gemrap.pages.dev









Vad hände med kung erik xiv

Erik XIV

Den denna plats artikeln handlar ifall Sveriges monark Erik XIV. För pjäsen tillsammans identisk namn, titta Erik XIV (pjäs).

Erik XIV, född 13 månad vid Tre Kronor, död 26 månad vid Örbyhus slott, fanns Sveriges monark mellan samt såsom monark tog denne norra land i baltikum beneath sitt beskydd samt inledde detta förödande nordiska sjuårskriget tillsammans land.

enstaka period från sinnessjukdom inleddes tillsammans med Sturemorden , samt fastän Erik XIV senare tillfrisknade bidrog detta mot för att han året därpå avsattes samt efterträddes från sin broder Johan III. Denne höll honom ursprunglig fången dock beordrade troligen mot slutligen för att denne skulle dödas genom förgiftning.

Erik XIV plats son mot Gustav Vasa samt Katarina från Sachsen-Lauenburg. denne härstammade genom sin mor ifrån såväl Erikska ätten vilket Bjälboätten. Katarina från Sachsen-Lauenburg härstammade ifrån Ingeborg Birgersdotter, dotter mot Birger jarl samt prinsessan Ingeborg Eriksdotter från landet. Ingeborg Birgersdotter gifte sig kalenderår tillsammans hertigJohan inom från Sachsen-Lauenburg.

Erik plats vidare halvbror mot Johan III samt Karl IX samt onkel mot Sigismund samt Gustav II Adolf. denne gifte sig inom juli tillsammans med Karin Månsdotter (–).

Erik XIV plats inspirerad från Johannes Magnus historiska verk bakgrund dem omnibus Gothorum Sveonumque regibus vilket innehöll enstaka utdragen rad påhittade kungar tillsammans med namnen Erik samt Karl.

Erik XIV accepterade detta vilket historisk sanning samt antog detta höga talet XIV (14) vilket sitt regentnummer till för att visa vilken utdragen samt ärorik saga land ägde (hans broder Karl IX gjorde detsamma då denne blev kung). vid den vedertagna listan ovan Sveriges regenter finns ej tretton kungar tillsammans namnet Erik före Erik XIV, utan vilket maximalt åtta.

Numret XIV följer ej heller strikt Johannes Magnus regentlängd, likt innehåller tolv kungar tillsammans med namnet Erik dock exkluderar Erik Magnusson från land.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Barn- samt ungdomsår

[redigera | redigera wikitext]

Erik XIV föddes vid slottet Tre Kronor klockan 9 vid kvällstid lördagen den 13 månad Före numeriskt värde års ålder förlorade denne sin mor, samt innan han ännu fyllt tre ägde han fått ett styvmor, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).

Erik fick ett ytterst god uppfostran. Hans förste pedagog blev den lärde tysken Georg Norman, vars tjänster dock snabbt behövdes vid andra håll inom den svenska offentlig förvaltning. han ersattes från den franske kalvinistenDionysius Beurreus, såsom även undervisade Eriks broder Johan, samt verkar äga varit uppskattad från båda.

Även Olaus Canuti Helsingius tjänade likt prinsens informator.

Erik nådde höjden från sin tids bildning: han ägde utmärkta insikter inom främmande tungomål samt matematik, fanns väl bevandrad inom bakgrund samt skrev tillsammans med ett smakförmåga samt ett tydlighet, såsom röjde hans förtroliga bekantskap tillsammans med retoriken samt logiken.

denne plats även välbevandrad inom astrologi. denne plats dessutom enstaka mästare inom ridderliga idrotter, sjöng samt spelade (luta) väl samt kunde teckna skickligt. Framträdande dåliga attribut hos Erik plats hans koleriska samt misstänksamma läggning, vilket även uppvisades från såväl hans far vilket hans bröder.

Kung Gustav skrev sitt testamente samt delade upp riket inom ärftliga hertigdömen åt sina söner.

Händelserna i Ronneby är typiska för vad vi i dag förknippar med Erik XIV

Johan ägde redan året innan blivit tilldelad mot hertig ovan land i norden samt manliga barn Magnus samt Karl fick för tillfället sina hertigdömen. ifrån detta för att Erik började uppträda offentligt, kallades denne "utvald konung" (men efter riksdagen inom huvudstaden blev denne Sveriges "arvkonung"). tid fick Erik likt hertig Kalmar samt Kronobergs län samt Öland inom förläning (vartill kom Tjust) samt höll därefter sitt hov inom Kalmar.

Bland andra fick Jöran Persson var sin fristad, efter för att han blivit förvisad från monark Gustav ifrån hovet inom huvudstaden. inom Kalmar lade han grunden mot sitt påverkan hos Erik.

Den försiktige samt konservative gamle kungen kom ofta inom konflikt tillsammans sin snabbtänkte samt bildade äldste son, såsom ville modernisera riket samt ej plats lika sparsam såsom kungen.

dock kungen oroades även väl således många från hertig Johans obetänksamma samt självsvåldiga politik gentemot Livland, Ryssland samt Polen. Riktigt rasande blev kungen ovan hanteringen från den tidens stora skandal, "bullret inom Vadstena". Skandalen skedde efter bröllopet mellan hertigarnas systra prinsessan Katarina Gustavsdotter Vasa samt greve Edzard II från Ostfriesland, då julfirande vidtog vid Vadstena slott.

Brudgummens broder greve Johan ertappades därvid vid nattligt mottagning inom brudens systers, den sköna prinsessan Cecilias vilorum, blev haffad samt kastad inom tornet. Kungen blev rasande framför allt vid hertig Erik egen till för att han gjort offentlig sak från enstaka incident likt borde äga stannat inom familjen. Skulle hans döttrar bli ett visa ovan kurera Europa?

Eriks lättsinniga liv ingav fadern allvarliga oro. Sonen betedde sig hånfullt samt trotsigt mot den gamle kungen samt svarade ett gång vid dennes förebråelser tillsammans ett uppmaning för att Gustav Vasa ej borde notera mot "arvkonungen" vid identisk sätt likt han skrev mot sina fogdar.[2] Allra maximalt motbjudande fanns detta dock till Gustav Vasa för att bevittna sonens nyckfullhet samt instabila sinnelag.

Bittert utgöt denne sig ovan sonens "barnsliga samt kvinnliga affekt". "Gud förbarme sig däröver", skrev denne nära en situation, "att din affekt skall plats sålunda massiv, för att denne skall föra både dig, oss alle samt vårt kära fädernesland uti allsomstörste fördärv samt undergång."[2]

Redan före Gustav Vasas död ägde Erik även perioder från sjuklig misstänksamhet mot sin omgivning.

Misstänksamheten riktade sig även mot fadern, vilket han spionerade vid via ombud. Gustav fick vetskap angående detta samt beklagade sig inom en meddelande mot Johan ovan dem "paddor" såsom Erik ägde hos sig, samt vilket underblåste hans naturliga misstänksamhet.[3] inom en meddelande mot Erik skrev Gustav för att denne hoppades för att Gud skulle titta mot för att sonen ej blev "förd ifrån allt mänskligt förnuft samt in uppå all såsom största fördärv samt galenskap".[4]

Då monark Gustav började bli äldre måste arvingarna organisera till framtiden.

Hertig Erik behövde titta sig ifall efter ett passande framtida drottning. Hans mormor Katarina från Braunschweig-Wolfenbüttel, änkehertiginna från Sachsen-Lauenburg, liksom Dionysius Beurreus samt Jöran Persson rådde honom för att söka sin tillkommande inom dem utländska kungahusen hellre än inom den svenska högadeln. detta bästa grupp vid kontinenten plats den engelske kungen Henrik VIII:s dotter Elisabet, krönt mot drottning Elisabet inom.

Brodern hertig Johan ville genuin den polske kungen Sigismund II Augusts systra Katarina Jagellonica. Bröderna stöttade varandra härvidlag gentemot gamle monark Gustavs motstånd samt Johan avreste tillsammans tillsammans med berg Eriksson Leijonhuvud mot England tillsammans ett påkostad friardelegation. Delegationen återkom inom april tillsammans rekommendationen för att tronföljaren egen borde utföra ett friarresa inom personlig upphöjd individ.

Kungens samt ständernas godkännande inhämtades samt hertig Erik kunde starta förberedelser till resan. inom mitten från augusti begav han sig mot Älvsborg var flottan ägde samlats till överresan, dock planerna fick plötsligt skrinläggas eftersom monark Gustavs välbefinnande hastigt försämrades. Kungen dog sedan den 29 september [5]

Erik XIV:s kröning

[redigera | redigera wikitext]

Söndagen den 29 juni kröntes Erik XIV inom Uppsala domkyrka.

Kröningen plats många påkostad. på grund av inledande gången skulle detta arvrike såsom Eriks far Gustav Vasa inrättat manifesteras inom enstaka ceremoni. Erik (och hans ätt) skulle genom kröningen ett fåtal sin kraft från Gud. Helt nya kröningsregalier tillverkades. Kronan tillverkades inom huvudstaden från flamländaren Cornelis ver Weider, såsom plats Eriks en hantverkare som arbetar med guld och smycken sedan tillsammans inspiration ifrån bland annat England införde Erik den slutna kronan inom Norden.

Den fanns enstaka emblem till vittomfattande auktoritet samt ersatte dem öppna kronorna liksom plats vanliga beneath medeltiden.

Han står redan stundom som relator i kansliets anteckningar, och hans eget kansli namnes Erik blev fången hos sina bröder Johan och Karl den 29 september och blev därefter avsatt som Sveriges kung den 26 januari året därpå ()

enstaka spira, en äpple samt ett låsöppnare tillverkades även. Nyckeln saknade motsvarighet inom andra länder. Tillsammans tillsammans med Gustav Vasas svärd bildade dessa regalier riksregalierna. Svärdet symboliserade försvaret mot fienden, samt för att beskydda detta goda samt bekämpa detta onda. Kronan representerade konungslig kraft, kunglig ära samt enstaka kungamakt från Guds nåde.

Spiran representerade den bedömning makten, för att regera samt döma tillsammans rätt och jämlikhet. Äpplet symboliserade den territoriella makten samt regentskapet ovan en kristet rike samt nyckeln slutligen skulle stänga ute detta onda.[6]

På kröningsdagen gick Erik inom procession ifrån Slottet mot Uppsala domkyrka. Erik plats dyrbart klädd inom pärlstickad rock, barett, pullover samt vita hosor.

all vägen ifrån slottet mot domkyrkan plats övertäckt från ett skarlakansröd golvtextil, kantad från knektar. samtliga gick mot fots, Erik egen beneath ett skyn från skarlakansröd sammet. Drabanter dryckesställe sköldar tillsammans med orden "Jehova Cui vult dat", Gud giver åt den denne önskar. Regalierna bars från dem blivande grevarna samt friherrarna.

nära kyrkporten hälsades kungen från ärkebiskopenLaurentius Petri, liksom efter en start musikinslag tog område inom predikstolen på grund av för att hålla kröningspredikan ifall "överhetens kall samt ämbete samt undersåtarnas plikt, hörsamhet samt lydnad". Kungaeden lästes upp från ärkebiskopen samt Erik svor den tillsammans handen vid Bibeln.

m

Därefter följde smörjelsen, liksom gjorde för att Erik blev monark från Guds nåde, dvs fick sin inflytande från Gud. Själva kröningen skedde genom för att Erik tog emot regalierna från ärkebiskopen samt därmed tilldelades deras symboliska betydelser.[6]

Vid uttåget ur kyrkan kastades kröningspenningar samt människor bjöds vid fest utanför bondkyrkan.

Kungen samt gästerna festade inom slottssalen. i enlighet med Simon Fischer ägde gästerna då utspisats tillsammans får, 64 oxar, gäss samt tusen höns.[7]

Eriks ceremoni för att kröna någon plats den inledande inom arvriket. Den blev stilbildande till kröningarna inom land fram mot slutet från talet. Regalierna existerar kvar Sveriges riksregalier.

Erik XIV såsom kung

[redigera | redigera wikitext]

Efter sin tronbestigning skyndade Erik för att ta artikel vid sin auktoritet, framför allt gentemot sina bröder, vilka fadern lämnat avgörande delar från riket såsom ärftliga hertigdömen, dock vilkas ställning mot kronan han ej närmare bestämt. Erik uppvisade enstaka upphöjd grad från politisk klokhet, då denne genom Arboga föremål eller textstycken berövade hertigarna all korrekt för att artikel något annat än kungens undersåtar.

Man äger föreslagit, för att Erik ytterligare strävat efter för att minska avståndet mellan hertigarna samt sina övriga undersåtar, då han nära sin ceremoni för att kröna någon den 29 juni införde greve- samt friherrevärdigheterna inom landet. Dessa tjänade dock snarare mot för att knyta adeln närmare mot sig, vilket han även gjorde genom för att avstå ifrån vissa från dem frakt hans far dragit in.

Osämjan mellan bröderna

[redigera | redigera wikitext]

Redan nära arvskiftet efter fadern ägde Erik gjort sin kungliga myndighet gällande vid en sätt vilket förargade Johan, hertig inom land i norden, samt Arboga föremål eller textstycken plats ej ägnade för att blidka honom.

Även andra motsättningar uppstod mellan bröderna. kalenderår tog Erik Reval inom sitt beskydd samt började erövra inom land i baltikum. dem blev bestämmande på grund av riktningen från Sveriges utrikespolitik beneath århundraden, eftersom dem inledde land vid erövringens väg, lade grunden mot dess välde vid andra sidan Östersjön samt inledde den förbittrade kampen ovan kontrollen ovan området, tillsammans med Polen samt Ryssland liksom främsta medtävlare, även angående även land ägde intressen inom området.[8]

Eriks erövringar korsade Johans planer vid landvinningar inom identisk trakter, likt nedsänkt nära dennes hertigdöme.

Dessa planer ägde Erik före sin tronbestigning understött. Johan sökte istället – mot Eriks uttryckliga vilja – Polens hjälp på grund av för att nå sitt uppgift samt gifte sig tillsammans Katarina Jagellonica, lånade ut avgörande summor mot den polske kungen samt fick såsom pant till lånet sju fasta platser inom Livland. Dessa nedsänkt inom gränslandet mot detta sektor vilket Erik kontrollerade, samt plats troligen tänkta för att hindra denne ifrån för att utsträcka sina erövringar ytterligare.

Erik var Sveriges kung och en typisk renässansfurste - politiskt handlingskraftig och samtidigt kulturellt intresserad

denne beordrade istället sitt krigsfolk för att särskilt inrikta sig mot dessa slott, samt numeriskt värde från dem föll även inom hans händer.[8]

Erik såg spår från förräderi inom Johans beteende. Knappt ägde Johan kommit bostad ifrån Polen mot Åbo, förrän Erik tillsammans med häftighet uppmanade honom för att förklara sig till Polen alternativt land.

Johan blev förnärmad samt svarade undvikande. Några oförsiktiga yttranden från enstaka väpnare liksom varit inom Johans service stegrade kungens misstankar mot detta yttersta. han stämde Johan (23 april ) för att svara vid beskyllningar på grund av högförräderi samt lät riksdagen (7 juni ) döma honom mot döden. Då denne satte sig mot motvärn inom Åbo, lät Erik anfalla honom.

Johan gav sig fången (12 augusti ), benådades mot existensen, dock inspärrades identisk tid vid Gripsholms slott.[8]

Nordiska sjuårskriget

[redigera | redigera wikitext]

Medan denna brödrafejd pågick, invecklades Erik inom konflikt tillsammans med land samt Lübeck, detta således kallade Nordiska sjuårskriget (–).

Eriks estländska politik, genom vilken Danmarks samt Lübecks intressen inom Östersjöländerna motarbetades, fanns enstaka bidragande orsak mot även denna förveckling, likt även ägde sin bas inom danska planer vid för att återställa unionen. Erik deltog personligen inom detta konflikt nära många tillfällen beneath år , , samt , dock utan större succé.

han teoretiserade visserligen många inom krigskonsten, dock hans befallningar plats mot den grad orealistiska inom fråga angående både den tidsperiod samt dem tillgångar vilket fanns tillgängliga för att dem ofta ej gick för att genomföra. Detta gjorde för att Erik ofta bytte befälhavare vilket ytterligare bidrog mot för att kriget mot lands ej gick i enlighet med dem uppgjorda planerna, även angående framgångar ej saknades.[9] Erik plats dock ett tämligen skicklig organisatör, samt kämpade till för att modernisera sina trupper.


  • vad hände  tillsammans med  monark erik xiv

  • Förhållningsorderna på grund av erövrade områden plats för att befolkningen mot enstaka start skulle behandlas tillsammans med mildhet, samt fås för att svära trohet mot land. ifall dem vägrade skulle dem dock kämpa ihjäl, alternativt deporteras mot landet samt ersättas tillsammans troget folk.

    Till havs vann den svenska flottan flera viktiga segrar samt kunde beneath stora delar från kriget dominera Östersjön.

    Misstänksamhet samt planer vid giftermål

    [redigera | redigera wikitext]

    Eriks förfarande mot Johan blev ödesdigert.

    Sex å sju år framåt (—) varade E:s tid som kungalärling, varunder han arbetade sig in i Kammarens mångahanda ärenden, i frågorna om kronans slott, gårdar och magasin, om krigsfolkets vederbörliga försörjning m

    Erik misstänkte för att han orsakat sig hat ifrån högadel, liksom plats besläktad tillsammans Johan. Hans bekymmer visade sig inom hans beteende mot Nils Sture.[10] i enlighet med Erik Gustaf GeijersSvenska folkets historia skulle han inom denne sett den ljushårige man, liksom denne – ännu i enlighet med Geijer – inom stjärnorna utläst skulle störta honom ifrån tronen.

    Denna teori äger inget stöd inom samtida källor. Sture dömdes, efter för att äga deltagit inom en misslyckat försök för att inta Bohus fästning, på grund av högförräderi mot döden från Höga kommitté. Höga kommitté fanns enstaka överdomstol liksom Erik inrättat , närmast likt enstaka förvaltningsdomstol, dock liksom övergått mot en förföljelsemedel inom hans grabb, tillsammans med Jöran Persson vilket anklagare.

    Nils Sture benådades dock dock fick hålla en skymfligt järnväg genom Stockholms gator (15 juni ). en par dagar därefter skickades Sture såsom Eriks ambassadör inom friarärenden mot Lothringen.[10]

    Efter sina inledande misslyckade friarförsök hos Elisabet ägde Erik vänt sina blickar mot Maria Stuart, kanske till för att utöva utpressning mot Elisabet.

    Hans giftermålsförslag mot hon främjades från Per Brahe samt Charles dem Mornay inom start från , dock då framgången ej följde dem, öppnade Erik inom juli giftermålsunderhandlingar tillsammans prinsessan Kristina från Hessen. Då dessa inom månad avbröts genom upptäckten från en från Eriks kärleksbrev mot Elisabet, anmälde han sig liksom friare hos prinsessan Renata från Lothringen, enstaka dotterdotter mot monark Kristian II, ej utan intention för att genom hon vinna arvsrätt mot danska länder.[10]

    Den psykiska ohälsan tilltar

    [redigera | redigera wikitext]

    Eriks misstänksamhet riktades ej enbart mot hans bröder samt stormän.

    Erik XIV, född 13 december på Tre Kronor, död 26 februari på Örbyhus slott, var Sveriges kung mellan och Som kung tog han norra Estland under sitt beskydd och inledde det förödande nordiska sjuårskriget med Danmark

    nära en situation dömdes numeriskt värde från kungens väktare mot döden till för att dem "på en avsides plats lagt trenne käppar inom kors samt inom mitten ställt enstaka kanna, ett kappe samt en halster". Detta gjorde kungen många otillfredsställd, eftersom denne ej kunde tänka sig något annat än för att föremålen ägde placerats var på grund av för att användas till trolldom.[11] ovan bota landet ägde den misstänksamma kungen spioner ute på grund av för att fånga upp vad människor sade samt tänkte ifall honom.

    detta finns ännu flera skriftliga rapporter bevarade angående vilket plats samt ett ägde "hört samt sett" inom sitt region. inom enstaka dagboksanteckning ifrån tid skriver Erik: "Den 22 juni tillsatte jag spejare inom husen inom Stockholm."[11]

    I Riksarkivet finns enstaka utdragen inventering vid "alle dem kunskapare, liksom både denna plats nationell samt utanlands brukas".

    Den visar hur utvecklat Eriks spionerisystem fanns. Särskilda spioner fanns anställda hos Eriks bröder samt hos Per Brahe. inom land ägde Erik kunskapare såväl nära kungens hov vilket vid hans skeppsflotta samt bland hans krigsfolk samt inom övrigt vid ett mängd olika platser inom landet.[11] Kungens misstänksamhet mot dem svenska stormännen underblåstes samtidigt från hans sekreterare samt gunstling Jöran Persson.[11] Gunstlingen fick Höga kommitté helt inom sitt våld, samt beneath dem ett fåtal kalenderår såsom domstolen verkade hann den döma omkring människor mot döden.[12]

    Förgripelsen mot Nils Sture fanns ett ren provokation mot aristokratin.

    Erik greps från fruktan på grund av arvrikets bestånd – ett lättförklarlig emotion hos fursten från enstaka uppkomlingsätt samt gemensam till Gustav Vasas varenda söner. Jöran Persson åtog sig för att samla bevis vid ett adelssammansvärjning liksom skulle vandra ut vid för att man såsom att vedergälla något som upplevts som fel till Stures behandling skulle störta Erik ifrån tronen.

    Inför Höga kommitté anklagades inom femte månaden i året flera stormän, bland andra Nils Stures far, greve Svante Sture den yngre, ett man liksom plats trogen mot Vasahuset. dem anklagade sattes inom fängelse inom Uppsala var ett riksdag samlades till för att fångstredskap dom ovan dem.[10]

    Den 16 femte månaden i året kom Erik, tydligen inom förvirrat tillåtelse, mot Uppsala.

    Nils Stures oförmodade arrival dit den 21 femte månaden i året (medförande vad liksom troligen fanns en negativt besked då Renates giftermål tillsammans hertig Vilhelm V från Bayern kungjordes numeriskt värde veckor senare) ökade hans förvirring. Den 22 femte månaden i året skrev han en försonligt meddelande mot greve Svante Sture samt besökte honom den 24 femte månaden i året inom kriminalitet samt bad då ifall förlåtelse på grund av sitt handlingssätt.

    Då denne antagligen ej plats övertygad ifall för att den förlåtelse såsom gavs fanns uppriktig, förlorade han all besinning samt störtade in mot Nils Sture, vilket även fanns fånge, samt stötte ursprunglig sin dolk samt sedan en spjut inom honom. Därpå lät han sina drabanter fullborda morden (se Sturemorden) då även Svante Sture avrättades inom sin cell.[13]

    Kung Erik flydde sedan ur staden samt gav vid vägen befallning angående för att döda dem övriga fångna herrarna.

    denne beordrade sedan soldaterna för att även hugga ned Beurreus liksom ilat efter på grund av för att be kungen besinna sig. Den 27 femte månaden i året påträffades Erik, maskerad samt ännu förvirrad, inom Odensala socken. Småningom blev han lugnare samt bad då både Gud samt människor ifall förlåtelse. han sökte försoning tillsammans med dem blev dödad släktingar samt Sveriges övriga adel samt befallde biskoparna (augusti ) för att uppmana människor för att genom förböner avvända himmelens straff.

    beneath Eriks svaghetstillstånd tog rådet ovan styrelsen från landet, befriade Johan ut fängelse samt dömde Jöran Persson mot döden. Denna dom verkställdes dock ej från fruktan till hur Erik skulle reagera då han blev frisk.[14]

    Giftermål beneath olycksåret

    [redigera | redigera wikitext]

    Under detta kalenderår, inom juli, gifte sig Erik, mot enstaka start inom tysthet, tillsammans med sin frilla Karin Månsdotter, enstaka knektdotter såsom , nära 15 års ålder, upptagits inom hans hov samt väckt enstaka äkta, djup älskade hos honom.

    därför tidigt likt ägde denne fått både rådets samt riksmötets välsignelse för att erhålla sann eller genuin vem denne ville, adlig alternativt oadlig. Mot slutet från sommaren – "olycksåret", liksom Erik kallade detta – återföll Erik inom psykisk ohälsa. detta yttrade sig ej våldsamt, utan mera genom fixa idéer; trodde denne för att hans broder Johan fanns monark samt denne egen avsatt.[14]

    Tillbaka mot verkligheten

    [redigera | redigera wikitext]

    Efter för att beneath vintern äga legat inom fält mot danskarna, vilket beneath den allmänna förvirringen inom riket trängt in inom Östergötland, återfick Erik vid våren krafter samt sitt "gamla sinne".

    Erik skänkte åter sitt att vara berusad eller övermättad tillit åt Jöran Persson, förklarade dem män liksom ägde mördats inom Uppsala skyldiga, återkrävde från deras släktingar valuta samt dylikt likt denne lämnat inom försoning, samt började prata inom hotfull ton mot Johan. Eriks stränga, dock vid team stödda tillvägagående mot adeln då denne fordrade för att dem skulle fullgöra sina ansvar för att utföra rusttjänst, (hans upptagna räfst efter dem frakt såsom adeln tillägnat sig nära reduktionen ifrån kyrkan ägde redan avlägsnat aristokratin), sturemorden samt Eriks beneath kalenderår åter vaknande tyranniska böjelse ägde gjort honom impopulär bland inflytelserik kretsar.[14]

    Bröderna tar över

    [redigera | redigera wikitext]

    Det högtidliga andra bröllopet tillsammans Karin inom Storkyrkan den 4 juli samt hennes därpå nästa ceremoni för att kröna någon såsom drottningKatarina blev droppen såsom fick bägaren för att rinna ovan, samt den 5 juli startade upproret.

    dem mördade herrarnas släktingar förenade sig tillsammans med hertig Johan, vars maka Erik tvingats (februari ) lova för att utlämna mot tsarIvan den förskräcklige till fredens bevarande (ett löfte han dock senare försökte förhandla bort), samt såsom tillsammans tillsammans med Eriks yngste broder, hertig Karl, 12 juli höjde upprorsfanan. Den 29 september identisk kalenderår gav sig Erik, övergiven från varenda sina släktingar samt förrådd från sitt människor, vid slottet Tre Kronor inom huvudstaden, fången åt sina bröder.[14]

    Avsatt samt fängslad

    [redigera | redigera wikitext]

    En riksdag förklarade för att Erik XIV samt hans ätt tappat bort eller missat sin korrekt mot Sveriges topp samt för att Erik skulle behållas "i fängslig, dock tillbörlig samt prinslik förvaring".

    denne hölls därefter fången vid slottet Tre Kronor (september –juli ), Åbo slott (juli –4 augusti ), Kastelholms slott (augusti-november ), Gripsholms slott (november –juni ), Västerås slott (juni –hösten ) samt Örbyhus slott (hösten –februari ).[14] beneath fängelsetiden återföll Erik emellanåt inom psykisk ohälsa.

    Anledningen mot detta täta ombytet från vistelseort nedsänkt inom dem sammansvärjningar mot Eriks förmån, likt period efter ytterligare (, , ) upptäcktes samt vilket väckte bekymmer samt kraftfull misstänksamhet hos Johan, vilken efterträtt Erik vid tronen.

    Denna bekymmer yttrade sig än mer påtagligt inom Johans senare beslut för att Erik måste dö, något han redan inom januari på grund av sin broder Karl framhöll fanns nödvändigt. inom flera nästan lika lydande skrivelse (, , , ) gav han Eriks fångvaktare utförliga instruktioner ifall hur denne skulle dödas angående försök gjordes för att befria honom, samt 10 mars underskrev numeriskt värde riksråd (däribland Bengt Gylta) samt dem förnämsta prelaterna ett formell dödsdom ovan Sveriges tidigare regent.[15]

    Eriks död

    [redigera | redigera wikitext]

    Den 26 månad dog Erik inom sitt fängelse vid Örbyhus slott.

    Författare ifrån slutet från samt ifrån talet äger dock ingenting märkligt för att informera ifall Eriks död.[16]

    Det existerar Samuel von Pufendorf ("Continuirte einleitung", tr. ) likt blev den inledande liksom inom tryck nämnde för att Johan beordrat Eriks avrättning medelst gift. Antagligen hämtade han uppgiften ur Johannes Messenius' "Scondia illustrata", likt då endast plats tillgänglig inom manuskript, samt vilket även innehåller uppgiften ifall för att detta skall äga varit förgiftad ärtsoppa, tillredd från Filip Kern.

    Maträtten ärtsoppa får dock betraktas vilket obevisbar tradition. dem flesta forskare ifrån samt talen vidhöll senare denna arbetsuppgift. Senare författare ansåg trots detta – vissa vid bas från dem skriftliga källorna, andra från medicinska skäl – för att Erik dött ett naturlig död.

    Erik begravdes ursprungligen inom en nedsänkt gravvalv likt sedan blev igenmurat.

    ett text placerades vid väggen tillsammans texten inom modern översättning: "Makten gick ifrån mig samt tillföll min broder, ty därför ägde herren bestämt."[17]

    Vid ett gravöppning, vars initiativ fanns taget från dåvarande landshövdingen från Västmanland Ragnar Casparsson, beneath ledning från anatomiprofessorn Carl-Herman Hjortsjö samt tidigare riksantikvarien Martin Olsson nära kalenderår senare (påbörjad den 20 januari ), gjordes enstaka analys från Eriks kvarlevor var man hittade avgörande mängder arsenik.

    Efter för att äga utfört detaljerad textilhistoriska, kemiska samt medicinska analyser kom man fram mot för att "fynden inom sin totalitet ger … fullt stöd till antagandet för att Erik XIV blivit förgiftad tillsammans med arsenik".

    Eriks kvarlevor förvaras inom ett sarkofag inom Västerås domkyrka, var dem placerades efter äga grävts upp nära gravöppningen upptäcktes för att fötterna ägde åtskilts ifrån benen, till för att kroppen skulle behärska rymmas inom den nya kistan vilket plats till kort.[18][19]

    Person samt eftermäle

    [redigera | redigera wikitext]

    En renässansfurste

    [redigera | redigera wikitext]

    Erik plats rikt begåvad, samt hans naturliga anlag ägde utvecklats genom enstaka synnerligen god uppfostran.[20] en franskt sändebud nära hans hov skildrade honom vid nästa vis:

    Konungen från land existerar ett många fin furste, välväxt samt märkvärdigt begåvad samt händig till allting.

    Utom sitt modersmål talar han förträffligt tyska samt latin samt ganska utmärkt franska. han existerar många hemma inom historien, massiv matematiker samt ganska god musiker. han fattar många enkel vilket man framställer, svarar träffande samt snabbt samt finner stort nöje inom för att samspråka tillsammans dem, vilket förstå för att prata angående höga samt viktiga domstol.

    Ganska ofta säger han emot, tydligen på grund av för att förbättrad lära uppleva deras fyndighet samt omdöme.[20]

    Framför allt plats Erik enstaka skönhetsälskande natur, samt hans talang nedsänkt åt detta estetiska hållet. han njöt från vacker bildkonst, målade egen samt spelade luta. en vittnesbörd ifall hans praktälskande konstsinne existerar inredningen från Kalmar slott.

    Ryktbara existerar även hans gobelänger tillsammans teman ifrån Sveriges fornhistoria.[20] denne omtyckt även trädgårdsarbete, vilket han ägnade sig åt vid lediga stunder. detta växthus han lät anlägga vid Södermalm blev berömt även inom utlandet. var odlades bland annat vindruvor samt pomeranser. Kungen ägde även många nöja från sitt "fåglehus" nära Uppsala slott.

    Erik XIV plats begränsad sagt enstaka representant på grund av den skönhetsälskande tidsriktning vilket kallas renässansen.[20]

    Författarskap samt inom kulturen

    [redigera | redigera wikitext]

    Eget författande

    [redigera | redigera wikitext]

    Under fångenskapen, vilken Karin Månsdotter delade mot juni , sysselsatte sig Erik tillsammans med litterära arbeten.

    han utförde enstaka (numera förlorad) översättning från Johannes MagnusSvea samt Göta krönika samt fortsatte tillsammans sina latinska dagboksanteckningar (de liksom något som har transporterats eller flyttats beneath fångenskapen existerar dock varenda förlorade).

    Dessutom skrev Erik bland annat grundlig noteringar inom marginalerna samt vid otryckta växtdel inom en exemplar från Sabellicus' "Opera omnia", delvis tillsammans enstaka spetsig träpinne samt sotvatten.

    Han vistades först som fånge på Stockholms slott, och i juli samma år fördes han till Åbo slott

    Dessa noteringar, vilket förvaras inom Kungliga biblioteket inom huvudstaden, gick mot större sektion ut vid för att försvara hans regeringsåtgärder samt rätten mot kronan till dem ungar Karin fött honom. inom såväl Sabellicus' Opera likt inom en exemplar från Strabons "De situ orbis" (i Kungliga Vetenskapsakademiens bokhus inom Stockholm) besitter Erik dessutom gjort ett mängd teckningar (jämför vidstående numeriskt värde figurer), "måhända dem äldsta från någon bevisligen svensk konstnär" (Ahlqvist).

    Däremot existerar Erik ej författare mot dem numeriskt värde psalmer (nr inom års psalmbok, Beklaga från allt sinne samt nr O Gud, vem skall jag klaga inom densamma) samt den kärleksvisa ("Väl existerar den, liksom vitt ifrån höga klippor" etc.), vilka länge tillskrivits honom.[källa&#;behövs]

    Skönlitterära skildringar

    [redigera | redigera wikitext]

    Erik XIV äger skildrats en antal gånger inom litteraturen.

    Detta inkluderar följande:

    Förhållanden samt barn

    [redigera | redigera wikitext]

    Erik XIV:s älskarinnor

    [redigera | redigera wikitext]

    Erik ägde flera älskarinnor innan han gifte sig, därför kallade frillor, varav Agda Persdotter nämndes redan beneath Kalmartiden. Hans unge tillsammans Agda Persdotter anförtroddes systern Cecilia Vasa, hos vilken Karin Månsdotter inom tidig ålder arbetade.

    Mellan hans förhållande tillsammans Agda samt före hans förhållande tillsammans Karin Månsdotter ägde han enstaka hel samling frillor boendes samtidigt nära hovet; dem blev kollektivt kända beneath namnet Frillohopen.

    Barn

    [redigera | redigera wikitext]

    Barn tillsammans Karin Månsdotter:

    1. Sigrid (–), förklarad legitim genom äktenskapet
    2. Gustav (–), född inom äktenskapet
    3. Henrik (–), född efter avsättningen
    4. Arnold (–), född efter avsättningen

    Barn tillsammans med frillan Agda Persdotter:

    1. Virginia Eriksdotter (–) alternativt gift tillsammans den svenske frälsemannen landshövdingen Håkan Knutsson grabb (död ).
    2. Constantia Eriksdotter (–) G.m.

      kammarjunkaren Henrik Frankelin (d. )

    3. Lucretia Eriksdotter (–) dog ung.

    Barn tillsammans med frillan Karin Jakobsdotter:

    1. ett unge vars namn man ej känner.

      Barnet begravdes kalenderår

    Anfäder

    [redigera | redigera wikitext]

    Bilder

    [redigera | redigera wikitext]

    • Erik XIV vid kopparstick ca , sannolikt från Frans Huys.

    • Erik XIV från Domenicus ver Wildt.

    • Erik XIV vid gravyr ifrån

    • Erik XIV.

      konstverk från Domenicus ver Wildt.

    • Erik XIV ifrån ca från Domenicus ver Wildt.

    • Paradrustning vilket levererades mot Erik XIV Tillverkad nära Arbogas vapenfaktori samt dekorerad inom Antverpen från guldsmeden Eliseus Lieberts efter förlagor ifrån den franske konstnären Etienne Delaune. Finns vid Livruskammaren.

    • Erik XIV:s paradsköld gjord inom stål Dekorerad tillsammans krigande Amazoner.

    • En från Eriks näsdukar tillsammans med hans vapensköld samt initialer 'E R' till Ericus Rex - Kung Erik.

      i enlighet med sägnen existerar fläckarna blod ifrån Sturemorden.

    • Mynt ifrån

    • Erik XIV:s vapensköld, var Norges samt Danmarks vapen äger tagits upp.

    • Erik XIV från okänd konstnär.

    • Erik XIV,

    • Kung Eriks sarkofag inom Västerås domkyrka (här tillfälligtvis utan regalierna ovanpå likt Gustav III lät flytta hit ifrån broderns grav inom Uppsala[21]).

    • Erik XIV samt Karin Månsdotter, ett konstverk från Georg von Rosen ifrån , vilket även visar Jöran Persson.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II.

      Äldre Vasatiden )”. . Läst 30 oktober &#;

    2. ^Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden )”. . Läst 7 november &#;
    3. ^Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden )”. . Läst 7 november &#;
    4. ^Carlqvist, Knut (). Kung Erik från folket.

      Stockholm: Timbro. ISBN X&#;[sidnummer&#;behövs]

    5. ^ [ab] Grundberg, Malin. Ceremoniernas kraft. maktöverföring samt genus inom Vasatidens kungliga ceremonier. Nordic Academic Press. sid.&#;75–76, 81–86&#;
    6. ^”"Henrik Normans utflykt mot Erik XIV: ceremoni för att kröna någon "”. Historisk tidskrift.

      &#;

    7. ^ [abc] Nordisk Familjebok, sp.
    8. ^Nordisk Familjebok, sp. –
    9. ^ [abcd] Nordisk Familjebok, sp.
    10. ^ [abcd] Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II.

      Äldre Vasatiden )”. . Läst 7 november &#;

    11. ^Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden )”. . Läst 7 november &#;
    12. ^Nordisk Familjebok, sp. –
    13. ^ [abcde] Nordisk Familjebok, sp.

    14. ^Nordisk Familjebok, sp. –
    15. ^Nordisk Familjebok, sp.
    16. ^Harrison Lindbergh, Katarina (). Erik XIV. Historiska media. sid.&#; ISBN Läst 4 femte månaden i året &#;
    17. ^Janson, Erik (). Tiden samt döden: kungliga gravöppningar. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

      sid.&#; Libris ISBN (inb.)&#;

    18. ^Harrison Lindbergh, Katarina (). Erik XIV. Historiska Media. sid.&#; ISBN OCLCon Läst 4 femte månaden i året &#;
    19. ^ [abcd] Carl Grimberg. ” (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden )”. .

      Läst 7 november &#;

    20. ^Leif Landen ISBN s.

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Erik XIV inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
    • Carlqvist, Knut (). Kung Erik från folket. Stockholm: Timbro. ISBN X&#;
    • Grundberg, Malin, Ceremoniernas inflytande.

      Maktöverföring samt genus inom Vasatidens kungliga ceremonier, Nordic Academic Press,

    • Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa, Prisma,
    • Andersson, Ingvar, Erik XIV, Wahlström samt Widstrand,

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]