Hur fort går en sengångare

Sengångare (Folivora) existerar nattaktiva däggdjur likt lever inom Sydamerikas samt Centralamerikasregnskogar. Sengångare existerar nära släkt tillsammans myrslokar samt bältdjur dock liknar dem ej inom utseende. Underordningen består från 6 recenta (nu levande) arter likt existerar spridda vid numeriskt värde familjer, med två tår sengångare (Megalonychidae) samt tretåiga sengångare (Bradypodidae).

Dessutom fanns flera jättesengångare likt numera existerar utdöda.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

De blir 58–70 cm långa samt balanserar 4–9 kg.

Individernas främre extremiteter existerar längre än dem bakre, speciell klar hos tretåiga sengångare. såsom namnen antyder skiljer sig familjerna genom fingrarnas antal.

nära dem bakre extremiteterna äger varenda sengångare tre tår, dem vanliga beteckningarna tvåtåiga- samt tretåiga sengångare existerar alltså lite förvirrande. Deras 8 mot 10 cm långa klor existerar skapade liksom hakar därför för att dem är kapabel hänga sig fast upp samt ned inom dem höga träden^[1].

I motsats mot andra däggdjur äger tretåiga sengångare åtta alternativt nio halskotor istället till sju.^[2] vid detta viset får huvudet enstaka förbättrad rörlighet - upp mot 270°.

Huvudet existerar inom jämförelse tillsammans med halsen betalkort samt ansiktet existerar avrundat. Sengångare besitter små ögon vilket ligger långt ifrån varandra samt nosen existerar begränsad, öronen existerar tillbakabildade.

Dessa varelse saknar gallblåsa.

Sengångarnas päls växer ifrån buk mot ryggen, därför för att regnvatten bör behärska rinna från enklare.

Pälsens kalufs bildar olika skikt. Närmast kroppen existerar håret betalkort samt tätt, dem övre lagren består från långa halmliknande kalufs.

Sengångare är nära släkt med myrslokar och bältdjur men liknar dem inte i utseende

Svansen existerar bara enstaka små stump alternativt helt tillbakabildad.

Amerikanska jättesengångare, bland annat från släktena Megatherium samt Megalonyx, liksom dog ut på grund av cirka 10 000 tid sedan,blev nästan lika stora vilket dagens elefanter. dem levde vid marken samt fanns växtätare. kanske jagades samt utrotades dem från dem inledande människorna vilket bosatte sig vid den amerikanska kontinenten.

detta förmå ta upp mot 1 60 minuter till sengångaren för att förflytta sig enstaka meter.

Utbredning samt habitat

[redigera | redigera wikitext]

Sengångare vistas främst inom grenarna inom den tropiskaregnskogen. Utbredningsområdet sträcker sig ifrån Centralamerika ovan Amazonområdet mot södra Brasilien.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Sengångaren rör sig många långsamt samt äger även extremt dålig ögonkontakt samt ljuduppfattning.

Däremot äger den utrustats tillsammans med en relativt god luktsinne, vilket hjälper den för att behärska lukta sig mot ifall enstaka kvist existerar frisk alternativt förruttnad, samt därmed undvika för att ramla ner.

Lär dig om deras olika arter, deras rörelsemönster, kostvanor och hur de skiljer sig åt från varandra

I fångenskap sover sengångaren största delen från dagen, dock nyare undersökningar besitter demonstrerat för att dem existerar mer aktiva inom frihet. ett sengångare inom regnskogen sover endast cirka 9,5 timmar jämfört tillsammans med enstaka sengångare inom fångenskap vilket sover cirka 16 timmar ifall dygnet.^[3]

Tretåiga sengångare existerar många duktiga simmare, enstaka förmåga likt visar sig då områden dem lever inom översvämmas.

Simförmågan tillåter dem för att relativt säkert förflytta sig ifrån en träd mot en annat. dem med två tår existerar däremot ej simkunniga.^[4]

De äter nästan uteslutande ark. Bara med två tår sengångare äter ibland frukter alternativt ryggradslösa varelse. Födan existerar fattig vid näringsämnen samt sönderdelas inom mag-tarmkanalen tillsammans hjälp från bakterier.

I djurparker sover sengångarna cirka 16 timmar per dygn, vilket har gjort att man tidigare trodde att sengångare sover lika länge i sin fria naturliga miljö

Sengångarnas ämnesomsättning existerar lägre än hos varenda andra däggdjur samt dem avsöndrar urin samt avföring tillsammans med cirka åtta dagars mellanrum. Förutom bytet från växt existerar detta den enda sysselsättningen vilket dem utför vid marken.

Även gällande kroppstemperaturen liknar dem mer reptiler än andra däggdjur. beneath aktiva tider ligger temperaturen nära 30 mot 34 °C samt då dem vilar sjunker den mot 24 °C.^[5] Liksom ödlor använder dem sig från solbad till för att styra kroppstemperaturen.

Läs om sengångarens långsamhet, dess föda, fysiska egenskaper och deras historiska rykte

Då ett individ blir hotade från naturliga fiender, likt rovfåglar, kattdjur samt ormar, förmå den överraskande snabbt slå mot tillsammans med sina kloförsedda armar.

En ytterligare skyddsmekanism existerar deras kamouflage. vid deras kalufs växer alger liksom ger djuret en grönaktigt utseende. Dessutom förekommer larver från fjärilar samt andra parasiter, mot modell från släktena Cryptoses, Amblyomma, Boophilus samt Trichilium, inom pälsen såsom förbättrar sengångarnas täckmantel.^[5] Den tjocka pälsen ger även skydd då dem faller ner ifrån trädet.

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

För dem flesta arter antas för att honor kunna para sig bota året, dock hos arten Bradypus tridactylus sker parningen oftast efter regntiden.

Sengångare tillhör ordningen Pilosa, vilket även inkluderar myrslokar

Dräktigheten varar inom 6 mot 11,5 månader. Ungdjur äger nära födelsen enstaka vikt mellan 300 samt 400 gram samt klamrar sig fast inom moderns päls. Efter några veckor börjar dem tillsammans fast att födas samt efter cirka ett tidsperiod slutar honan för att ge di. Unga honor blir könsmogna efter 3–4 kalenderår, hanar lite senare.^[6]

De blir cirka 12 kalenderår gamla, dock kunna bli cirka 30 kalenderår inom fångenskap.^[5]

Sengångare samt människor

[redigera | redigera wikitext]

Hos europeiska exploratör, liksom hittade dessa varelse inom Amerikas skogar, ägde sengångare en uselt rykte.

dem beskrevs liksom lata samt fula. Även hos Brasiliens ursprungsbefolkning finns legender angående sengångarnas lathet, eftersom dem ej bygger bon.

Det största hotet mot sengångarna existerar skogsavverkningar till för att producera odlingsmark alternativt byggplatser. detta gäller främst till kragsengångaren (Bradypus torquatus) likt bara förekommer inom sydöstra Brasilien.

Det finns två huvudtyper av sengångare: tvåtåiga och

Arten listas från IUCN såsom starkt hotad (endangered)^[7]. på grund av dem andra arterna saknas ofta populationsdata, dock dem listas vid bas från större utbredningsområden såsom livskraftiga.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

I start fanns underordningens systematiska position omstridd.

Carl von Linné räknade dem inom tidiga utgåvor från sin Systema Naturae mot primaterna. ursprunglig en tag senare upptäcktes släktskapet tillsammans med myrslokar samt bältdjur.

Tidigare antogs för att tretåiga sengångare existerar nära släkt tillsammans med med två tår sengångare samt dem sammanfattades tidvis inom ett släkt såsom systergrupp mot dem utdöda marklevande sengångarna.

Efter nyare undersökningar blev detta känt för att dem recenta sengångarna bara liknar varandra inom detta yttre vid bas från konvergent evolution.

Det finns tre huvudsakliga arter av sengångare: tvåtåig sengångare, tretåig sengångare och palmsengångare

med två tår sengångare existerar närmare släkt tillsammans med jättesengångare än tillsammans med tretåiga sengångare. detta antas för att dessa grupper skilde sig ifrån varandra till 35 miljoner kalenderår sedan. överraskande nog saknas fossil från dem direkta förfäderna mot tretåiga sengångare.

Här följer enstaka kladogram likt visar släktskapsförhållanden bland dem olika grupperna från sengångare:

sengångare (Folivora) ├──Mylodontidae † └──Megatheria ├──tretåiga sengångare (Bradypodidae) └──Megatheroidea ├──Megatheriidae † └──tvåtåiga sengångare (Megalonychidae)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 9 månad 2010.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata ​​​​​ • EoL: 2852810​​​​​ • ITIS: 727503​​ • NCBI: 948953​​​​ • MSW: 11800002​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​