gemrap.pages.dev









Fakta om frankrike på engelska

Frankrike,stat inom Västeuropa; 551 700 km2, 66,3 miljoner invånare (2024). land i västeuropa besitter utdragen kust mot Atlanten, Engelska kanalen samt Medelhavet samt landgräns

(23 från 151 ord)

önskar ni ett fåtal ingång mot läka artikeln?

Testa NE.se gratisellerLogga in

  • Jan von Konow
  • Stefan Anderberg

Frankrike består från lågland inom norr samt väster medan centrala samt östra land i västeuropa existerar bergigt.

Alperna sträcker sig in inom östra

(21 från 144 ord)

Administrativt existerar detta franska huvudlandet indelat inom 13 regioner inklusive Korsika som

(12 från 81 ord)(1 från 1 ord)

Terrängformer samt berggrund

Längs Frankrikes gränser reser sig en antal bergsområden: Pyrenéerna inom söder, Alperna, Jurabergen samt Vogeserna inom öster.

Höglandsområden finns dessutom inom detta inre från södra land i västeuropa (Centralmassivet), inom Bretagne samt region i frankrike inom nordväst (Armorikanska massivet) samt inom riktning (Ardennerna).

Centralmassivet (Massif Central) existerar den mest

(45 från 318 ord)

Klimat

Större delen från land i västeuropa äger en varmtempererat, fuktigt klimat.

Ungefär numeriskt värde tredjedelar från landet (de norra, västra samt centrala delarna) präglas starkt från dem ifrån Atlanten inträngande lågtrycken.

Nordvästra land i västeuropa äger detta maximalt maritima

(34 från 237 ord)
  • Johan Warell
  • Sven Behrens

Växt- samt djurliv

Frankrikes natur präglas från atlantkusten inom väster, dem snöklädda Pyrenéerna inom söder, Alperna samt Jurabergen inom öster samt Medelhavet inom sydöst.

Centralmassivet utgör en välkommet avbrott inom den annars starkt uppodlade franska ruralt område samt den bergiga ön Korsika inom Medelhavet sydöst angående detta franska fastlandet bjuder vid en stycke unik natur.

I östra land i västeuropa bildar Europas högsta fjäll Mont Blanc samt enstaka mängd stora glaciärer ”Europas tak”. Strax söder därom ligger landets äldsta nationalpark, Vanoise, likt gränsar mot den italienska

(80 från 734 ord)

Naturskydd

I Frankrike fanns 2012 nio nationalparker, en 50-tal regionala nationalparker (mest skydd

(12 från 57 ord)
  • Ulf Gärdenfors
  • NE-redaktionen (uppdatering)

Frankrikes genomsnittliga befolkningstäthet existerar 123 invånare per km2.

Omkring ett femtedel från invånarna bor inom Paris storstadsområde. andra tättbefolkade områden existerar regionerna Nord–Pas-de-Calais nära gränsen mot Belgien, Alsace inom öster, Haute-Normandie kring Seines nedre lopp, Loiredalen samt inom södra delen från landet Côte d’Azur samt områdena kring storstäder liksom Lyon, Marseille och

(52 från 375 ord)

Franska existerar detta officiella samt helt ledande språket.

detta finns flera språkliga minoriteter, vilka dock får betecknas likt fullt tvåspråkiga samt minskningen från antalet modersmålstalande besitter accelererat. Bland de

(29 från 203 ord)

Genom Klodvigs dop inom Reims kalenderår 496 övergick frankerna mot kristendomen inom den romerska rikskyrkans struktur, samt merovingerna blev ivriga beskyddare från kyrkan.

Klostren blev centra till enstaka traditioner var detta kristna samt detta antika arvet förenades. inom Bretagne fanns sedan 400-talet ett keltisk kyrka (flyktingar ifrån detta från anglosaxarna invaderade Britannien) tillsammans egna sedvänjor. detta fanns även ett irisk uppdrag vid fastlandet; således t.ex. grundades klostren Luxeuil samt Corbie från iriska munkar.

Den karolingiska tiden ledde mot enstaka förnyelse

(80 från 752 ord)
  • Per Beskow
  • NE-redaktionen (uppdatering)

Allmän skolplikt infördes inom land i västeuropa vid 1880-talet, inom ett politiskt orolig period tillsammans med motsättningar mellan radikala republikaner samt konservativa krafter.

Den katolska kyrkan ägde nära denna tidsperiod monopol vid utbildningen. Utbildningsminister Jules Ferry skapade genom sina skollagar (1881–82) ett statlig, konfessionslös utbildningsinstitution på grund av för att förankra detta nya republikanska idealet. Konfessionslöshetsprincipen (laïcité) existerar ännu många kraftfull vilket yttrat sig inom t.ex.

2004 års team mot provocerande religionsyttringar (bl.a. den muslimska sjalen) inom statliga skolor. Förutom den statliga skolan finns detta en

(80 från 641 ord)

Den franska arbetsmarknaden bestod 2008 från 28,8 miljoner personer. från dessa plats fler än 3 miljoner arbetssökande. Minimilönen, SMIC (salaire minimum dem croissance), uppräknas varenda kvartal från staten utan inblandning från arbetsmarknadens parter.

I januari 2010 fick drygt 3,2 miljoner löntagare SMIC, vilket då uppgick mot 1 343 euro per tidsperiod. inom start från 2000-talets inledande decennium gjordes en försök för att införa generell 35-timmars arbetsvecka, dock 2008 reformerades arbetstidslagstiftningen åter samt arbetstiden regleras idag inom kollektiva avtal vid arbetsplatserna.

tid 2009 arbetade fransmännen

(83 från 715 ord)

Den grundlig merovingiska privatmyntningen tillsammans med ca 2 000 kända personnamn samt ca 900 myntorter avlöstes beneath 700-talet från en centralstyrt myntsystem. ifrån 790-talet fungerade den karolingiska denaren likt en riksmynt till all detta karolingiska väldet samt blev primär för

(39 från 268 ord)
  • Bertel Tingström
  • Brita Malmer

Det franska näringslivet kännetecknades länge från ett ganska långsam industrialisering samt finansiell tillväxt jämfört tillsammans dem övriga västeuropeiska länderna.

Ända fram mot andra världskriget fanns jordbruket den största näringsgrenen.

Frankrike är ett land i Västeuropa som haft stort inflytande på världen genom historien

Därefter besitter land i västeuropa raskt blivit

(34 från 242 ord)

Jordbruk

Omkring 53 andel från landets yta existerar brukbar mark. Jordbruket, tillsammans tillsammans fiske samt skogsbruk, sysselsätter 2 andel från arbetskraften. Jordbruket skiljer sig enstaka hel sektion ovan landet. Grovt sett kunna åtta olika jordbrukslandskap urskiljas:

1) Parisbäckenets öppna landskap tillsammans stora enheter inriktade vid stark spannmålsproduktion;

2) dem östliga delarna tillsammans mer skog

(53 från 374 ord)

Skogsbruk

Omkring 29 andel från landets yta existerar övertäckt från träd.

dem skogrikaste områdena finns inom landets östra delar (Champagne-Ardenne samt Lorraine) samt inom dem sydvästra, tillsammans med dem tallplanterade sandhedarna inom fransk artikel Landes

(32 från 224 ord)

Fiske

Frankrike existerar enstaka från Europas största fiskenation. Den franska fiskeflottans totalfångst plats 2010 cirka 426 000 ton, varav

(18 från 118 ord)

Råvarutillgångar

Under dem senaste 20 år besitter Frankrikes mineralsektor förändrats ifrån ett kombination från produktion samt förädling mot nästan enbart förädling.

Landet äger ganska varierande mineraltillgångar samt mineralsektorn

(27 från 186 ord)
  • Johan Warell
  • Stefan Anderberg

Energiförbrukning

Den samlade energikonsumtionen per capita ligger vid enstaka medelhög nivå jämfört tillsammans med övriga Europa. Fördelningen mellan olika energikällor existerar, till EU-länderna, tämligen unik.

Kärnenergiutbyggnaden, Europas mest

(26 från 185 ord)
  • Johan Warell
  • Stefan Anderberg

Industri

Frankrike existerar en från världens främsta industriländer, tillsammans med enstaka många varierad produktion likt präglats från enstaka allt större betoning vid verkstadsprodukter. dem viktigaste branscherna existerar livsmedelsindustri, elektrisk industri samt transportmedelsindustri.

Tillverkning från plagg samt textilvaror, pappersartiklar, metallprodukter samt stål besitter från tradition varit ett avgörande sektion från landets industri, dock beneath 00-talet besitter dessa branscher minskat i

(57 från 402 ord)

Utrikeshandel

Frankrike existerar Europas näst största totalexportör samt dess tredjeplats största importör, dock ändå

(13 från 92 ord)

Sedan flera kalenderår existerar land i västeuropa världens största turistland vilket avser utländska besökare; årligen besöks landet från ca 80 miljoner utländska gäst.

dem flesta kommer ifrån något som ligger nära eller är i närheten länder inom EU: Storbritannien (15 %), Tyskland (13 %), Italien (8 %), Nederländerna (7 %) samt Spanien (6 %). Ca 700 000 gäst om

(50 från 312 ord)(1 från 1 ord)

Järnvägar

Frankrike besitter Europas största järnvägsnät, 29 239 km (2008). Näst schweizare samt österrikare gård fransmännen maximalt tåg

(17 från 114 ord)

Vägar

Det franska vägnätet omfattade 2008 1 miljon km.

dem franska motorvägarna

(11 från 30 ord)

Sjötransporter

Frankrike besitter även Europas största struktur från kanaler, dock detta är

(11 från 33 ord)

Flygtrafiken

Paris äger tillsammans sina tre storflygplatser Charles-de-Gaulle, Orly samt Le Bourget

(11 från 21 ord)

Dagens franska medielandskap kännetecknas från en starkt statligt effekt.

detta äger sina rötter inom efterkrigstiden, då staten gick in samt justerade enstaka industri liksom tappat trovärdighet vid bas från sitt samarbete tillsammans med den tyska ockupationsmakten.

(35 från 249 ord)

Internet samt mobiltelefoni

Närmare 80 % från hushållen äger resurser mot internet, samt resurser ökar kraftigt inom takt tillsammans med för att allt fler kopplar upp sig via mobilt bredband.

(25 från 165 ord)

TV samt radio

Experiment tillsammans TV-sändningar började redan 1931 samt den inledande TV-kanalen (TF 1) startade 1948.

Radiosändningar började 1922.

Vid andra världskrigets slut

(21 från 138 ord)

Dagspress samt magasin

Den nationella dagspressen äger länge befunnit sig inom kris, trots stora statliga subventioner såsom 2014 uppgick mot drygt 400 miljoner euro. Orsakerna existerar bl.a. uselt utvecklad leverans samt konkurrens från

(30 från 210 ord)

Historik dagspress

Som Frankrikes inledande dagstidning räknas den 1631 etablerade Nouvelles ordinaires dem divers endroits.

Den konkurrerades redan efter några månader ut från La Gazette, likt efter vykort tidsperiod fick kungligt privilegium samt beneath namnet La Gazette dem France blev officiellt kroppsdel på grund av utrikesdepartementet.

Frankrikes inledande dagliga dagblad, Le Journal dem Paris (grundad 1777), möttes tillsammans misstro

(55 från 389 ord)

Före införandet från boktrycket vid 1400-talet kopierades texter på grund av grabb inom klostren samt ifrån 1200-talet även från bokhandlare vilket plats anslutna mot universiteten samt vilkas aktivitet inledande gången fastlades inom en reglemente 1259.

Boktryckarkonsten infördes inom land i västeuropa från tre tyskar, Michael Friburger, Martin Crantz samt Ulrich Gering, likt kom mot Paris 1469. Den inledande lärobok likt trycktes inom Paris (Sorbonne) fanns ”Lettres dem Gaspard dem Bergame” (1470). detta inledande större franska tryckeriet kombinerat tillsammans bokaffär skapades

(76 från 539 ord)
  • Peter A.

    Sjögren

  • Karl Johan Danell
(1 från 1 ord)

Statsskick

Frankrikes författning, allmänt kallad femte republikens författning, utarbetades 1958 sedan general Charles dem Gaulle bildat statsmakt efter militärrevolten inom Algeriet inom femte månaden i året. Den antogs inom enstaka folkomröstning tillsammans med 80 procent jaröster.

kalenderår 1962 infördes, likaledes genom folkomröstning, direktval från presidenten.

Frankrikes statsskick existerar parlamentariskt tillsammans kraftfull presidentmakt. Parlamentet består från numeriskt värde kamrar, den direktvalda nationalförsamlingen tillsammans 577

(57 från 396 ord)

Politiska partier

De franska politiska partierna existerar inom upphöjd grad sammanslutningar kring enskilda politiker samt agerar liksom deras kampanjorganisationer liknande andra politiska struktur tillsammans enmansvalkretsar.

inom land i västeuropa finns inget partistöd. Finansieringen kommer utifrån samt existerar ofta knutna mot personer snarare än partier.

Gaullistpartiet, ifrån 1976 benämnt session på grund av republiken (Rassemblement pour la république), fanns ursprungligen en nationellt inriktat, socialt progressivt borgerligt område, öppet på grund av statlig styrning inom ekonomin (jämför gaullister).

Efter dem Gaulles död förvandlades detta mot en allmänkonservativt område. Åsiktsmässigt skilde

(80 från 567 ord)
  • Hans Sjöberg
  • Sanna Trygg
  • Chris Forsne

Politik

Inför presidentvalet 2017 tillkännagav den tidigare presidenten Nicolas Sarkozy för att han siktade vid enstaka återkomst. dock då Republikanerna inom november höll primärval blev denne utslagen inom inledande omgången.

Den kritisk omröstningen stod mellan dem tidigare båda premiärministrarna François Fillon samt Alain Juppé, varvid Fillon vann.


  • fakta  ifall  land i västeuropa  vid engelska

  • Denne blev dock endast trea inom presidentvalet tillsammans 20 andel från rösterna.

    Efter för att president François Hollande meddelat för att han ej ställde upp till omval avgick premiärminister Manuel Valls på grund av för att ställa upp inom Socialistpartiets

    (80 från 749 ord)
    • Hans Sjöberg
    • Sanna Trygg
    • Chris Forsne

    Den franska rättsordningen tillhör världens stora rättssystem.

    Den äger utövat samt utövar kvar en starkt påverkan vid rätten inom enstaka rad länder, inom inledande grabb inom dem f.d. franska kolonierna utanför Europa dock även inom Belgien, Luxemburg, Spanien, Portugal samt inom dem latinamerikanska länderna.

    Före 1789 års revolution saknade land i västeuropa en

    (51 från 360 ord)
    • Ulf Arvidsson
    • Michael Bogdan

    Frankrike ingår inom NATO samt existerar ett kärnvapenmakt.

    kalenderår 1966 avbröt land i västeuropa formellt sin medverkan inom NATO:s militära struktur. en grundlig samt ökande samarbete tillsammans med NATO förekommer dock. kalenderår 1989 upprättades en permanent sekretariat inom Paris samt enstaka gemensam brigad grupperades inom Tyskland. beneath efterkrigstiden besitter ett armékår (50 000 man) varit stationerad inom Tyskland samt ett brigad (2 700 man) inom Berlin.

    Dessa enheter lämnade 1994 Tyskland.

    År 1996 beslöts för att land i västeuropa åter skulle delta i

    (77 från 530 ord)

    De primär fri- samt rättigheterna respekteras, dock tillsammans med undantag. land i västeuropa äger ej undertecknat Europarådets ramkonvention angående skydd på grund av nationella minoriteter samt landet erkänner

    (23 från 162 ord)(1 från 1 ord)

    Medeltiden

    Den äldsta bevarade litteraturen vid franska existerar ifrån 800-talet samt utgörs från religiösa texter översatta ifrån latin.

    inledningsvis tillsammans den fullt utvecklade feodalismen vid 1000-talet uppstod mer avgörande originaldiktning. Eposet plats den viktiga genren. mest erfaren existerar eposen angående krigsdåd, chansons dem geste. Flera från dem äger Karl den store vilket centralgestalt, andra greven Vilhelm från Toulouse. Mästerverket,

    (57 från 403 ord)

    Renässansen

    Med Ludvig XI (regent 1461–83) stabiliserades detta politiska läget inom land i västeuropa.

    Inflytandet ifrån den italienska renässansen fanns klart. Les rhétoriqueurs (verksamma 1450–1520) drev formkulten långt. Clément Marot sökte

    (28 från 198 ord)

    Barock samt préciosité

    Religionskrigen skärpte motsättningarna inom samhället samt satte sin prägel vid litteraturen. Hugenotten Guillaume ni Bartas skrev kristna epos, t.ex. ”La Sepmaine, ou Création ni monde” (’Veckan, alternativt världens skapelse’, 1578), och

    (31 från 215 ord)

    Franskklassicismen

    Salongerna ägde såsom uppgift förfining från sederna samt rening från språket.

    Kravet vid en mer tuktat tungomål – såsom innebar enstaka brytning tillsammans renässansens ideal, detta rika språket – framfördes även utanför salongerna, från bl.a.

    (35 från 250 ord)

    Upplysningen

    Under 1700-talets inledande hälft slog dem idéer igenom liksom utvecklats från Descartes samt hans person som följer efter någon annan.

    Grundtanken plats för att människan inom kraft från sitt förnuft kunna producera ett förbättrad planet samt nå personlig lycka. Sekulariseringen fanns för tillfället en faktum. Litteraturen fick mot övning för att föra ut upplysningsidéerna; viktiga

    (47 från 332 ord)

    Förromantik samt nyklassicism

    Vid mitten från 1700-talet visade sig ett reaktion mot förnuftstron samt mot klassicismens absoluta smakbegrepp.

    Borgarklassen ägde vuxit mot inom styrka samt tillsammans den tron vid individen. Montesquieu hävdade inom ”Om lagarnas anda” för att en folks samhälle samt moral

    (39 från 274 ord)

    1800-talet

    Den lyriska samt den psykologiska romanen, representerad från bl.a. Madame dem Staël, Chateaubriand samt Benjamin Constant, kunna sägas utgöra den inledande från 1800-talsromanens stora etapper.

    Kring 1820 kom den franska romantikens relativt sena genombrott. Romantikerna ville nå djupare insikter än sina föregångare, ville inom fria samt experimentella former existera visionära samt gestalta livets förvirrande diversitet. Genom legender samt symboler, samt tillsammans hjälp från fantasin, skulle man skaffa sig djup insikt angående ett planet såsom betraktades såsom enstaka levande organism.

    Romantiken

    (80 från 709 ord)

    1900-talet

    Parnasslyrik, realism, naturalism samt symbolism dominerade alltså detta sena 1800-talet, samt plats inom många kronologiskt parallella. Kring sekelskiftet ägde naturalismen spelat ut sin roll. 1900-talet kom för att karakteriseras från ett väldig diversitet, olika ”ismer” vilka ofta fanns svåra för att skilja åt.

    Detta sammanhängde tillsammans för att författarna mer än tidigare sökte detta specifika personliga formulering såsom skulle utföra rätt och jämlikhet åt den egna verklighetstolkningen. dem båda världskrigen, upptäckten från detta omedvetnas innebörd, övertygelsen för att tungomål samt verklighet ej sålunda väl svarar mot

    (80 från 578 ord)(1 från 1 ord)

    Medeltiden

    I absidernas ljusdunkel inom dem romanska klosterkyrkorna föddes detta franska dramat, vars tungomål mot ett start plats latin.

    Förutsättningarna fanns inom liturgins växelsånger nära dem stora kristna högtiderna påsk samt jul. beneath 900-talet infördes s.k. troper liksom enstaka dramatisk anmärkning mot mässan. dem kom snart

    (45 från 321 ord)

    Renässansen

    Med humanisternas fördjupade studium från antika texter inom start från 1500-talet började skillnaden bli klar mellan detta senmedeltida franska

    (19 från 134 ord)

    Franskklassicismen

    1600-talet innebar en gyllene århundrade till fransk dramatik.

    Blomstringen ägde boende främst inom Paris samt sammanföll tillsammans förra hälften från Ludvig XIV:s regeringsperiod, vilket redan inom detta yttre präglades från ett påtaglig teatralitet inom detta stränga hovceremonielet. en rikare parisiskt teaterliv ägde dock etablerats redan omkring 1630.

    Före denna tidpunkt ägde publiken varit nästan uteslutande manlig,

    (56 från 403 ord)

    Upplysning samt romantik

    En viss förnyelse genomgick detta franskklassiska dramat beneath förra hälften från 1700-talet då Voltaire började nedteckna till scenen.

    ifrån debuten 1718 tillsammans med ett Oidipustragedi mot sin död 1778, då denne just bevittnat uppförandet från sitt sista sorgespel ”Irène”, skrev denne 20 skådespel. Voltaires styrka nedsänkt inom hans vilja för att utföra scenen mot en forum till moralfilosofisk idédebatt, ej minimalt kring teman som

    (62 från 442 ord)

    Borgerlig realism

    Det rika teaterutbudet inom Paris ledde beneath 1800-talets förra hälft mot enstaka efterfrågan vid enstaka färsk repertoar.

    Unga dramatiker

    (19 från 129 ord)

    Naturalism samt symbolism

    En målmedveten strömning såsom den franska naturalismen inom slutet från 1800-talet önskade självfallet reformera denna problemdramatikens habila realism. I enlighet tillsammans Taines tes angående arvets, miljöns samt den historiska situationens kritisk innebörd fordrade Zola

    (34 från 232 ord)

    1900- samt 2000-talet

    Från detta sena 1800-talets modiga scenkonstnärliga experimenterande går ett konstant, bärkraftig regitradition via Jacques Copeau, likt 1913–19 skapade en nyansrikt ensemblespel vid Théâtre ni Vieux Colombier, ovan mot hans lärjungar Louis Jouvet samt Charles Dullin.

    I utsökta tolkningar underkastade sig Jouvet textens tyranni, medan Dullin lade tonvikten nära uttryckskraften hos den pantomimiska aktionen. Regitraditionen löper vidare mot Dullins elev Jean-Louis Barrault, liksom försökte realisera Artauds teaterteorier inom enstaka totalteater var dock pantomimens koreografiskt uttänkta rörelseschema dominerade.

    Räckan från nydanande regissörer fortsätter

    (81 från 732 ord)
    • Per Arne Tjäder
    • Sverker R. Ek

    Frankrike äger tillsammans tillsammans med USA stått inom centrum på grund av utvecklingen av

    (11 från 67 ord)

    Pionjäråren

    Inte den inledande dock den både tekniskt samt konstnärligt maximalt banbrytande filmvisningen inför enstaka betalande publik ägde boende 28 månad 1895 inom restaurangen Grand kaffebar inom Paris.

    Bröderna Louis samt Auguste Lumière demonstrerade då sin uppfinning, Kinematografen

    (37 från 263 ord)

    Mellankrigstiden

    Under inledande världskriget försvagades Frankrikes filmindustri ekonomiskt samt landet förlorade sin världsdominans. Samtidigt blomstrade experimentfilmen vid alternativa biografer samt filmstudior, bl.a. dadaisten Marcel Duchamp (”Anémic cinéma”, 1926) samt surrealisterna Luis Buñuel samt Salvador

    (33 från 232 ord)

    Ockupationstid

    Den tyska ockupationen beneath andra världskriget drev ett sektion regissörer liksom jean Renoir i

    (14 från 95 ord)

    Efterkrigstiden

    Efterkrigstiden blev ekonomiskt svår, samt 1946 inrättade regeringen Centre National dem la Cinématographie (CNC), likt bl.a.

    skulle finansiellt stödja både spel- samt dokumentärfilm. jean Renoir arbetade endast sporadiskt inom land i västeuropa, dock högsta Ophüls återvände mot nya framgångar (”Kärlekens hus”, 1950) samt poeten jean Cocteau slog igenom tillsammans med ”Skönheten samt odjuret” (1946). numeriskt värde thrillerregissörer tillsammans med internationell succé plats Clouzot

    (58 från 413 ord)

    Cinéma ni look samt senare

    1970-talets ekonomiska kris hämmade filmproduktion utan kommersiell bärkraft samt producerade ett fräsch fransk filmgeneration tillsammans med en postmodernt filmspråk inspirerat från marknadsföring, musikvideor samt modefotografi: le cinéma ni look.

    Banbrytande fanns Jean-Jacques Beineix romantiska gangsterdrama

    (34 från 241 ord)

    Många från dem mera avgörande tidiga uppfinningarna inom fototekniken gjordes från fransmän. Nicéphore Niepce framställde 1826 världens inledande fotografi, samt 1839 presenterade L.J.M. Daguerre dagerrotypin.

    Landets valspråk är Liberté, Égalité, Fraternité, som betyder frihet, jämlikhet och broderskap

    Senare identisk tid förvärvade

    (29 från 207 ord)

    För Frankrikes äldsta konstverk, titta grottkonst, keltisk bildkonst, merovingisk kultur och

    (11 från 13 ord)

    Medeltiden

    Redan inom start från 1100-talet blev land i västeuropa en från dem maximalt avgörande länderna inom fråga angående kyrklig bildkonst, samt då den gotiska stilen nära seklets slut började prägla även bildkonsten blev land i västeuropa Europas inflytelserik nation även vid detta region.

    Den ställningen förstärktes beneath 1200-talet, samt då Italien beneath 1300-talet övertog ledningen inom bildkonsten fortsatte den franska konsten för att fungera liksom exempel inom Västeuropas övriga länder. Även den realistiska strömningen inom Västeuropas 1400-talskonst ägde sin utgångspunkt inom land i västeuropa, närmare bestämt i

    (80 från 843 ord)

    Renässans, stilriktning samt rokoko

    Tre tydliga bildtraditioner fanns inom land i västeuropa kring kalenderår 1400: den provensalska tillsammans med rötter inom italienskt trecento, den gotiska, likt utvecklats främst inom Paris, samt den nederländsk-burgundiska, vilket efter grabb fick allt större effekt inom centrala land i västeuropa.

    Den sköna realism likt Claus Sluter utvecklat inom Dijon fick rik efterföljd inom franska gravmonument, tillsammans enstaka kulmination inom monumenten inom Brou (i Bourg-en-Bresse) samt Saint-Denis. dock motsvarande trend visade sig även inom bokmåleriet, bl.a. inom tideböcker till hertigen från Berry, utförda troligen i

    (80 från 1360 ord)

    Nyantik, realism samt romantik

    Ett helt nytt förhållande mot den klassiska antiken utvecklades beneath 1700-talets sista decennier främst inom arkitekturen, dock även inom bildkonsten, var J.L.

    David inledde den stränga nyantiken tillsammans målningar ur detta gamla Roms saga. David blev tillsammans franska revolutionen politiskt inflytelserik inom konstlivet. nära sidan från historiska

    (47 från 330 ord)

    Friluftsmåleri samt impressionism

    Med andäktig filosofi som betonar ideal skildrade J.-F. Millet den enkla lantbefolkningens mödosamma dagligt liv.

    Hans verk skiljer sig inom form eller gestalt ifrån den omedelbara verklighetsskildring likt fullfölja sig alltmer gällande efter 1860, bl.a. inom friluftsmåleriet, tillsammans med landskapsmålare liksom Eugène Boudin samt J.B. Jongkind. dem senare spelade ett roll på grund av den unge Claude konstnär (claude monet), likt tagit

    (51 från 359 ord)

    Tidigt 1900-tal, modernism

    Det plats främst inom land i västeuropa likt 1900-talets modernism ursprunglig utvecklades.

    Primitivismen hos Gauguin samt färgsystematiken hos Seurat återkommer hos fauvisterna, vilket framträdde 1905 tillsammans med en subjektivt färgstarkt samt prydande måleri. mot dem hörde André Derain, Raoul Dufy, Georges Rouault, Maurice dem Vlaminck samt Albert Marquet, samt Henri Matisse, vars kultur kom för att erhålla en vidsträckt påverkan ovan yngre måleri världen ovan.

    Georges Braque hörde mot dem, dock kom några kalenderår senare, tillsammans tillsammans med Picasso, för att förbättra kubismen tillsammans med viktiga utgångspunkter

    (80 från 572 ord)

    Den franska marknaden på grund av tecknade serier präglades länge från enklare skämt samt äventyr anpassade till enstaka barnpublik.

    Landsnummer: +33

    ett kraftfull belgisk dominans utövades via dem franskspråkiga serierna inom tidningarna Spirou samt Tintin.

    Under 1960-talet började ett energisk seriekritik ta struktur, tillsammans stöd ifrån flera från nya vågens filmregissörer. sidled tillsammans popkonstens utforskningar från populärkulturen uppträdde ”popserier”

    (55 från 392 ord)

    Det franska konsthantverket plats beneath renässansen starkt beroende från Italien, från vilket ställe konstnärer samt yrkesman inkallades.

    ursprunglig tillsammans med barocken nådde detta självständighet till för att beneath Ludvig XIV utvecklas mot enstaka överdådig representationskonst, var förhärligandet från kungen samt kungamakten upphävde varenda kostnadsgränser. dem kungliga slotten, inom inledande grabb Versailles, försågs beneath ledning från arkitekten samt målaren Charles Le Brun tillsammans enstaka inredning från makalös

    (62 från 437 ord)

    För Frankrikes äldsta arkitektur, titta karolingisk arkitektur.

    (7 från 7 ord)

    Det romanska skedet

    I områden såsom Akvitanien, Alsace, Auvergne, Burgund, Île-de-France, region i frankrike samt Provence utvecklades beneath detta romanska skedet olika traditioner inom kyrkoarkitekturen. Samtidigt utövade den andra samt den tredjeplats klosterkyrkan inom Cluny en likriktande påverkan vid arkitekturen inom olika delar från landet, framför allt inom Burgund.

    (44 från 311 ord)

    Det gotiska skedet

    Den gotiska arkitekturen framträdde inom land i västeuropa ursprunglig inom Île-de-France, samt symboliskt existerar för att stilen fick sitt genombrott inom klosterkyrkan Saint-Denis, likt sedan merovingisk tidsperiod fanns dem franska kungarnas gravkyrka.

    Den nya stilen ägde sina förutsättningar inom ribbvalvet,

    (37 från 261 ord)

    Renässansen

    Den franska arkitekturen överskuggades efter 1400-talets mitt från den italienska, dock ur dem nära kontakterna mellan länderna grundlades tidigt enstaka personlig, fransk renässanstradition. inom kungamaktens slottsbyggen beneath 1500-talets förra hälft förenades italiensk teori samt form eller gestalt tillsammans med franskt hantverk samt bostadsskick.

    inom Loiredalen uppfördes Amboise, Blois, Chambord samt Fontainebleau. Ur medeltidens borgtradition frigjordes på denna plats successiv detta mot ljus samt landskap öppna, komfortabelt inrättade palatset, regulariserat genom klassicismen inom strategi samt yttre struktur. Att

    (72 från 511 ord)

    1700- samt 1800-talen

    Akademin samt dess utbildningsinstitution dominerade 1700-talets samt 1800-talets arkitektur vid en sätt såsom, trots omorganisation efter revolutionen 1789, innebar enstaka kraftfull kontinuitet.

    Frankrikes anseende liksom Europas främsta arkitektnation återhämtade sig inom upphöjd grad vid akademins auktoritet. nödvändig inom detta perspektivet plats kopplingen mot Rom, dit dem främsta arkitekterna sändes på grund av fleråriga vistelser.

    Kring 1700-talets mitt bröts enstaka förfinad tillväxt från palatstraditionens program samt plats, var rokokons interiörkonst skapades, mot mer elementära formegenskaper, inspirerade från akademielevernas möten tillsammans med antiken.

    Även den grekiska

    (80 från 582 ord)

    Modernism samt nymodernism

    Sekelskiftets olika förnyelsetendenser omsattes inom suggestiv form eller gestalt från schweizaren Le Corbusier, inom enstaka mängd storskaliga omvandlingsprojekt på grund av Paris ifrån 1920-talet samt vidare. Hans utförda verk pausade inom mindre skal, bl.a.

    några estetiskt experimentella, kubistiskt drivna 20-talsvillor inom Paris tillsammans omnejd. inom enstaka fall, liksom inom Pessac nära

    (47 från 335 ord)

    Trädgårdskonst

    Genom den översättning mot franska likt Karl V 1373 lät utföra från Petrus Crescenzius tolkning från romersk trädgårdsteori, ”Opus ruralium commodorum”, anses denne äga introducerat trädgårdskonsten inom land i västeuropa.

    Hans personlig park bestod från på grund av medeltiden typiska separat inhägnade trädgårdskvarter, omgivna från platser där vin odlas samt fruktträdgårdar.

    Genom fälttåg mot Italien inom slutet från 1400-talet samt start från 1500-talet kom fransmännen inom nära förbindelse tillsammans med den italienska renässansträdgården, samt italienska konstnärer något som har transporterats eller flyttats mot land i västeuropa till för att bl.a.

    (74 från 524 ord)(1 från 1 ord)

    Klassisk musik

    De äldsta spåren från enstaka speciellt fransk melodier finns inom den gregorianska sången, vars s.k.

    standardrepertoar fick sin slutliga struktur vid fransk mark. Frankrikes religiösa centra spelade även ett nödvändig roll på grund av nya liturgiska sångformer liksom trop samt sekvens. dem sydfranska troubadours samt dem nordfranska trouvères gav beneath 1100- samt 1200-talen tidiga modell vid noterad världslig vokalmusik inom sina kärlekssånger.

    Inom kyrkomusiken utvecklades flerstämmigheten mot sin inledande blomning från Notre-Dame-skolan inom Paris tillsammans med mästare såsom Leoninus samt Perotinus. Ars nova

    (80 från 730 ord)

    Folkmusik

    Fransk folkmusik började kartläggas nära mitten från 1800-talet. Folkmusiken existerar i

    (11 från 49 ord)

    Populärmusik

    Den franska vistraditionen från modernt snitt besitter sina rötter inom 1700-talets vaudevillesånger samt folkliga romances samt inom t.ex.

    Pierre jean dem Bérangers satiriska 1800-talsvisor. Genren blev mot kabarévisa inom slutet från 1800-talet samt företräddes beneath den tidigare delen från 1900-talet från artister liksom Maurice Chevalier, Charles

    (46 från 327 ord)

    Den franska landsorten existerar rik vid egenartade, åldriga lokala folkdanser, kvarlevor från gångna tiders flera invandrarfolks kulturer.

    Fransk förfinad smakförmåga präglade västvärldens sällskapsdans, vars växlande moderiktningar

    (26 från 184 ord)

    Frankrikes folkkultur utgår ifrån en på grund av all landet gemensamt keltiskt (galliskt) substrat. dem kulturella inflytanden såsom blev enstaka resultat från invasioner nära skilda tidpunkter ifrån angränsande områden (av romare samt britanner, från visigoter, franker, burgunder samt andra germanfolk samt från nordiska vikingar), liksom förekomsten från ännu icke kulturellt assimilerade minoriteter inom landets periferi (bretoner, basker, flamländare, tyskar m.fl.),

    (58 från 413 ord)

    För Frankrikes mattraditioner samt vinframställning, titta fransk föda samt franska viner

    (11 från 11 ord)

    Frankrike existerar detta klassiska landet på grund av utforskandet från dem äldsta mänskliga kulturerna inom Europa (paleolitisk tid).

    Fyndplatser var besitter ofta gett namn åt kulturer samt perioder. Goda förutsättningar äger funnits för att utföra stratigrafiska iakttagelser inom grottor samt vid flodterrasser, bl.a. inom Sommedalen. dem äldsta spåren från människor kommer ifrån fyndplatsen Vallonnet, enstaka små grotta nära medelhavskusten nära Menton, var jägare uppehållit sig beneath enstaka värmeperiod på grund av 900 000 (eller möjligen 700 000) kalenderår sedan.

    en lika gammalt tillhåll på grund av jägare nära en

    (82 från 786 ord)(1 från 1 ord)

    Den romerska perioden

    Efter detta andra puniska kriget (218–201 f.Kr.) lade romarna beneath sig handeln tillsammans med Sydfrankrike samt började därtill visa politiskt samt militärt nyfikenhet på grund av området (jämför puniska krigen).

    Efter kriget mot allobrogerna vid 120-talet f.Kr. etablerades provinsen Gallia

    (37 från 264 ord)

    Frankerriket

    Merovingerna (486–751). beneath dem nästa femtio år lade Klodvig samt hans närmaste person som följer efter någon i en position eller roll inom den merovingiska kungaätten grunden mot en frankiskt storrike ifrån Nordsjön mot Medelhavet genom för att besegra burgunderna samt visigoterna.

    Detta frankerrike fanns ingen enhetlig statsbildning. detta delades upprepade gånger mellan dem merovingiska kungasönerna, vilket ledde mot talrika brödrastrider tillsammans ständigt skiftande koalitioner.

    Frankernas rike fanns en glest bebott, mestadels skogbevuxet nation. Jordbruket fanns ytterligt primitivt samt gav därför nedsänkt utdelning för att detta krävdes stora jordagods till att

    (80 från 1101 ord)

    Capetingerna (987–1328)

    De sista kungarna från den karolingiska ätten förlorade den direkta kontrollen både ovan riksinstitutioner liksom detta frankiska krigsuppbådet samt ovan stora delar från territoriet.

    ett rad hertigdömen samt grevskap uppnådde inom praktiken fullständig självständighet gentemot kungen. Bland dem fanns Katalonien, Gascogne och Toulouse inom söder, Anjou samt Bretagne inom väster, region i frankrike samt Flandern inom norr, Champagne samt Burgund inom öster. tillsammans valet 987 från den frankiske hertigen Hugo Capet grundades ett fräsch samt likt detta skulle visa sig livskraftig kungadynasti.

    Feodalismens

    (81 från 1194 ord)

    Huset Valois (1328–1589)

    Filip IV:s tre söner regerade efter varandra dock dog varenda utan manliga arvingar.

    Deras äldre systra Isabella fanns gift tillsammans med Edvard II från England, samt hennes avkomlingar, främst den blivande Edvard III, kunde vid Englands vägnar utföra krav vid den franska kronan. Detta plats ett huvudanledning mot för att man tillsammans med hänvisning mot den gamla frankiska (”saliska”) lagen uteslöt kvinnor ifrån tronföljden. tillsammans Filip oss (1328–50) gick kronan inom stället ovan mot huset Valois.

    Hundraårskriget. Tvisten tillsammans dem engelska kungarna

    (79 från 1470 ord)

    Huset amerikansk whiskey (1589–1789)

    Henrik IV (1589–1610) ägde skapat både inre samt yttre fred.

    beneath senare samt mörkare tider lyste inom folkets minne den gode monark Henriks dagar: då ägde varenda fransman enstaka höna inom sin gryta. dock dem bekymmer vilket lett mot krigen plats ej lösta.

    Landets namn: Frankrike

    dem religiösa frågorna stod ännu inom förgrunden, särskilt sedan kungen börjat föra ett utrikespolitik tillsammans med udden mot dem katolska stormakterna, Spanien samt den habsburgske kejsaren. Den sträcka kom för att dominera fransk politik även beneath hans person som följer efter någon i en position eller roll Ludvig

    (80 från 1315 ord)

    Den stora revolutionen (1789–99)

    Det inledande revolutionära steget blev tagna vid sommaren 1789, då generalständerna mot kungens vilja upphävde ståndsindelningen samt ombildade sig mot konstituerande nationalförsamling.

    (För ett utförligare behandling från revolutionens bakgrund, förlopp tillsammans med mera, titta franska revolutionen.) Samtidigt gav grundlig oroligheter både inom städerna samt vid ruralt område revolutionen enstaka folklig prägel, vilket skulle komma för att verka pådrivande vid dem mera försiktiga bland politikerna.

    Nationalförsamlingen upphävde inom augusti de

    (65 från 458 ord)

    Napoleontiden (1799–1815)

    Sin maktställning såsom förste diplomat kunde Bonaparte ytterligare förstärka inom numeriskt värde omgångar: 1802 blev denne diplomat vid livstid, samt 1804 lät denne sig krönas mot kejsare likt Napoleon inom.

    beneath dessa tid förvärvade han även en brett folkligt stöd åt sin regim. mot detta bidrog ej minimalt för att han framgångsrikt avslutade kriget mot dem sista återstående fienderna Österrike samt Storbritannien genom frederna inom Lunéville 1801 samt Amiens 1802.

    ERICH LESSING/IBL
    (81 från 770 ord)

    Reaktionärer samt borgare (1815–48)

    Den bourbonska restaurationen förde ärkerojalistiska grupper mot makten.

    Ludvig XVIII (1815–24) omgav sig visserligen inom start tillsammans med moderata ministrar, dock efter mordet 1820 vid hertigen från Berry (Charles Ferdinand Berry), kungens brorson, fick politiken ett alltmer reaktionär inriktning. Karl X (1824–30) gav adeln kompensation till dess förluster beneath revolutionen, ett åtgärd såsom kostade skattebetalarna omkring ett miljard franc.

    Kyrkan fick tillbaka

    (61 från 434 ord)

    Andra republiken (1848–52)

    En provisorisk revolutionär statsmakt tillsammans med borgerliga republikaner samt en par arbetarrepresentanter, däribland Louis Blanc, utropade republiken samt utlyste nyval tillsammans allmän rösträtt till män. För

    (25 från 175 ord)

    Andra kejsardömet (1852–70)

    Napo­leon III inrättade ett starkt diktatorisk regim, liksom gavs sken från demokratisk öppenhet genom en skickligt bruk från folkomröstningar.

    Dessa liksom valen mot den lagstiftande församlingen kontrollerade kejsaren tillsammans med hjälp från enstaka trogen en grupp personer som arbetar tillsammans ofta militärt från mäktiga prefekter ute inom landet. Europa gynnades för tillfället från enstaka allmän fabriksmässig samt ekonomisk

    (49 från 346 ord)

    Tredje republiken (1870–1940)

    En provisorisk statsmakt fick såsom sin inledande arbetsuppgift för att avsluta kriget tillsammans med Preussen, samt oenighet uppstod genast ifall hur detta skulle ske.

    dem radikala grupperna ville erbjuda fortsatt motstånd, dock regeringens majoritet tillsammans med Thiers inom spetsen valde för att underordna sig Bismarcks villkor. Deras linje fick även en omväg stöd inom valen vid nyåret 1871, var monarkisterna tillsammans med sitt fredsprogram vann ett överväldigande seger. inom fredsavtalet tillsammans med Tyskland avstod land i västeuropa ifrån Alsace samt delar från Lorraine samt påtog sig för att betala

    (80 från 1606 ord)

    Ockupation samt befrielse (1940–44)

    Hitlertyskland behöll den direkta kontrollen från all norra samt västra land i västeuropa.

    Vichyregimen härskade därmed endast ovan landets centrala samt sydöstra delar samt ovan kolonierna inom Asien samt Afrika. Sedan

    (29 från 203 ord)

    Fjärde republiken (1946–58)

    General dem Gaulle tog efter befrielsen ledningen till ett provisorisk statsmakt. inom enstaka inledande folkomröstning vid hösten 1945 beslöt fransmännen tillsammans med överväldigande majoritet för att producera ett färsk författning, samt enstaka konstituerande nationalförsamling inkallades.

    på grund av för att testa sin ställning erbjöd sig dem Gaulle för att avgå vilket provisorisk president. då inget från dem stora partierna gav honom detta stöd han ägde väntat, lämnade denne frustrerad detta politiska existensen samt drog sig tillbaka

    (70 från 498 ord)

    De Gaulle samt femte republiken

    Charles dem Gaulle fick för tillfället situation för att genomdriva den författningsreform likt denne ägde misslyckats tillsammans 1946.

    I femte republiken försköts makten ifrån nationalförsamlingen mot regeringen samt framför allt mot presidenten. General dem Gaulle, såsom tillträdde presidentposten 1959, träffade mot enstaka start inget starkare motstånd, då dem politiska partierna inom honom såg den ende vilket kunde avveckla Algerietkriget. ett valutareform lade grunden mot finansiell styrketillväxt.

    dem flesta från Frankrikes kolonier erhöll självständighet. Efter långdragna förhandlingar, flera revoltförsök från fransk armé inom Algeriet

    (81 från 652 ord)

    Vänstern tar makten

    Under 1970-talet präglades Frankrikes politiska liv inom upphöjd grad från vänsterns frammarsch. Socialistpartiet, var Mitterrand övertagit ledningen, förnyades samt växte inom styrka.

    kalenderår 1972 slöts vänsterunionen mellan socialistpartiet, kommunistpartiet tillsammans Georges Marchais vilket arbetsledare och

    (35 från 243 ord)

    Chirac samt Sarkozy nära makten

    År 1993 vann dem borgerliga partierna ett mycket överväldigande majoritet inom nationalförsamlingen samt bildade statsmakt. nära presidentvalet 1995 besegrade sedan gaullistledaren Chirac socialisternas kandidat Lionel Jospin.

    en besparingsprogram, framlagt från den nye premiärministern Alain Juppé, utlöste identisk tid grundlig strejker.

    Då Chirac 1997 utlyste nyval mot nationalförsamlingen inom förtid segrade vänstern, samt socialistledaren Jospin blev premiärminister inom detta tredjeplats sålunda kallade samboendet (la cohabitation) mellan president samt statsmakt ovan blockgränsen.

    Vänsterregeringen prioriterade

    (71 från 503 ord)

    Politisk tillväxt inom stora drag

    Maktväxlingen 1981 samt återkommande perioder från påtvingad samverkan mellan enstaka president samt enstaka statsmakt från olika politisk färg äger tonat ned den inom västeuropeisk jämförelse ovanligt hårda konfrontationen mellan motsats till vänster samt vänster inom land i västeuropa.

    ett ytterligare orsak existerar för att socialisterna trängt undan kommunisterna liksom inflytelserik vänsterkraft. Varken högern alternativt vänstern ifrågasätter den liberala marknadsekonomin samt dem offentliga sociala trygghetssystemen.

    Yta: 640 679 km²

    en något som ökar i storlek eller antal internationellt beroende besitter även alltmer dragit gränser till olika regeringars ekonomisk-politiska handlingsfrihet.

    Sedan land i västeuropa, främst beneath 1980-talet, genomgått en

    (80 från 648 ord)

    Terrorattacker samt politiskt trendbrott

    Under 2015 inträffade flera attentat liksom från säkerhetspolis rubricerades vilket terroristhandlingar.

    Redan beneath årets andra sju dagar tog sig tungt beväpnade män in vid satirtidningen Charlie Hebdos redaktion, inom månad knivskadades tre soldater liksom vaktade ett judisk församlingslokal inom Nice, inom april dödades enstaka 30-årig kvinna från ett algerisk medborgare såsom planerade för att angripa numeriskt värde kristna församlingar inom enstaka förort mot Paris samt inom juli

    (64 från 454 ord)

    upplysning angående artikeln VisaStäng

    Medverkande

    • Alf Björnberg
    • Anders Edling
    • Anders Jönsson
    • Bengt Ankarloo
    • Bengt Häger
    • Bernt Olsson
    • Berta Stjernquist
    • Bertel Tingström
    • Brita Malmer
    • Britt Tunander
    • Chris Forsne
    • Göran Andersson
    • Hans Sjöberg
    • Jacques Mangold
    • Jan von Konow
    • Jan-Öjvind Swahn
    • Johan Mårtelius
    • Johan Warell
    • Jonas Gruvö
    • Karl Erik Gustafsson
    • Karl Johan Danell
    • Magnus Röhl
    • Magnus Sylvén
    • Michael Bogdan
    • Michael Tapper
    • NE-redaktionen (uppdatering)
    • Per A.J.

      Andersson

    • Per Arne Tjäder
    • Per Beskow
    • Peter A. Sjögren
    • Rune Jonsson
    • Sanna Trygg
    • Stefan Anderberg
    • Sven Behrens
    • Sven Sandström
    • Sverker R. Ek
    • Thomas Andersson
    • Torkel Eriksson
    • Tove Janson Borglund
    • Ulf Arvidsson
    • Ulf Gärdenfors
    • Örjan Wikander

    Litteraturanvisning

    Natur:

    Faune dem France 1–77 (1921–90);

    M.

    Guinochet & R. dem Vilmorin, Flore dem France 1–5 (1973–84).

    Religion:

    H. Bremond, Histoire littéraire ni sentiment religieux dem la France 1–11 + index (1916–36);

    J. Chambon, Histoire des protestants enstaka France (1977);

    A. Dansette, Histoire religieuse dem la France contemporaine 1–2 (2:a upplagan 1965);

    J. Delumeau, Le Catholicisme ingång Luther et Voltaire (1971).

    Massmedier:

    P. Albert, La Presse française (1990);

    L.-G. Gayan, La Presse quotidienne régionale (1990);

    S. Gherardi m.fl., La Presse écrite 1990/91 (1990);

    C. Mauriat, La Presse audiovisuelle 1989/1990 (1989);

    N. Toussaint Desmoulins, L’Économie des médias (1987).

    Bok- samt förlagsväsen:

    Ceux qui font dem l’édition: Dictionnaire biographique dem l’édition et des arts graphiques (1977);

    Les Industries culturelles, publicerad från Documentation Française (1980);

    M.

    Chavardès, Histoire dem la librairie (1967);

    H.-J. Martin & R. Chartier, Histoire dem l’édition française 1–4 (1983–86).

    Information och fakta om landet Frankrike som historia, ekonomi, befolkning, natur, folkmängd, ekonomi, språk, turism etc för barn, vuxna och hela familjen

    Statsskick samt politik:

    M. Demker, ifrån Bastiljen mot Maastricht: ett införande mot modern fransk politik (1996);

    J. Chapsal, La Vie politique sous la Ve république I–II (5–6:e upplagan 1993, sektion inom 5:e uppl., sektion II 6:e upplagan);

    M. Duverger, Le Système politique français (20:e upplagan 1990);

    R.

    Rémond, Notre siècle dem 1918 à 1991, J. Favier (utgivare), Histoire dem France 6 (1992);

    Hans ortnamn eller efternamn, Frankrike: Politik samt samhällsutveckling (1980).

    Rättsväsen:

    V. Constantinesco & U. Hübner, Einführung in das französische Recht (1974);

    K. Zweigert & H. Kötz, An Introduction to Comparative lag 1 (2:a upplagan 1987).

    Litteratur:

    P. Abraham & R. Desné (utgivare), Histoire littéraire dem la France 7–12 (1976–80);

    A. Adam, Histoire dem la littérature française au XVIIe siècle 1–5 (1956);

    A. Adam m.fl., Littérature française 1–2 (1967);

    H. Ahlenius, Frankrikes litteratur beneath medeltiden (1957);

    K.A. Blüher, Die französische Novelle (1985);

    P.

    Brunel (utgivare), Histoire dem la littérature française 1–2 (1977–81);

    P.A. Charvet (utgivare), A Literary History of France 1–6 (1967–74);

    W. Engler, Geschichte des französischen Romans (1982);

    P. Harvey & J.E. Heseltine (utgivare), The Oxford Companion to French Literature (1959);

    C. Pichois (utgivare), Littérature française 1–16 (1990);

    L.

    Pollmann, Geschichte der französischen Literatur 1–3 (1974–78);

    R. Sabatier, Histoire dem la poésie française 1–9 (1975–88).

    Drama samt teater:

    R. Bray, Molière, Homme dem théâtre (1954);

    O. Brockett & R. Findlay, Century of nyhet (1973);

    G. Frank, The Medieval French skådespel (1954);

    L. Goldmann, jean Racine dramaturge (1956);

    H.

    Lancaster, A History of French Dramatic Literature in the Seventeenth Century 9 vol. (1952);

    J. Madaule, Le Drame dem Paul Claudel (1964);

    F. Rahill, The World of Melodrama (1967);

    J. Scherer, La Dramaturgie classique enstaka France (1949–51).

    Film:

    R. Armes, French Cinema since 1946 1–2 (1966);

    C. Drazin,The Faber Book of French Cinema (2011);

    R.

    Jeanne, Cinéma 1900 (1965);

    G. Sadoul, Le Cinéma français (1962).

    Konst:

    M. Aubert m.fl., L’Art långnovell enstaka France (1961);

    Anthony Blunt, Art and Architecture in France, 1500 to 1700 (1953);

    B. Dorival, fransk artikel Étapes dem la peinture française contemporaine1–3 (1943–46);

    H. Focillon, La Peinture au XIXe siècle (1927);

    J.

    Porcher, Franskt bokmåleri (svensk översättning 1960);

    A.K. Porter, Romanesque Sculpture of the Pilgrimage vägar 1–10 (1923);

    G. fingerprydnad, A Century of French Painting, 1400–1500 (1949).

    Konsthantverk:

    V. Arwas, Glass: Art Nouveau to Art Déco (1987);

    Y. Bottineau & O. Lefuel, fransk artikel Grands Orfèvres dem Louis VIII à Charles X (1965);

    C.

    Fregnac, fransk artikel Styles français, dem Louis XIII à Napoléon III (1975).

    Musik:

    N.

    Invånare: 67 022 000 år 2019

    Dufourcq, La Musique française (1970);

    J. Rabe (utgivare), Fransk toner (1957).

    Dans:

    J. Robinson, L’Aventure dem la danse moderne enstaka France (1920–1970) (1990).

    Folkkultur:

    A. van Gennep, Manuel dem folklore français contemporain 1–4 (1937–47);

    P. Sébillot, Le Folk-lore dem la France 1–4 (1904–07).

    Förhistoria:

    H. dem Lumley & J. Guilaine (utgivare), La Préhistoire Française 1–2 (1976);

    S.

    Piggott m.fl. (utgivare), France before the Romans (1973);

    N.K. Sandars, Bronze Age Cultures in France (1957);

    Chr. Scarre (utgivare), Ancient France: Neolithic Societies and their Landscapes 6000–2000 B.C. (1987).

    Historia:

    Histoire dem France Hachette 1–5 (1987–91);

    E. Berenson (utgivare), The French Republic: History, Values, Debates (2011);

    J.

    Chapsal, La vie politique ett France dem 1940 à 1958 (1984);

    J.

    Geografiskt läge: Sydvästra Europa

    Chapsal, La vie politique sous la V:e république 1 1958 à 1974 (5:e upplagan 1993);

    J. Chapsal, La vie politique sous la V:e république 2 1974–1987 (6:e upplagan 1993);

    A. Cobban, A History of Modern France 1–3 (2:a upplagan 1966–67);

    G. Duby (utgivare), Histoire dem la France 1–3 (2:a upplagan 1991);

    G. Duby & R. Mandrou, Histoire dem la civilisation française 1 (3:e upplagan 1984);

    J.

    Favier (utgivare), Histoire dem France 1–6 (1984–88);

    Edward James, The Origins of France: From Clovis to the Capetians, 500–1000 (1982);

    J. Jennings, Revolution and the Republic: A History of Political Thought in France Since the Eighteenth Century (2011);

    Douglas Johnson m.fl. (utgivare), The Fontana History of Modern France 1–3 (1983–87);

    G.

    Palm, Femte republiken (1994).

    Källangivelse

    Nationalencyklopedin,Frankrike.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/frankrike