt vid andra sätt än direkt kontanthandel. till flera entreprenörer inom den situationen hjälper globala nättjänster mot för att komma inom förbindelse tillsammans med nya konsumenter likt dem tidigare ej kunde nå.
dem flesta vet för att Alibaba existerar den största e-handelsplattformen inom världen – dess inkomster existerar faktiskt större än Amazons samt eBays sammanlagda inkomster – dock erhålla vet för att hemligheten på baksidan framgången besitter varit för att koppla samman små företagare tillsammans med nya kunder. på baksidan varumärket Alibaba finns B2B samt B2C-marknadsplatser på grund av små entreprenörer (många från dem existerar kvinnor) vilket annars saknar tillgångar till för att nå kunder utanför sin område.
internationell skapar förbättrad jämställdhet även inom avancerade ekonomier – samt undersökning visar för att den nya konkurrensen liksom ofta följer vid internationell köp bidrar mot för att minska ojämlikheten mellan könen.
Vidare framfördes tankar om att den ökande automatiseringen och robotiseringen inom industrin skulle komma att minska efterfrågan på lågavlönad arbetskraft och därmed behovet av långa globala försörjningskedjordetta existerar kostsamt för att diskriminera eftersom detta betyder för att tillgångar ej används därför effektivt liksom dem är kapabel användas, samt för att företag ej maximerar konkurrenskraften inom sitt humankapital. dock då konkurrensen ökar blir detta ofta dyrare före företag för att diskriminera samt för att gå vidare överbetala män samt underbetala kvinnor.
Därför tenderar färsk importkonkurrens för att minska löneskillnader mellan könen. enstaka undersökning såsom jämförde löner ovan tidsperiod inom amerikanska tillverkningssektorer fann för att könsdiskriminering plats starkare inom koncentrerade sektorer (där en enda företag äger starkare marknadsmakt för att sätta priser) än inom konkurrensutsatta sektorer.
då koncentrerade sektorer upplevde ett ökning från fräsch konkurrens, minskade även löneskillnaden mellan könen.[17]
Globaliseringen besitter sänkt konsumentpriserna
Lika viktigt, angående ej mer, existerar för att dem nya affärsmöjligheter vilket skapats från globaliseringen inom slutändan äger resulterat inom lägre konsumentpriser.
på grund av dem flesta existerar den verksamma minskningen från kostnaderna på grund av konsumentprodukter – samt därmed den radikala ökningen från levnadsstandarden – sannolikt den maximalt synliga effekten från globaliseringen. Hushållen inom västeuropeiska ekonomier besitter idag ett helt ytterligare välfärdsstandard än tidigare, samt många från detta existerar tackar vare fördelarna tillsammans med friare samt större köp inom världen.
Det existerar ej enstaka kontroversiell observation: mot samt tillsammans med motståndare mot globaliseringen tillåter för att konsumentprodukter inom allmänhet kostar mindre samt existerar från förbättrad standard idag än nära någon ytterligare tidpunkt.
Ekonomer uttrycker identisk insamling då dem säger för att globaliseringen äger bidragit avsevärt mot disinflation (fallande inflationstakt) beneath dem senaste 30 åren.[18] inom dem flesta västerländska länder fanns inflationen upphöjd vid 1970- samt 1980-talet. Lönerna ökade många snabbare beneath dessa årtionden än idag, dock den ledande delen från den ökningen ledde ej mot högre levnadsstandard eftersom inflationen avbröt löneökningen.[19] detta fanns, kreditkort samt gott, ”luft inom lönekuvertet”.
inom reala begrepp, efter korrigeringar på grund av inflationen, fanns löneutveckling tämligen platt alternativt långsamt något som ökar i storlek eller antal beneath utdragen period.
Vad är globalisering och varför är det viktigt? ”Globalisering” som term hänvisar till sammanlänkningen mellan länder genom olika relationer, från affärer, geopolitik och teknik till resor, kultur och mediaGlobaliseringen, samt den nya konkurrens den tog tillsammans med sig mot västvärlden, sänkte inflationen samt ökade den reella arbetsinkomsten.[20] samt dem reella inkomsterna växte snabbare inom dem länder liksom existerar mer öppna till affär än dem såsom existerar mindre öppna till handel.[21]
Diagram 4 visar utvecklingen från reallönen inom tillverkningssektorn inom fyra länder inom Europa (Frankrike, Tyskland, land samt Förenade kungariket) mellan 1970 samt 2007, då den globala finanskrisen startade.
inom detta diagram besitter nominella löner justerats tillsammans detta allmänna konsumentprisindexet (KPI) till varenda nation samt visar därmed lönetillväxten utöver den årliga prisökningen vid enstaka viss korg tillsammans med vanliga konsumentvaror samt tjänster. detta finns skillnader mellan länderna, dock dem äger varenda haft perioder tillsammans svag reallönetillväxt vid bas från inflationen.
Medan den brittiska samt franska arbetaren såg sin reella timinkomst mer än dubblas beneath perioden, började den svenska arbetstagaren erhålla detta förbättrad ifrån mitten från 1990-talet – efter numeriskt värde decennier från upphöjd inflation samt makroekonomiska bekymmer. Faktum existerar för att den svenska arbetaren ej upplevde någon ökning från sin reallön mellan mitten från 1970-talet samt mitten från 1990-talet.
inom land i västeuropa plats detta ett påtaglig tillväxt mellan slutet från 1960-talet samt start från 1980-talet, dock sedan sjönk tillväxten inom reallöner – även vid bas från inflation. Sedan den senare delen från 1990-talet äger reallönerna accelererat igen. Tyskland, enstaka hök inom inflationsfrågor, äger upplevt ett relativt konstant tillväxt. inom mitten från 1980-talet fanns tillväxten högre än beneath 1990-talet samt dem senaste år (Tysklands reallöner beneath 1990- samt 2000-talet påverkades många kraftigt från återföreningen mellan Väst- samt Östtyskland).
Storbritannien äger haft ett snabb tillväxt sedan start från 1980-talet samt existerar dem nation vilket haft maximalt tillväxt inom reallönerna.
Diagram 4: Index ovan den reella timlönen inom tillverkningssektorn (1969=100, landet 1971)
Källa: OECD, Labour and Price database.
Ett alternativt sätt för att förklara tillväxten från reallöner existerar för att konsumenterna för tillfället får “more bang for the buck”.
till flera typiska varor såsom en hushåll köper existerar detta ej bara sålunda för att priserna besitter vuxit långsammare beneath globaliseringseran, utan för att priserna faktiskt besitter sjunka trots tydliga kvalitetsförbättringar. Ta detta modell ifrån USA: 1980 kunde ett amerikan köpa enstaka 1,3-kubikfot mikrovågsugn på grund av 399,95 dollar vid Sears, den stora detaljhandelskedjan, dock idag är kapabel den ett fåtal ett mikrovågsugn från noggrant identisk storlek på grund av 57,13 USD vid Walmart.[22] Standarden vid mikrovågsugnen existerar dessutom många förbättrad idag – samt den äger idag flera fler funktioner samt håller längre.
Priset vid ugnen besitter trots detta sjunka tillsammans med 85 andel inom rena nominella begrepp. Detta betyder för att den genomsnittliga arbetstagaren inom USA behöver jobba färre timmar till för att behärska köpa mikrovågsugn. tid 1980 tog detta 61 timmar för att ett fåtal ihop dem valuta såsom behövdes på grund av för att köpa mikrovågsugnen ifrån Sears.
Den genomsnittliga arbetaren idag behöver bara jobba tre timmar på grund av för att behärska köpa ett mikrovågsugn ifrån Walmart. identisk typ från jämförelse är kapabel göras på grund av flera andra varor likt äger blivit objekt till all intensivare köp samt konkurrens beneath senare årtionden. enstaka amerikan tillsammans med enstaka genomsnittlig inkomst behövde 1984 jobba 456 timmar på grund av för att behärska erlägga ett mobiltelefon.
en kvartsekel senare plats detta tillräckligt för att jobba fyra timmar till för att äga råd tillsammans detta identisk vara (dock ej tillsammans med enstaka smartphone).[23]
Europa skiljer sig ej ifrån USA. varor likt vid 1980-talet plats lyxvaror existerar för tillfället plats mans egendom samt eftersom hushåll tillsammans låga inkomster spenderar större andel från sin intäkter vid typiska hushållsprodukter, äger globaliserings inverkan vid kostnader varit större till dem än på grund av hushåll tillsammans med höga inkomster.
Globaliseringsrådet, som tillsattes av regeringen i december 2006, har under drygt två års tid analyserat hur Sverige bör förhålla sig till den pågående globaliseringsprocessenenstaka lärande från amerikanska hushåll visar exempelvis för att inflationen på grund av låginkomsthushållen mellan 1994 samt 2005 fanns 6 procentenheter lägre än inflationen till höginkomsthushållen.[24]
Box 6: Handeln gynnar fattiga hushåll
En nödvändig lärdom existerar för att storleken vid fördelarna från handeln blir därför många större då hushållens utgifter samt konsumtionsmönster tas tillsammans med inom beräkningar.
Hushåll samt individer liksom existerar fattigare än genomsnittet spenderar inom regel ett högre andel från sin intäkt vid basprodukter såsom föda samt plagg. då konsumentpriser sjunker vid bas från internationell affär finns detta därför konsumtionsvinster vilket existerar viktiga – dock liksom ofta ej tas tillsammans inom vanliga ekonomiska studier.
Ekonomer kallar denna viktiga påverkan på grund av ”utgiftskanaleffekt” (eller, vid engelska, ”expenditure kanal effect”) samt den definierar även hur globaliseringen påverkar den reala inkomstfördelningen inom en nation. Storleken vid denna profit beror vid flera faktorer, dock öppenhet på grund av internationell köp existerar enstaka nödvändig faktor. i enlighet med enstaka nödvändig lärande vid området finns detta ett “pro-poor bias” inom internationell affär inom samtliga länder, d v s köp gynnar särskilt dem tillsammans lägre inkomster.
inom medelvärde existerar vinsterna ifrån ökad handelsöppenhet 63 andel på grund av dem 10 andel från inkomsttagarna vilket besitter lägst inkomster samt 28 andel till dem 10 procenten tillsammans med dem högsta inkomsterna. tillsammans med andra mening, ju lägre lön, desto större blir vinsten från globaliseringen.[25]
Det plats ej bara den globala handeln likt gjorde för att priset vid enstaka mikrovågsugn inom USA gick ner.[26] andra faktorer, liksom teknologiska förbättringar samt sjunkande transportkostnader, spelade även ett betydelsefull roll på grund av för att utföra varor mer prisvärd samt möjliggöra affär.
Den ökade specialisering såsom globaliseringen förde tillsammans med sig ledde mot förbättrad resursanvändning såsom inom sin tur påverkade priset vid produkter. samt detta leder mot frågan: hur massiv sektion från den ökande levnadsstandarden såsom västerländska hushåll fått tillsammans med globaliseringen kunna rimligen beskrivas vilket enstaka resultat från tillväxten inom handeln?
Tyvärr existerar samhällsekonomin ej en tema likt lämpar sig till laboratorieexperiment, samt detta finns egentligen inget god sätt för att undersöka vad vilket kunde äga hänt ifall villkoren ägde varit speciell.
en sätt för att svara vid den frågan existerar dock för att ännu enstaka gång utföra en tankeexperiment: vilket skulle äga varit priset vid ett artikel såsom handlas intensivt ifall priset beneath enstaka längre tidsperiod ägde följt konsumentprisindex?
Svaret vid tankeexperimentet finns inom Tabell 1 – samt, inom bristande vid förbättrad metoder, fungerar detta liksom enstaka bild vid hur många internationell äger sänkt priset vid typiska hushållsprodukter.
oss besitter beräknat en hypotetiskt kostnad på grund av dem produkter såsom listas inom tabellen – samt inom princip existerar detta hypotetiska priset detta oss inom dygn skulle ocean fått erlägga ifall varans prisutveckling ägde följt den allmänna konsumentprisutvecklingen inom en nation mellan 1970 samt 2005. Detta hypotetiska kostnad jämförs sedan tillsammans med detta faktiska alternativt observerade priset till identisk existera.
vilket detta framgår från kolumnen såsom beskriver skillnaden inom andel mellan detta faktiska priset 2005 samt detta hypotetiska priset, existerar detta ett massiv skillnad mellan dem. detta hypotetiska priset existerar inom dem flesta fall viktigt högre än detta reala priset, samt skillnaden existerar anmärkningsvärt massiv inom varor likt matförvaring, tvättmaskiner samt symaskiner.
detta på denna plats existerar varor vilket ofta beskrivs såsom kapitalvaror på grund av hushåll, samt ett orsak mot detta existerar för att en hushåll ofta behövde låna tillgångar till för att äga råd tillsammans dem på grund av fyrtio tid sedan. till dem flesta hushåll inom västeuropeiska ekonomier idag existerar detta ej nödvändigt för att låna valuta på grund av för att köpa ett rengöringsapparat – dock detta fanns verkligheten på grund av flera hushåll 1970.
En elektrisk symaskin plats ej standard inom en tyskt hushåll vid 1960-talet, samt detta ägde nog ej varit inom solens tid heller ifall symaskinens kostnad ägde följt inhemska snarare än internationella prisförhållanden.
Priset vid ett symaskin inom Tyskland skulle äga varit mer än sju gånger högre. Prisutvecklingar liksom dessa besitter haft ett massiv påverkan vid konsumenterna samt deras reala inkomster. Konsumenterna får idag betydligt mer till sina pengar.
Produktvariationen äger även ökat – samt den äger medfört tydliga ekonomiska fördelar.[27] Mellan 1972 samt 2001 fördubblades antalet produkter inom den amerikanska ekonomin ifrån 8,000 mot 16,000 samt medianantalet länder ifrån vilka ett existera importerades ökade ifrån 6 mot 12.
Enbart den ökade produktvariationen äger uppskattats för att öka välfärden inom USA tillsammans 2,6 procent.[28]
Slutligen äger effekterna från disinflationen varit starka inom västerländska ekonomier; disinflationen besitter till vissa grupper samt inom vissa perioder haft ett större konsekvens vid realinkomsten än effekten från ökade nominella löner.
Internationell köp besitter sänkt importkostnader till både konsumenter samt företag vilket köper insatsvaror till personlig produktion samt montering. Mer konkurrens ifrån utländska företag äger skapat ytterligare tryck vid företagen för att minska kostnaderna till sin produktion, vilket inom slutändan gynnar konsumenterna.[29] Globaliseringen motiverade även mot högre finansiell effektivitet inom ekonomin, samt lågpresterande företag blev tillsammans med tiden utkonkurrerade från förbättrad presterande företag.[30] Dynamiken på baksidan den utvecklingen existerar ämnet till nästa avsnitt.
Table 1: Reella samt hypotetiska kostnader, 1970 samt 2005
Sources: Statistiska Centralbyrån; europeisk huvud Bank; Eurostat; OECD; and statistikmyndigheter inom land i västeuropa, Tyskland samt Storbritannien.
Globaliseringen ökade produktiviteten
Ekonomisk effektivitet möjligen låter likt en torrt tema, dock krafterna på baksidan den existerar allt annat än tråkiga.
Ekonomen John Maynard Keynes beskrev enstaka gång konkurrens vilket ett vara från “animala instinkter” samt detta bästa sättet för att höja samhällets välfärdspotential. samt detta existerar riktigt – till för att behärska konkurrera framgångsrikt samt skicka mer värde mot kunderna måste företagen ständigt åtgärda ineffektiviteter samt främja produktiva beteenden inom sina verksamheter.
detta existerar då ekonomier ökar effektiviteten alternativt förbättrar sin resursanvändning såsom produktiviteten går upp. samt detta existerar helt centralt på grund av för att levnadsstandarden bör växa vid sikt. Produktivitetsökningen sätter tillsammans andra mening takten till hur många rikare en samhälle blir ovan tiden.
Globaliseringen besitter beneath utdragen tidsperiod ökat produktiviteten inom västvärlden, dock den effekten besitter ej ständigt varit direkt uppenbar, åtminstone ej vid senare tid.[31] Produktivitetstillväxten definieras från flera olika faktorer – internationell affär existerar bara enstaka – samt beneath ett period äger detta skett ett successiv avmattning inom produktivitetsutvecklingen inom Europa samt Nordamerika.
Även angående ett sektion från denna avmattning kunna artikel relaterad mot affär, tyder detta mesta vid för att detta existerar andra faktorer såsom existerar syndabockarna.[32] mot modell existerar produktivitetsökningen inom handelssektorn något som är viktigt eller nödvändigt starkare än produktivitetsutvecklingen inom dem sektorer var handeln ej påtagligt stor.[33]
Globaliseringens bidrag mot produktivitetstillväxten speglar just hur köp samt investeringar äger skapat nya affärsmöjligheter.
Stordriftsfördelar samt specialisering äger lett mot förbättrad resursanvändning, samt vilket ett resultat från detta standardindikatorn till produktivitet – arbetsproduktivitet – ökat.[34] Desto mer likt företag besitter globaliserat sina värdekedjor, Ju förbättrad äger tillskottet mot produktiviteten blivit.[35] detta existerar omöjligt för att besluta globaliseringens exakta bidrag mot produktiviteten dock många undersökning äger empiriskt belagt för att bidraget existerar stort.
detta varierar mellan länder samt ovan tidsperiod beroende vid faktorer såsom existerar relaterade alternativt orelaterade mot affär (t.ex. graden från öppenhet inom handeln, handelssektorns storlek samt flexibiliteten hos arbetsmarknad).[36] vid identisk sätt existerar detta även känt för att den ökade produktvariation liksom globaliseringen äger medfört besitter förbättrat produktiviteten.
i enlighet med ett uppskattning på grund av USA besitter enbart den ökade produktvariationen stått på grund av 15 andel från all produktivitetstillväxt mellan 1994 samt 2004.[37]
Det finns enstaka faktor inom relationen mellan internationell samt produktivitet såsom oss ännu ej besitter samtalat om dock liksom existerar oerhört nödvändig. samt den handlar ifall hur ökad affär leder mot enstaka snabbare spridning från fräsch teknik samt nyhet.
Tag såsom modell smarttelefonen samt hur snabbt den spreds ovan världen: hur utdragen tidsperiod skulle dem äga tagit till för att sprida den produkten utan globalisering? då den fasta telefonen ursprunglig introducerades tog detta 75 kalenderår på grund av för att den skulle nå 50 miljoner brukare. Radion behövde 38 tid till för att nå identisk antal brukare – samt senare halverar televisionen den tiden.
Internet, däremot, behövde bara 4 tid på grund av för att ett fåtal 50 miljoner brukare. Även angående detta finns flera orsaker på baksidan den snabbare spridningen från nya produkter samt tjänster existerar köp mellan länder helt central.
I slutändan innebär ökad köp för att företag samt konsumenter tidigare är kapabel erhålla resurs mot förbättrad varor samt produktionsmetoder.
ifall konsumenter inom en nation bara kunde köpa den teknik såsom genererats inom landet skulle den tekniska standarden – till för att ej prata angående levnadsstandarden – existera många lägre.
Globaliseringen har ökat hushållens reella inkomsterAntalet timmar liksom den genomsnittliga amerikanska arbetstagaren skulle behöva arbetat på grund av för att äga råd tillsammans med ett mobiltelefon skulle existera närmare dem 456 timmar likt fanns nödvändiga 1984 än dem fyra timmar såsom behövs idag.
Box 7: Hur handeln förbättrar miljön
Internationell köp, hävdar enstaka sektion, förorenar miljön vid bas från koldioxidutsläppen ifrån transporten från produkter samt detta existerar därför många förbättrad för att människor köper lokala produkter.
samt detta existerar sant för att handeln existerar ett källa mot koldioxidutsläpp, ej bara genom försändelse utan även till för att köp ökar produktion samt den ekonomiska tillväxten. Ändå existerar alternativet knappast förbättrad. Medan människor inom Europa från olika skäl föredrar för att köpa rum föda, existerar detta långt ifrån säkert för att detta reducerar koldioxidutsläppen.
detta existerar förbättrad till miljön för att köpa lokalt odlade äpplen Europa än för att importera dem – strax efter höstskörden. dock den stora delen från den föda oss konsumerar inom Europa skulle medföra större utsläpp av ämnenofta föroreningar inom produktionen än utsläppet ifrån både produktion samt försändelse då oss köper maten ifrån södra halvklotet.
Den energi liksom behövs på grund av för att producera föda inom Europa existerar ett betydligt större källa mot koldioxidutsläpp än transporten. detta reducerar koldioxidutsläppen för att köpa snittblommor ifrån Kenya inom stället till Holland alternativt broccoli ifrån Sydamerika inom stället på grund av Kontinentaleuropa.[38] affär existerar enstaka teknik på grund av för att hushålla tillsammans råvaror samt en sätt på grund av länder, företag samt människor för att ett fåtal ingång mot färsk teknik såsom reducerar energiförbrukningen samt koldioxidutsläppen.
Hur skulle en europeiskt nation behärska nå sina klimatmål – utan passage mot teknologi ifrån andra länder? ett klimatstrategi byggd vid stängda gränser skulle artikel höja utsläppen snarare än sänka dem. Solpaneler samt vindkraftverk skulle existera inom bara några länder, samt elbilar skulle existera ett lyx till dem rika.
Tekniköverföring mellan länder drivs huvudsakligen från köp samt utan sådana flöden skulle gamla samt kommande framsteg på grund av för att utföra ekonomin hållbar existera omöjliga.
Det finns olika direkta samt indirekta effekter från globaliseringen vid en lands teknologiska kapacitet samt intensiteten tillsammans med vilken den tillämpas inom ekonomin.
Den ekonomiska globaliseringen kännetecknas av en alltmer intensiv internationell handel och ett ökat ömsesidigt beroende mellan ekonomier på global nivåvid makronivå ökar den internationella handeln samt investeringarna produktivitetstillväxten genom för att hjälpa ekonomier för att anlända närmare produktivitetsfronten – dem länder vilket existerar dem maximalt avancerade användarna från teknologi. Den processen sker vid olika sätt. Länder är kapabel importera dem teknologier vilket dem ej kunna producera själva.
Investeringar ifrån multinationella företag tenderar för att öka produktiviteten inom kurera den zon var dem existerar verksamma. Även ifall liknande direkta effekter traditionellt äger ansetts artikel viktiga till köp samt investeringar mellan länder tillsammans med avgörande tekniska skillnader – t ex Nord-Sydhandeln – visar modern finansiell undersökning klart den innebörd såsom ekonomiskt utbyte även äger på grund av utvecklade ekonomier.
Intra-industriell handel[39] existerar mot modell känt på grund av för att leda mot snabb teknologidiffusion eftersom importlandet redan besitter enstaka fabriksmässig beredskap på grund av för att nyttja den nya teknologin.[40] Dessutom accelererar globaliserade utbuds- samt värdekedjor inom allmänhet spridningen från nya idéer samt produktionsmetoder, delvis på grund av för att partners inom dessa produktionsnätverk ofta samarbetar på grund av för att förbättra fräsch teknik.[41]
Handel samt investeringar förbättrar även enstaka sektors samt ekonomiskt teknologiintensitet genom för att befintliga företag exponeras mot fräsch samt större konkurrens.
Ekonomier tillsammans med upphöjd grad från öppenhet samt liksom attraherar både utländska exportörer samt investerare besitter erfarit för att ineffektiva företag besitter blivit utkonkurrerade från verksamma företag.[42] Mönstret inom Europa samt Nordamerika existerar för att detta finns större produktivitet samt teknologisk variation inom enstaka zon än mellan identisk sektorer inom liknande länder.
tillsammans andra mening varierar produktiviteten hos företag inom exempelvis den amerikanska tillverkningssektorn mer än vad den utför mellan detta genomsnittliga företaget inom den sektorn samt den motsvarande sektorn inom västeuropeiska länder. inom USA existerar dem tio andel från företagen såsom besitter bäst produktivitet dubbelt således produktiva liksom dem tio andel från företagen vilket besitter sämst produktivitet.[43] inom Europa existerar dem tio andel från företagen vilket existerar maximalt produktiva tre gånger därför produktiva likt dem tio procenten tillsammans sämst produktivitet.[44]
Handel samt investeringar bidrar mot för att minska klyftan mellan dem mer samt mindre produktiva företagen.
noggrann liksom förväntat existerar öppna ekonomier närmare produktivitetsfronten samt besitter en mindre produktivitetsgap än andra länder.[45] Öppna ekonomier besitter enstaka större grad från konkurrens, vilket utför detta svårare till lågproduktiva företag för att överleva. dem besitter enstaka större närvaro från utländska företag samt FDI agerar ett större roll på grund av deras ekonomiska resultat, samt dessa faktorer besitter allmänt enstaka positiv resultat vid produktivitetsnivån.
Dessutom deltar dem tillsammans större intensitet inom produktionsnätverk samt besitter fler företag likt måste existera inom fronten från teknik samt nyhet på grund av för att artikel konkurrenskraftiga. Slutligen existerar dem beneath större press för att innovera.
Box 8: affär driver teknologisk tillväxt samt innovation
Det existerar väl dokumenterat för att köp ökar trycket vid företag för att bli mer konkurrenskraftiga samt förbättrad vid för att nyttja fräsch teknik. Globalisering har gjort det lättare för nya företag att slå sig in på marknader och konkurrera med stora och etablerade bolag
Enbart denna resultat från affär besitter ett påtagligt positiv effekt vid ekonomins beteende. inom enstaka undersökning från enstaka halv miljon företag inom tolv europeiska länder fann ett team ekonomer för att handeln tillsammans bara en nation, Kina, äger bidragit något som är viktigt eller nödvändigt mot hälsan inom Europas finans. Importkonkurrensen ifrån Kina drev europeiska företag för att investera mer inom FoU samt informationsteknik, samt produktiviteten inom dessa företag ökade något som är viktigt eller nödvändigt.
Lika viktigt plats för att handeln även bidrog positivt mot omfördelningen från arbetskraft mellan ineffektiva samt verksamma företag inom Europa. Mellan 2000 samt 2007 utgjorde ökande affär tillsammans Kina cirka 15 andel från all ingenjörsmässig uppgradering inom dessa företag.[46]
Men detta finns även indirekta effekter från globaliseringens effekt vid teknologisk standard samt produktivitet.
Dessa är kapabel beskrivas likt “spillover”-effekter vid resten från ekonomin, samt dem tenderar för att artikel många viktiga. sådana effekter växer mot modell fram då inhemska företag imiterar utländska företag såsom besitter etablerat sig inom deras nation. Konkurrenskraftiga multinationella företag äger ofta enstaka positiv konsekvens vid lokala bolag.[47] Stora bolag liksom investerar inom en nation tar tillsammans sig färsk teknik samt nya produktionsmetoder likt andra företag successivt imiterar.
Ledarskap inom multinationella företag existerar oftast förbättrad än inom lokala företag samt produktivt ledarskap är kapabel överföras mot resten från ekonomin genom för att människor byter jobb.[48] i enlighet med enstaka uppskattning till den amerikanska ekonomin står den effekten till cirka 15 andel från produktivitetsökningen inom företag mellan 1987 samt 1996.[49]
Att stänga klyftan mellan företag nära produktivitetsfronten samt andra företag existerar enstaka prov till dem flesta västerländska ekonomier idag.
vilket liksom utmärker produktivitetstillväxten – samt dess avmattning – inom utvecklade ekonomier existerar för att skillnaderna inom produktivitet mellan företag inom ett zon inom en enda nation existerar större än skillnaderna mellan sektorer inom olika länder. samt förklaringen mot detta beror mot massiv sektion vid hur många exponerat en företag existerar på grund av internationell handel: företag tillsammans nedsänkt produktivitet existerar ofta ej ett sektion från globaliseringen, åtminstone ej vid identisk sätt likt högproduktiva företag.[50] dem existerar mindre utsatta på grund av konkurrens, äger färre chefer tillsammans internationell upplevelse samt existerar långsammare vid för att imitera dem högproduktiva företagen.
dem existerar ej kompetenta vid för att attrahera avancerat humankapital. Globaliseringen existerar vid flera sätt ett inlärningsprocess på grund av företag – dem kommer steg på grund av steg vid hur man är kapabel utveckla varor samt produktion – samt erfarenheterna ifrån internationell utför för att företag tillsammans tiden blir allt förbättrad vid för att strukturera sin verksamhet.
[1] detta finns ingen uppgifter ovan detta globala beståndet från FDI före 1980.
[2] information existerar hämtad ifrån World finansinstitut information Bank.
[3] Arto et al., 2015.
[4]https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2014/Mars/Har-finns-13-miljoner-jobb/
[5] Vetter, 2013.
[6] uppgifter existerar hämtad ifrån Global Trade Alert – www.globaltradealert.org
[7] information existerar hämtad ifrån Digital Trade Estimate Database – https://ecipe.org/dte/database/
[8] uppgifter kommer ifrån Statistiska Centralbyrån (SCB).
[9] detta saknas publik samt longitudinell uppgifter ovan exportförsäljning ifrån landet från Ericsson.
Exportata på grund av 2010 kommer ifrån Ericssons “Annual Report 2011”.
Total försäljningssiffror på grund av 1990 kommer ifrån Ericssons “Annual Report 1991”.
[10] Ibid.
[11] information ovan den globala handelstillväxten inom olika sektorer kommer ifrån World Trade Organization’s Statistics Database.
[12] Reinhardt, 2006
[13] Baldwin, 2016. Lanz & Mirodout, 2011.
[14] Antrás & Yeaple, 2013; Andrews et al., 2015.
[15] Bernard et al., 2007.
[16] OECD, 2012.
[17] Black & Brainerd, 2004.
[18] Hobijn & Mayer, 2009.
[19] Auer et al., 2017.
[20] Rogoff, 2003a and 2003b.
[21] Pain & Koske, 2007.
OECD, 2012.
[22] information på grund av exemplet tillsammans mikrovågsugnen kommer ifrån U.S. Bureau of Labor Statistics.
[23] Cox & Alm, 2008.
[24] Broda & Romalis, 2009a.
[25] Fajgelbaum & Khandelwal, 2016.
[26] Cavelaars, 2003.
[27] Blonigen and Soderbery, 2010.
[28] Broda & Weinstein, 2006.
[29] Chen et al., 2004.
[30] Feenstra, 2006.
[31] Baldwin, 2016.
[32] Pain & Koske, 2007; Gordon, 2015; OECD, 2015.
[33] Cette et al., 2016.
[34] OECD, 2015; Yahmed & Dogherty, 2017.
[35] Grossman & Rossi-Hansberg, 2006.
[36] på grund av enstaka forskningsöversikt, titta OECD, 2015 samt Mallick, 2013.
[37] Broda et al., 2006.
[38] Kommerskollegium, 2012.
[39] Intra-indistriell affär existerar då numeriskt värde länder handlar tillsammans med varandra inom identisk produktkatergorier.
[40] Hakura & Jaumotte, 1999.
[41] Baldwin, 2016; Ferrier et al., 2016.
[42] Syversen, 2004.
[43] Syversen, 2004.
[44] Lopez-Garcia et al., 2015.
[45] Baldwin & Forslid, 2010.
[46] Bloom et al., 2011.
[47] OECD, 2015.
[48] Bloom & van Reenen, 2011.
[49] Keller & Yeaple, 2009.
[50] OECD, 2012 and 2015; Cette et al., 2016.
Avslutning
Globalisering innebär olika saker på grund av olika människor, samt till vissa existerar detta en term till allt inom samhället liksom dem tycker äger utvecklats inom fel riktning.
inom huvudsak handlar globaliseringen dock ifall för att öka betydelsen från affär, utländska direktinvesteringar samt andra former från gränsöverskridande utbyte inom nationella ekonomier. på grund av dem flesta samhällen besitter globaliseringen därför varit enstaka från dem faktorer liksom haft stort effekt vilken typ från produktion vilket sker inom en nation.
samt detta besitter varit en starkt positivt inflytande.
- Globalisering äger skapat nya möjligheter till företag för att förbättra affärsmodeller samt erbjudanden likt besitter enstaka högre intensitet från FoU, nyhet samt tillgångar. flera från dem produkter samt tjänster såsom besitter lanserats beneath dem senaste decennierna äger noggrant dessa attribut.
Utan internationell skulle företagen äga tvingats gå vidare tillsammans med affärsmodeller liksom förutsätter mindre volymer från försäljningen. Företagen äger kunnat specialisera sig mer än tidigare samt på det sättet äger humankapitalet samt andelen behöriga arbete inom ekonomin ökat påtagligt. inom dygn besitter avancerade ekonomier ett större andel från förbättrad betalda samt förbättrad behöriga arbete än någonsin tidigare.
- Globaliseringen besitter ökat reallönerna inom västeuropeiska ekonomier genom för att utföra varor mer prisvärd alternativt minska prishöjningstakten. Globaliseringen ställer Sverige inför en rad utmaningar men innebär också betydande möjligheter
ifall dem typiska hushållsvarorna ägde följt den inhemska snarare än den internationella prisutvecklingen skulle konsumenterna äga ett fåtal betalt mer på grund av varor från lägre kvalitet.
- Globaliseringen besitter bidragit mot ökad produktivitet samt levnadsstandard. Globaliseringen äger varit särskilt betydelsefull till för att fräsch teknik bör behärska sprida sig snabbt mellan olika länder samt marknader.
vid utdragen sikt existerar detta hastigheten vid tekniska förbättringar vilket sätter takten till hur rikare samhällen blir.
Handel samt FDI växer ej längre inom identisk takt likt förr samt detta finns många vilket tyder vid för att nedgången inom handels- samt FDI-tillväxt existerar ett förklaring mot den svaga dynamiken inom västeuropeiska ekonomier.
Medan enstaka sektion röster uppskattar avmattningen inom globaliseringens tillväxt bör samtliga dem liksom bryr sig angående en samhälles välstånd fördubbla ansträngningarna till världsekonomin bör komma tillbaka mot perioden från snabb globalisering.
Litteratur
Andrews, D., Criscuolo, C., & Gal, P., 2015, “Frontier Firms, Technology Diffusion and Public Policy: Micro bevis from OECD Countries”.
OECD Productivity Working Paper.
Antrás, P. & Yeaple, S., 2013, “Multinational Firms and the Structure of International Trade”- NBER Working Paper No. 18775
Arto, I., Rueda-Cantuche, J.M., Amores, A.F., Dietzenbacher, E., Sousa, N., Montinari, L. and Markandya, A., 2015, EU Exports to the World: Effects on Employment and Income. Publications Office of the europeisk Union
Auer, R., Borio, C., & Filardo, A., 2017, “The Globalisation of Inflation: the Growing Importance of Global Value Chains”.
BIS Working papper No. 602
Baldwin, R., 2016, The Great Convergence: resultat Technology and the New Globalisation. Harvard University Press
Baldwin, R. & Forslid, R., 2010, “Trade Liberalization with Heterogenouss Firms”, Review of Development Economics, vol. 14:2, pp. 161-176
Bernard, A. B., Jensen, J., Redding, S.
& Schott, P., 2007, “Firms in International Trade” Journal of Economic Perspectives, vol. 21(3), pp. 105-130
Black, S.E. & Brainerd, E., 2004, “Importing Equality? The Impact of Globalisation on Gender Discrimination”, Industrial and Labour Relations Review, vol. 57:4, pp. 540-559
Blonigen, B. & Soderbery, A., 2010, “Measuring the Benefits of utländsk Product Variety with an Accurate Variety Set,” Journal of International Economics, vol.
82:2, pp. 168–180
Bloom, N. & van Reenen, J., 2011, ”Human Resource Management and Productivity”, in Handbook of Labour Economics, Elsevier
Bloom, N., Draca, M. & van Reenen, J., 2011, Trade Induced Technological Change? The Impact of kinesisk Imports on nyhet, IT and Productivity. NBER Working Paper No. 16717
Broda, C. & Romalis, J., 2009a, Inequality and Prices: Does China Benefit the Poor in America?
University of Chicago Working Paper
Broda, C. & Romalis, J., 2009b, The Welfare Implications of Increased Price Dispersion.
Broda, C. & Weinstein, D., 2006, “Globalisation and the Gains from Variety”. Quarterly Journal of Economics, vol. 121:2, pp. 541-585
Broda, C., Greenfield, J. & Weinstein, D., 2006, From Groundnuts to Globalisation: A Structural Estimate of Trade and Growth.
NBER Working Paper No. 12512
Cavelaars, P., 2003, “Does Competition Enhancement have Permanent Inflation Effects?” Kyklos, Vol 56:1, pp 69-94.
Cette, G., Fernald, J. G., & Mojon, B., 2016. “The Pre-Great Recession Slowdown in Productivity.” Federal Reserve finansinstitut of San Francisco Working Paper
Chen, N., Imbs, J. & Scott, A., 2004, “Competition, Globalisation, and the Decline in Inflation.” Centre for Economic Policy Research Discussion Paper No 4695.
Cox, M & Alm, R., 2008, “You Are What You Spend”.
New York Times, February 10
Fajgelbaum, P. & Khandelwal, A., 2016, “Measuring the Unequal Gains from Trade”. Quarterly Journal of Economics, Vol 131
Feenstra, R., 2006, “New bevis on the Gains from Trade”. Review of World Economics, vol. 142:4, pp. 617-644
Feenstra, R. & Hanson, G., 1999, “Productivity Measurement and the Impact of Trade and Technology on Wages: Estimates for the U S, 1972-1990” Quarterly Journal of Economics, August, vol.
114, pp 907-940
Ferrier, G., Reyes, J. & Zhu, Z., 2016, “Technology Diffusion on the International Trade Network”, Journal of Public Economic Theory, vol. 18:2, pp. 291-312
Gopinath, G., Helpman, E. & Rogoff, K. (editors), 2014, Handbook of International Economics, Vol. 4. Elsevier
Gordon, R., 2015, The Rise and Fall of American Growth.
Princeton University Press
Greenaway, D., Falvey, R., Kreickemeier, U. & Bernhofen, D. (editors), 2013, Palgrave Handbook of International Trade. Palgrave Macmillan
Grossman, G. & Rossi-Hansberg, E., 2006, Trading Tasks: A Simple Theory of Offshoring. NBER Working Paper No. 12721
Hakura, D. & Jaumotte, F., 1999, The Role of Inter- and Intra-Industry Trade in Technology Diffusion.
IMF Working Paper WP/99/58
Hobijn, B. & Mayer, K., 2009, Household Inflation Experiences in the U.S.: A Comprehensive Approach. Federal Reserve finansinstitut of San Francisco Working Paper 2009:19
Keller, W. & Yeaple, S., 2009, “Multinational Enterprises, International Trade and Productivity Growth: Firm-level bevis from the United States”, The Review of Economics and Statistics, vol.
91:4
Kommerskollegium, 2012, Handel, försändelse samt konsumtion: Hur påverkas klimatet? Kommerskollegium 2012:3
Lanz, R., and Miroudot, S., 2011, “Intra-firm Trade: Patterns, Determinants and Policy Implications.” OECD Trade Policy Paper No. 114.
Lawrence, R., 2008, Blue-collar Blues: fryst vatten trade to Blame for Rising US Income Inequality? Washington, DC: Peterson Institute for International Economics.
Lopez-Garcia, P.
et. al., 2015, Assessing europeisk Competitiveness: the New CompNet Micro-based Database, ECB Working Paper Series, No. 1764
Mallick, J., 2013, Globalisation and Labour Productivity in OECD Regions.
OECD, 2015, The Future of Productivity.
Handelssektorn har vuxit snabbt, både genom export och import, och drivit upp sysselsättningenOECD
OECD, 2012, Policy Priorities for International Trade and Jobs. OECD
Pain, N. & Koske, I., 2007, The Effects of Globalisation on Labour Markets, Productivity and Inflation. OECD
Reinhardt, A., 2006, Nokia’s Magnificent Mobile-phone Manufacturing Machine, Business Week, August 3, 2006. Accessed at http://www.businessweek.com/globalbiz/content/aug2006/gb20060803_618811.htm
Rogoff, K., 2003a, “Globalisation and Global Disinflation”.
Federal Reserve of Kansas City Working Paper
Rogoff, K., 2003b, “Disinflation: An Unsung Benefit of Globalisation?” Finance &Development, månad 2003.
Syversen, C., 2004, “Product Substitutability and Productivity Dispersion”, Review of Economics and Statistics, vol. 86:2, pp. 534–550
Vetter, S., 2013, The Single europeisk marknad 20 Years on.
Deutsche finansinstitut Research, October 31, 2013
Ben Yahmed, S. & Dougherty, S., 2017, “Domestic Regulation, Import Penetration and Firm-level Productivity Growth”. Journal of International Trade & Economic Development