Hur står är världens störta kyrkogård
Begravningsplats
Begravningsplats, griftegård, alternativt vid finlandssvenskagravgård, innehåller gravplatser var man begraver stoftet efter avlidna personer.
enstaka kyrkogård existerar enstaka begravningsplats inom anslutning mot enstaka kyrka alternativt motsvarande.
Kyrkogårdar
[redigera | redigera wikitext]En kyrkogård existerar huvudsakligen detta zon runt enstaka kyrkobyggnad såsom existerar inhägnat samt såsom används mot begravning. Även kristna begravningsplatser utan kyrka kallas vanligtvis kyrkogård.
Den anlades av Alexandre-Théodore BrongniartModerna begravningsplatser existerar dock sällan egentliga kyrkogårdar utan anläggs ofta ett bit utanför städerna, samt förses då tillsammans en begravningskapell. Begravningsplatser besitter anlags inom flera skilda stilar, exempelvis skogskyrkogårdar. Antika gravplatser utanför stadsgränsen kallas nekropoler.
Judiska församlingar samt muslimska församlingar inom kristna länder håller sig tillsammans med egna begravningsplatser, ofta inom närheten från alternativt inom egna avdelningar inom dem större kristna begravningsplatserna.
Begravningsplatser på grund av släktingar mot profeten Muhammed kallas inom islamimamzadeh.
En speciell sorts kyrkogårdar existerar epidemikyrkogårdar såsom pest- samt kolerakyrkogårdar. dem flesta liknande existerar massgravar, då flera dog vid vykort period inom dem epidemier såsom bröt ut. inom samband tillsammans konflikt äger flera länder anlagt särskilda militärkyrkogårdar på grund av stupade soldater.
inom modern period äger detta även skapats begravningsplatser på grund av djur som bor i hus, ofta benämnda djurkyrkogårdar.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I svensk lagstiftning delas begravningsplatser per definition upp inom allmänna samt enskilda begravningsplatser. dem förra existerar anordnade från församlingar alternativt kyrkliga samfälligheter inom Svenska kyrkan, kommuner alternativt detta allmänna inom övrigt.
Enskilda begravningsplatser får anordnas från trossamfund alternativt stiftelser tillsammans med status från länsstyrelsen. en modell vid enstaka sådan existerar Malmvik begravningsplats.
Lagrum på grund av begravningsplatser finns inom Begravningslagen[1] inom avsnitt 2 samt inom Kulturmiljölagen[2] inom avsnitt 4 (paragraferna 11–15).
Lagen talar även ifall begravningsplatser på grund av icke-kristna. på grund av varenda allmän begravningsplats skall upprättas gravkarta, gravbok samt gravregister skall föras.[3] Begravningsplatsen skall behållas inom ordnat samt värdigt skick samt den helgd liksom tillkommer dem dödas vilorum skall ständigt iakttas. grav får heller ej öppnas vid en sådant sätt för att stoft alternativt rester efter förbränning skadas.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Begravningsplatser existerar vanligast hos åkerbrukare samt stadsbor, medan nomader ej sällan lägger ut liken vid marken alternativt inom vattnet mot att ge liv till djuren alternativt hänger upp dem inom träd. Även likbränning besitter förekommit.
Begravningsplatserna syftar mot för att skydda dem döda samt behålla dem hos sig.
inom enstaka sektion fall besitter man även sökt konservera kroppen genom bevarande av kropp. Begravningsplatser existerar ej nödvändigtvis grävda gravar inom marken. Man förmå även lägga ut dem döda inom grottor. Begravning inom själva huset alternativt inom hemmets räjong besitter även gamla anor. Begravning besitter även omgärdats från fruktan på grund av dem dödas spöken.
Därför äger man sökt för att gravsätta dem inom avlägsna platser. Begravning besitter varit omgärdad från ceremonier. Förutsättningen existerar för att man tror för att anden lever vidare beneath liknande former, dock tillsammans med hemliga krafter.
Kyrkotornet är 101 meter högt – imponerande med tanke på att katedralen saknar spiraI Kina existerar familjegrifterna släktens helgedom vid bas från förfäderskulten samt gravkulten. Man besitter årliga gravfester tillsammans med måltider mot dem avlidnas ära. dem mykenskakupolgravarna återspeglar ett äldre husform samt pyramiderna existerar väl dem maximalt storartade mausoleerna genom tiderna. Även dem nordiska stenkammargravarna äger formen från en bostad.
Sveriges största begravningsplats är sett till ytan Kvibergs kyrkogård i Göteborg (130 hektar och 24 167 gravplatser) och sett till antalet gravplatser Skogskyrkogården i Stockholm (102 hektar och 100 000 gravplatser)beneath bronsåldern avlöser likbränning begravning inom Europa. Även inom Norden ägde denna förändring lokal. Man begravde dem brända benen. beneath den yngre järnåldern började man begrava dem döda igen inom Norden. Gravhögarna blev mindre samt mindre allteftersom man började placera liken beneath jordytan. Gravarna samlades även mot gravplatser.
I övriga Europa vidmakthölls likbränning fram mot kristendomens segertåg.
ursprunglig inom slutet från 1800-talet vann likbränning insteg inom kristna länder från hygieniska samt platsekonomiska skäl, inom start beneath stort motstånd. detta fanns särskilda eldbegängelseföreningar likt propagerade på grund av likbränning.
Kristendom
[redigera | redigera wikitext]Innan kristendomen erövrade terräng nedlades dem döda inom gravfält från runda kullar alternativt stensättningar nära byar, byns därför kallade ättehage.
inom ytterkanterna förmå man hitta obrända lik tillsammans med fötterna mot öster samt huvudet inom väster, således för att den döde vid den yttersta dagen kunde titta solens uppgång. Detta existerar en utpräglat kristet begravningsskick. då kyrkobyggnaden blev färdig upprättades kyrkogårdar. Man strukturerade gravarna inom byalag samt kallade dem på grund av ättehagar.
Gravar markerades tillsammans med plankor alternativt träkors. Fram mot start från 1800-talet fanns gravvårdarna ofta grönskande, låga kullar markerade tillsammans med oansenliga kors från virke. en fåtal gravar, oftast vid domkyrkogårdar alternativt inom städer, markerades tillsammans liggande alternativt stående hällar från berg, ofta sandsten alternativt kalksten.
Stenkors vilket minnesmärke förekommer tidigt hos dem brittiska kelterna. dem döda begravdes även inom valv, vilket innebar för att dem lades inom rad efter varandra.
I ett sektion länder växte dem kristnas begravningsställen ut mot nekropoler, hypogéer alternativt katakomber, mer alternativt mindre underjordiska gravstäder.
Världens mest besökta kyrkogårdRika begravdes inom sarkofager, vilka beneath medeltiden ej sällan placerades ute vid kyrkogården, ibland omgivna från baldakin alternativt litet kapell. Moderna memorialbyggnader är kapabel inom landet skådas vid Lindhagens höjd vid Norra begravningsplatsen inom huvudstaden samt vid ”Rikemanskullen” vid Östra kyrkogården inom götet.
Kyrkogården såsom offentligt rum
[redigera | redigera wikitext]Ännu beneath 1700-talet återfanns små trähus, alternativt ror, rol alternativt roder, vid kyrkogårdarna. nära mitten från 1700-talet plats dem borta. Troligen ägde dessa byggts liksom skydd mot betande kreatur samt bökande svin.
inom äldre tider fanns kyrkogården omgiven från enstaka mur till för att hindra för att boskap tog sig in. inom muren fanns enstaka alternativt flera kyrkogårdsportar alternativt mindre stigluckor tillsammans med trappsteg samt mur samt överbyggnad. nära ett köpcenter eller butik i täby kyrka finns enstaka sådan väl bevarad. dem södra samt östra delarna från kyrkogården plats maximalt nyttja till begravningar.
vid flera ställen ansågs den norra delen liksom olämplig på grund av begravning. ej sällan grävde man ner missdådare samt självspillingar var. Gravarna fanns ej vilket vid moderna begravningsplatser heller placerade inom räta rader.
Begravningsplatser användes ej sällan likt betesmark. dem användes även liksom allmänna samlings- samt marknadsplatser. Kyrkogårdar kunde fungera likt arbetsplatser, alternativt likt utrymmen på grund av spel samt lek.
detta förekom även dans inne vid grifteplatserna. Man använde dem även likt tingsplats, förrättade utmätningar var samt läste upp kungörelser alternativt meddelande vid var. Kyrkoledningen ville förvisa enstaka sektion alldagliga aktiviteter mot kyrkbacken alternativt mot sockenstugan, ty kyrkogården skulle artikel ett fredad område.
Martin Luther fanns enstaka från dem vilket uttalade sig ogillande angående tillståndet vid dåtidens kyrkogårdar. Kyrkoledningen satte in insatser mot allehanda aktiviteter vid kyrkogårdarna.
Det finns vittnesmål ifall för att då gravar grävdes vid 1600- samt 1700-talen således kunde detta hända för att man ej exakt lade igen dem ben likt kom upp mot ytan.
Därför uppfördes benhus, var man kunde lägga dem. liknande är kapabel beskådas exempelvis inom Åkers kyrka samt Strängnäs domkyrka. Särskilt vanliga existerar benhus inom katolska länder.
Status
[redigera | redigera wikitext]Gravsättning från adel samt präster skedde ofta inne inom kyrkan beneath kyrkgolvet, inom särskilt uppbyggda monument, gravtumbor alternativt inom från släkten byggda gravkor.
kalenderår 1633 byggdes nämligen en gravkapell nära Riddarholmskyrkan på grund av monark Gustav II Adolf. Detta blev en exempel på grund av adeln. vid 1640-talet byggdes gravkor nära kyrkornas sydsida. Mot slutet från 1600-talet samt inom start från 1700-talet fick kyrkornas östgavel sina gravkor.
Antalet gravar är 24 167beneath 1800-talet byggde man fristående gravkor. inom Björnlunda kyrka existerar gravkor mot samt tillsammans med högkor.
Inne inom kyrkor hänger ofta begravningsvapen likt blivit burna inom begravningsprocessioner. detta är kapabel artikel epitafier (minnestavlor) tillsammans med den dödes vapen likt huvudmotiv, tillsammans med rötter inom renässansen, alternativt målade sköldar från virke liksom in vid 1600-talet fick enstaka mer skulptural utformning.
sådana förekom även nära lantkyrkor inom landet, särskilt var adeln fanns framträdande.
Efter monark Karl XII:s död sökte riksdagen anlända adelns pompa funebris mot livs. Redan 1779 blev tagna frågan angående gravsättnig inne inom kyrkorna upp inom prästståndet. Vidare ville man beläggning igen gravarna (inne inom kyrkorna). tid 1815 förbjöds gravsättningar inne inom kyrkorna.
Adeln samt prästerskapet fick istället enstaka framträdande ställe vid kyrkogården, ofta gravar omgärdade från smidda järnstaket alternativt stenramar.
Begravningsplatsens helgd
[redigera | redigera wikitext]Mot slutet från 1700-talet började man inhägna kyrkogårdarna. enstaka skrivelse inom land 1776 för att stenmurar skulle uppföras.
dem gamla kyrkobalkarna, liksom delvis fanns timrade, kom därmed för att ersättas från mera varaktiga samt stabila konstruktioner. Även marknadsstånden började avhysas.
Den mäktiga katedralen i centrala Liverpool är faktiskt världens längsta med sin 189 meter långa kyrkobyggnad, vilket även gör den till världens största anglikanska kyrkabeneath 1700-talet började man plantera träd vid kyrkogårdarna. Herrnhutiska församlingar inom Tyskland fanns föregångare. Träden skulle utveckla den förpestade lukten vid storstädernas överbefolkade kyrkogårdar.
På bas från befolkningsökningen vid 1800-talet, inom land orsakade från faktorer, såsom Esaias Tegnér poetiskt formulerade vilket ”freden, vaccinet samt potäterna”, ledde mot för att man tvingades anlägga helt nya kyrkogårdar.
Främst inom städerna plats nödvändigheten helt oundvikligt vid bas från den sanitära olägenheten. inom land utfärdades 1810 ett förordning vilket kungjorde för att nya begravningsplatser skulle anläggas utanför städerna. detta inledande området från nuvarande Norra begravningsplatsen invigdes 1827 från Johan Olof Wallin.
I samband tillsammans epidemier ordnades särskilda kyrkogårdar, kolerakyrkogårdar runtom inom landet existerar många vanliga.
[2]dem nya begravningsplatserna fick enstaka mera modern stil tillsammans med planteringar, regelbundna kvarter tillsammans med markerade individuella gravplatser. Inskriptioner vid gravvården skulle upplysa angående vem såsom ligger begravd var samt då vederbörande fötts samt avlidit. ej sällan tillfogades även quotation alternativt psalmnummer.
Gravskicket varierade efter samhällsklass ifrån detta anonyma mot detta pampiga.
Namnet på kyrkogården kommer från Kung Ludvig XIVs biktfader, Francois dÁix de la Chaise (1624-1709)flera familjer äger egna familjegravar var avlidna släktingar successivt nedsätts.
Människor tillsammans med ytterligare religiös bakgrund besitter inom land fått egna begravningsplatser. Den inledande judiska begravningsplatsen tillkom vid Kungsholmen 1776, samt den inledande katolska vid Norra begravningsplatsen 1847.
Invandringen efter andra världskriget resulterade inom behov på grund av begravningsplatser på grund av muslimer samt ortodoxt kristna. inom både huvudstaden samt götet återfinns idag gravplatser tillsammans med stora gravmonument, ej sällan tillsammans med en inetsat fotografi vid den avlidne.
I huvudstaden kremeras huvuddelen från dem avlidna.
vid Norra begravningsplatsen ägde den inledande likbränningen plats 1909 vid Norra krematoriet. Därför besitter kyrkogårdarna kompletterats tillsammans urnlundar, kolumbarier samt minneslundar. Urnlundar kännetecknas från begravning var den dödes rester efter förbränning placeras inom enstaka urna samt gravsätts. Kolumbarier existerar urnlundar såsom existerar byggda inom anslutning mot alternativt beneath kyrkorna.
inom minneslundar placeras urnan tillsammans rester efter förbränning utan markering från platsen. inom enstaka fall sprids askan ut vid platser utanför griftegårdarna.
Sveriges största begravningsplats
[redigera | redigera wikitext]Sveriges största begravningsplats existerar sett mot ytan Kvibergs kyrkogård inom götet (130 hektar samt 24 167 gravplatser) samt sett mot antalet gravplatser Skogskyrkogården inom huvudstaden (102 hektar samt 100 000 gravplatser).[4]
Kända begravningsplatser
[redigera | redigera wikitext]Argentina
[redigera | redigera wikitext]Danmark
[redigera | redigera wikitext]Finland
[redigera | redigera wikitext]Frankrike
[redigera | redigera wikitext]Iran
[redigera | redigera wikitext]Kroatien
[redigera | redigera wikitext]Norge
[redigera | redigera wikitext]Polen
[redigera | redigera wikitext]Storbritannien
[redigera | redigera wikitext]Sverige
[redigera | redigera wikitext]- Fardhem kyrkogård, Gotland
- Galärvarvskyrkogården, Stockholm
- Katarina kyrkogård, Stockholm
- Kungliga begravningsplatsen, Solna kommun
- Kvibergs kyrkogård, Göteborg
- Maria Magdalena kyrkogård, Stockholm
- Norra begravningsplatsen, Stockholm
- Ravlunda kyrkogård
- Riddarholmskyrkan
- Sandsborgskyrkogården, Stockholm
- Sankt Pauli kyrkogårdar, Malmö
- Skogskyrkogården, Stockholm
- Södra kyrkogården, Nacka
- Tornehamns kyrkogård, Björkliden
- Uppsala gamla kyrkogård
- Väskinde kyrkogård, Gotland
- Västra kyrkogården, Göteborg
- Östra kyrkogården, Göteborg
USA
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Edvard Lehmann, ”Begravning”, Svensk uppslagsbok, 3.
malm 1930
- Göran Malmstedt, Bondetro samt kyrkoro. Religiös mentalitet inom stormaktstidens Sverige. skogsdunge 2002
- Ewert Wrangel, ”Gravkonst”, Svensk uppslagsbok, 11. malm 1932
- Ewert Wrangel, ”Kyrkogård”, Svensk uppslagsbok, 16. malm 1933
- Göran Åstrand, Känt samt okänt vid Stockholms kyrkogårdar.
huvudstaden 1998