Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Kommunala resursskolor inom grundskolan bör regleras samt bestämmelserna ifall särskilt stöd bör förtydligas

Regeringens förslag: detta bör förtydligas inom skollagen för att ett samhälle får begränsa utbildningen nära ett viss grundskoleenhet mot för att avse studenter liksom existerar inom behov från särskilt stöd.

Benämningen resursskola bör införas inom lagen till skolenheter var utbildningen begränsas vid detta sätt. Kommunen bör ansvara till för att värdera ifall enstaka skola existerar inom behov från sådant särskilt stöd vilket resursskolan erbjuder på grund av för att eleven bör behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av evaluering från kunskaper likt minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att eleven bör undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Förhållandet mellan resursskolor samt bestämmelserna ifall särskilt stöd inom 3 kap. skollagen bör förtydligas i enlighet med nedan.

I stället till bestämmelserna ifall analys ifall särskilt stöd inom 3 kap. skollagen bör detta var anges för att nära resursskolor bör varenda skola ges särskilt stöd. detta innebär dels för att en åtgärdsprogram bör upprättas på grund av varenda student nära resursskolan, dels för att rektorn ej behöver utreda elevens behov från särskilt stöd vid nytt utan nära utarbetandet från åtgärdsprogrammet kunna utgå ifrån den analys likt gjordes nära placeringen från eleven nära resursskolan.

till vissa studenter förmå den generella anpassning såsom resursskolans miljö innebär existera tillräckligt särskilt stöd. på grund av andra studenter förmå individuella stödåtgärder behövas därutöver. Eleven samt elevens vårdnadshavare bör ges chans för att delta då åtgärdsprogrammet utarbetas. från programmet bör nödvändigheten från särskilt stöd samt hur detta bör tillgodoses framgå.

resursskolor, dvs

från programmet bör detta även framgå då åtgärderna bör följas upp samt utvärderas samt vem såsom existerar ansvarig till uppföljningen respektive utvärderingen.

Utredningens förslag överensstämmer delvis tillsammans med regeringens förslag.

Utredningen besitter föreslagit för att enstaka placering bör grundas vid elevens behov, dock ej för att detta bör förtydligas för att kommunen ansvarar till för att värdera angående

en student existerar inom behov från sådant särskilt stöd liksom resursskolan erbjuder till för att eleven bör behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av analys från kunskaper vilket minimalt bör uppfyllas alternativt till för att eleven bör undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Utredningen äger ej heller föreslagit förtydliganden inom förhållande mot bestämmelserna angående särskilt stöd inom 3 kap. skollagen, liksom gäller då ett student går vid enstaka resursskola.

Remissinstanserna: En majoritet från remissinstanserna tillstyrker alternativt besitter inget för att protestera mot utredningens förslag.

Detta gäller bl.a. Barnombudsmannen (BO), Kammarrätten inom götet, majoriteten från kommunerna, Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR), Idéburna skolors riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet,

Funktionsrätt land, Autism- samt Aspergerförbundet, Riksförbundet Attention samt Riksförbundet till ungar, unga samt vuxna tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning (FUB).

BO existerar positiv mot utredningens förslag ifall reglering från kommunala resursskolor, vilket syftar mot för att förtydliga samt därmed även stärka kommunernas tillfälle för att inrätta resursskolor. BO bedömer för att förslaget även tillförsäkrar studenter samt vårdnadshavare enstaka rättssäker hantering. BO anser för att detta existerar klart för att enstaka placering bör utgå ifrån elevens behov samt för att förslaget existerar inom linje tillsammans barnkonventionen.

SKR välkomnar för att detta ej kommer för att artikel enstaka skyldighet för att anordna resursskolor, då detta existerar viktigt för att varenda samhälle får att fatta beslut eller bestämma något hur särskilt stöd organiseras utifrån lokala behov samt förutsättningar. SKR delar bedömningen för att enstaka placering inom resursskola bör existera enstaka extraordinär stödinsats vilket erbjuds en mindre antal studenter vars stödbehov ej existerar tänkbara för att tillgodose inom ramen på grund av ordinarie skolplacering.

Lärarförbundet ser positivt vid för att detta förtydligas för att kommuner får upprätta resursskolor samt för att begreppet befästs inom skollagen.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tillstyrker förslaget dock framhåller för att detta existerar viktigt för att äga barnets bästa inom främsta rummet då enstaka fräsch skolplacering existerar aktuell.

i enlighet med SPSM existerar detta även från massiv vikt för att placeringen föregås från enstaka gedigen lärorik analys. inom enstaka samhälle var detta ej finns någon resursskola samt var skolans analys visar för att resursskola existerar barnets bästa behöver detta i enlighet med SPSM leda mot enstaka regional samverkan samt interkommunala samt regionala lösningar behöver utredas.

Funktionsrätt land och Riksförbundet FUB delar uppfattningen angående nödvändigheten från för att reglera samt möjliggöra användning från resursskolor, dock betonar för att utökade särlösningar ej främjar utvecklingen mot detta omfattande målet inom FN:s funktionsrättskonvention angående en inkluderande skolsystem.

Riksförbundet FUB anser, inom likhet tillsammans med bl.a. SPSM, Socialstyrelsen samt Riksförbundet Attention, för att detta existerar viktigt för att utgå ifrån barnkonventionen samt för att barnets personlig åsikt vägs in.

När detta gäller förslaget för att utbildningen bör begränsas mot studenter inom behov från särskilt stöd framför Skolväsendets överklagandenämnd för att kopplingen mot särskilt stöd inom 3 kap.

skollagen äger sina fördelar, dock för att detta förmå slå fel inom praktiken ifall eleven mot resultat från dem generella anpassningar såsom görs inom resursskolans aktivitet når upp mot dem krav vilket minimalt bör uppnås samt därmed ej längre bedöms existera inom behov från särskilt stöd i enlighet med definitionen inom 3 kap.

skollagen. Malmö kommun anser för att detta kunna förtydligas ytterligare hur relationen mellan bestämmelserna angående särskilt stöd, åtgärdsprogram samt resursskolor bör titta ut. Autism- samt Aspergerförbundet fråga ifall detta

behöver tydliggöras hur förutsättningarna på grund av ett placering inom enstaka kommunal resursskola förhåller sig mot annat särskilt stöd.

Statens skolinspektion tillstyrker för att begreppet resursskola införs samt för att kommunernas chans för att inrätta resursskolor tydliggörs, då detta kommer för att underlätta tillsynen. i enlighet med Skolinspektionen kunna detta dock övervägas för att stärka upp regleringen ytterligare inom avsikt för att säkerställa för att enstaka placering inom resursskola existerar korrekt åtgärd till för att tillgodose elevens behov från särskilt stöd.

Friskolornas riksförbund anser för att detta existerar utmärkt för att termen resursskola förs in på grund av både fristående samt kommunala huvudmän. Förbundet anser dock för att målgruppen behöver snävas in mot studenter inom behov från grundlig särskilt stöd. Förbundet anser även för att utredningen bygger in på grund av stora skillnader inom regleringen mellan fristående samt kommunala resursskolor.

Framför allt måste vårdnadshavare erhålla välja även kommunal resursskola samt eleverna behöver kommunala resursskolor inom fler skolformer. Nätverket Fristående resursskolor framför liknande synpunkter. Nätverket tillstyrker för att begreppet resursskola förs in inom den befintliga regleringen på grund av fristående grundskolor tillsammans tillägget för att detta även bör gälla på grund av förskoleklassen, grundsärskolan samt gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan.

Även Stockholms kommun invänder mot för att kommunala resursskolor föreslås erhålla ett snävare reglering än fristående resursskolor, dit vårdnadshavare är kapabel ansöka samt var studenter förmå tas emot inom förskoleklass samt genomföra kurera sin grundskoleutbildning. Olika regleringar medför olika rättigheter till eleverna, vilket riskerar för att leda mot otydlighet samt missuppfattningar till vårdnadshavare, skolor samt huvudmän.

ett reglering från förskoleklassen bör övervägas samt elevperspektivet stärkas. i enlighet med kommunen bör ej heller begreppet resursskola införas innan detta finns ett entydig definition vilket gäller samtliga resursskolor. Huddinge kommun anser för att lagstiftningen på grund av placering inom såväl särskilda undervisningsgrupper likt resursskolor även bör omfatta förskoleklassen.

Statens skolverk avstyrker förslaget då detta saknas enstaka mer utförlig konsekvensanalys utifrån en elevperspektiv. Skolverket instämmer inom för att kommunala resursskolor behöver regleras samt besitter inget för att protestera mot för att enstaka skolenhet liksom begränsat mottagandet kallas resursskola. i enlighet med Skolverket läggs dock alltför massiv vikt nära kommunens behov från handlingsfrihet inom förhållande mot överväganden angående elevens bästa samt rättssäkerhet.

Skolverket önskar bl.a. för att detta inom författningstext klart framgår vilka likt existerar den kommunala resursskolans publik samt för att motsvarande förtydligande bör övervägas till fristående resursskolor. Skolverket instämmer inom för att enstaka utvidgad reglering skulle behöva belysas närmare, dock anser för att författningsförslagen rörande grundskolan samt grundsärskolan riskerar för att tolkas vilket för att enstaka sådan begränsad antagning ej skulle existera rätt inom andra skolformer inom avsaknad från tydliga ställningstaganden.

Skolverket saknar även tydliggöranden kring förhållandet mellan resursskolor samt s.k. kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper.

Göteborgs samhälle är positiv mot för att även enstaka samhälle kunna äga resursskolor dock avstyrker förslaget. Kommunen önskar titta tre klart begränsad eller markerad av gränser former på grund av hur särskilt stöd kunna erbjudas utanför elevens ordinarie grupp; vid elevens utbildning, inom ett kommunövergripande speciell undervisningsgrupp alternativt inom ett kommunal resursskola.

Malmö högskola anser för att studenter inom resursskolor bör behålla sin skolplacering inom hemskolan.

Linnéuniversitetet avstyrker samt existerar starkt bedömande mot förslaget tillsammans hänvisning mot bristande vetenskapligt underlag. Förslag borde inom stället riktas in vid för att förbättra dem reguljära skolornas kapacitet för att tillgodose samtliga elevers behov.

i enlighet med universitetet leder förslaget även mot mer bristande likvärdighet då kommuner organiserar stöd vid olika sätt.

Som nämnts inom del 3 äger en antal myndigheter samt organisationer beretts situation för att yttra sig ovan en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot lagrådsremiss. Förslaget inom utkastet stämmer överens tillsammans med förslaget inom rutan ovan, tillsammans med den skillnaden för att bestämmelserna ifall särskilt stöd inom 3 kap.

skollagen föreslås förtydligas vid en annat sätt. Utkastets förslag innebär för att en åtgärdsprogram bara behöver upprättas på grund av enstaka skola nära ett resursskola angående eleven behöver ytterligare särskilt stöd utöver resursskolans generella anpassningar.

Skolverket, Skolinspektionen och Skolväsendets överklagandenämnd har inga synpunkter vid utkastets förslag.

Friskolornas riksförbund tillstyrker förslaget samt välkomnar för att lagförslagen äger harmonierats inom större utsträckning således för att kommunala samt fristående resursskolor således långt möjligt får enstaka likartad reglering. Autism- samt Aspergerförbundet ställer sig på baksidan för att regleringen förtydligas. SKR existerar positiva mot för att bestämmelserna angående särskilt stöd även bör gälla studenter såsom existerar placerade vid ett resursskola.

Funktionsrätt landet, Riksförbundet FUB och Riksförbundet Attention ställer sig på baksidan förslagen inom stort, dock besitter den omfattande synpunkten för att detta finns ett bristande vid mål samt vilja för att utföra större omfattande förändringar inom den ordinarie skolan främst då detta gäller arbetet tillsammans för att producera enstaka tillgänglig skolmiljö till varenda studenter.

Funktionsrätt land samt Riksförbundet FUB anser för att detta existerar positivt för att förslaget går längre än utredningens förslag ifall för att detta existerar kommunen likt ansvarar till för att värdera angående enstaka placering vid enstaka kommunal resursskola. Förbunden anser dock för att ifall detta bör bli likvärdigt behöver även tydliga riktlinjer, helst föreskrifter, tas fram därför för att förfarandet blir detsamma oavsett plats man bor.

Funktionsrätt

Sverige anser även för att detta existerar god för att skrivningarna ifall särskilt stöd förtydligas.

Utvecklingspedagogik landet AB anser för att detta existerar positivt för att begreppet resursskola tydliggörs, oavsett huvudman, samt för att detta existerar utmärkt tillsammans med ökad likriktning mellan kommunala samt fristående resursskolor, jämfört tillsammans med utredningen.

Bolaget anser dock för att detta behövs enstaka djupare undersökning från nödvändigheten från åtgärdsprogram alternativt ej åtgärdsprogram på grund av studenter vid resursskola samt för att införandet från nya term liksom ”behov från ytterligare särskilt stöd” samt ”särskilt stöd utöver (resursskolans) generella anpassningar” etc. riskerar för att producera mer otydlighet än klarhet då man kommer mot finansieringsfrågan.

SPSM anser för att detta existerar positivt för att detta förtydligas för att detta behövs ett evaluering från ifall enstaka student existerar inom behov från för att vandra nära ett resursskola dock anser för att bestämmelserna behöver omformuleras till för att säkerställa för att detta existerar elevens individuella behov likt styr fanns ett student går inom skolan.

i enlighet med SPSM behövs detta även vägledning på grund av hur utredningar samt bedömningar inför placering bör göras. SPSM avstyrker utkastets förslag angående förtydliganden från bestämmelserna ifall särskilt stöd samt framför för att detta existerar från massiv innebörd för att varenda studenter nära ett resursskola fortsatt äger en åtgärdsprogram.

SPSM anser vidare för att möjligheter mot tillfälliga omplaceringar behövs, dock för att resursskolor ej bör användas till detta.

Idéburna skolors riksförbund instämmer inom för att placering inom ett resursskola ej bör betraktas såsom ytterligare en steg vid enstaka stödtrappa dock menar för att målgruppen existerar alltför nära på grund av för att behärska bli rättssäker.

Skälen till regeringens förslag

Kommunala resursskolor kunna antas bli vanligare

Enligt skollagen bör samtliga små människor samt studenter inom skolväsendet ges den ledning samt stimulans såsom dem behöver inom sitt utbildning samt sin personliga tillväxt till för att dem utifrån sina egna förutsättningar bör behärska utvecklas således långt vilket möjligt i enlighet med utbildningens syfte (3 kap.

2 § skollagen). i enlighet med propositionen Den nya skollagen – till förståelse, valfrihet samt säkerhet (prop. / s. ) existerar utgångspunkten, till för att varenda studenter bör erhålla tillfälle för att nå målen på grund av utbildningen, för att särskilt stöd ges mot dem studenter såsom från olika skäl äger svårt för att nå dessa syfte. såsom framgår från segment 5 kunna detta särskilda stödet mot studenter ibland behöva organiseras utanför detta ordinarie sammanhanget.

till för att producera förbättrad förutsättningar på grund av för att pedagogiskt tillgodose enstaka elevs stödbehov kunna detta särskilda stödet exempelvis ges inom struktur från enskild utbildning alternativt utbildning inom speciell undervisningsgrupp (3 kap. 11 § skollagen). Vidare finns detta inom ljus såväl fristående likt kommunala s.k.

resursskolor, dvs. skolenheter såsom helt inriktar sig mot studenter inom behov från särskilt stöd. Utbildningen nära resursskolor existerar ofta utformad till studenter likt behöver en mindre kontext samt ett anpassad lärmiljö. Resursskolor präglas vanligen från små elevgrupper samt upphöjd personaltäthet (se HFD ref. 22 p. 11).

Det finns ett uttrycklig bestämmelse inom skollagen likt anger för att fristående grundskolor får begränsa sin kurs mot studenter inom behov från särskilt stöd (10 kap.

35 § inledande stycket 2). Även ifall benämningen resursskola ej kommer mot formulering inom lagtexten används den ofta angående liknande skolor såväl inom rättspraxis vilket inom praktiken. Någon motsvarande bestämmelse finns ej på grund av kommunala resursskolor. inom den dom var Högsta förvaltningsdomstolen, nedan kallad HFD, slog fast för att även kommuner får driva resursskolor (HFD ref.

50) lyfte domstolen fram för att detta inom förarbetena anges för att även fristående skolor, inom linje tillsammans med ambitionen för att öka valfriheten samt producera lika villkor till fristående samt kommunala skolor, bör behärska specialisera sin aktivitet till studenter inom behov från särskilt stöd (prop. / s. ). från domen framgår även för att den behovsprövning såsom sker inom samband tillsammans placering nära ett kommunal lärcentrum tillsammans inriktning mot studenter inom behov från särskilt stöd existerar förenlig tillsammans skollagen samt för att placeringen ej står inom strid tillsammans regelverket angående särskilt stöd inom 3 kap.

skollagen, eftersom dem studenter vilket sökt sig mot enstaka resursskola måste anses äga såväl sin ordinarie skolplacering liksom sin ordinarie undervisningsgrupp inom resursskolan.

HFD:s kritisk är kapabel leda mot för att fler kommuner etablerar resursskolor. Utifrån utredningens kartläggning förefaller detta dock artikel långt ifrån samtliga kommuner likt besitter egna resursskolor samt vid flera håll inom landet saknas resursskolor helt.

inom vissa kommuner finns detta inom stället s.k. kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper, var kommunen samlar studenter ifrån olika skolenheter, såsom inom flera avseenden liknar resursskolor (se segment ). Mot denna bakgrund existerar detta viktigt tillsammans en klart regelverk samt ett klar gränsdragning mellan kommunala resursskolor samt kommunövergripande undervisningsgrupper.

Utredningen anger för att detta finns behov från mer undersökning vilket visar vid långsiktiga effekter från för att studenter placeras inom enstaka speciell undervisningsgrupp alternativt inom ett resursskola, något vilket även bl.a. Linnéuniversitetet framhåller. Även Institutet på grund av arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk evaluering (IFAU) anser för att mer undersökning behövs vid området dock konstaterar även för att detta är kapabel artikel svårt för att genomföra effektutvärderingar då detta rör sig angående ett fåtal studenter.

Regeringen fullfölja bedömningen för att detta vore önskvärt tillsammans med mer undersökning, dock för att avsaknaden från undersökning ej utgör något hinder till för att förtydliga den befintliga regleringen.

Det finns skäl till för att idag reglera kommunala resursskolor vid grundskolenivå

Det finns en värde inom för att även dem kommunala resursskolorna synliggörs samt regleras inom skollagen då detta bidrar mot klarhet ifall vilket vilket gäller.

Såväl

BO såsom dem funktionshindersorganisationer liksom äger yttrat sig tillstyrker ett färsk reglering. Likaså ställer sig SKR samt flertalet kommuner på baksidan utredningens förslag, likt innebär för att kommunerna ges chans för att utifrån sina lokala förutsättningar välja angående dem önskar inrätta resursskolor.

En sektion inom enstaka sådan ökad klarhet existerar för att införa benämningen resursskola inom skollagen till skolenheter var utbildningen existerar begränsad mot studenter inom behov från särskilt stöd. Utredningen äger föreslagit för att begreppet införs på grund av både kommunala samt fristående grund- samt grundsärskolor såsom begränsar sin träning vid detta sätt, vilket majoriteten från remissinstanserna tillstyrker.

tillsammans med anledning från Stockholms kommuns synpunkt för att benämningen ej bör införas innan detta finns ett entydig definition såsom gäller samtliga resursskolor, bör detta framhållas för att vissa skillnader mellan kommunala samt fristående resursskolor föreslås bli mindre inom denna proposition jämfört tillsammans utredningens förslag, såsom inom fråga ifall ansökningsförfarandet samt rätten för att vandra kvar nära resursskolan (se del samt ).

Mot denna bakgrund fullfölja regeringen bedömningen för att detta bidrar mot klarhet för att införa benämningen resursskola i enlighet med utredningens förslag. Därutöver bedömer regeringen för att benämningen bör införas även på grund av fristående resursskolor inom förskoleklassen samt gymnasieskolan, vilka redan existerar justerade inom skollagen (se segment ).

Frågan existerar då ifall detta faktum för att utredningen bara äger lämnat förslag till grundskolan samt grundsärskolan samt ej till övriga skolformer vilket riktar sig mot små människor samt ungdomar innebär hinder mot för att reglera kommunala resursskolor inom nämnda skolformer redan för tillfället. liksom bl.a. Stockholms samhälle lyfter äger utredningen ej lämnat något förslag avseende förskoleklassen, likt sedan höstterminen omfattas från skolplikten.

När detta gäller specialskolan samt sameskolan, såsom existerar statliga skolformer, samt gymnasiesärskolan bedömer utredningen för att detta ej behövs ett reglering ifall resursskolor. Elevantalet inom dessa skolformer existerar i enlighet med utredningen begränsat samt undervisningsgrupperna relativt små, varför detta ej bedöms finnas underlag till för att producera särskilda resursskolor.

SPSM och Sameskolstyrelsen besitter ej invänt mot denna analys. detta finns inom solens tid ej heller någon reglering från fristående resursskolor inom gymnasiesärskolan. Mot denna bakgrund föreslås ingen utvidgad reglering mot dessa skolformer.

När detta gäller skolformerna förskoleklass samt gymnasieskola bedömer utredningen för att enstaka reglering från kommunala resursskolor skulle behöva

utredas närmare, vilket flera remissinstanser instämmer inom.

i enlighet med utredningen kunna detta även inom flera fall finnas skäl för att avvakta tillsammans med för att placera en små människor inom enstaka resursskola mot dess eleven äger börjat inom grundskolan tillsammans tanke vid elevers olika mognad då dem börjar inom förskoleklass samt då detta kunna existera svårt för att tidigt utföra enstaka analys från nödvändigheten från särskilt stöd.

Frågan ifall kommunala resursskolor inom förskoleklassen bör i enlighet med utredningen behärska hanteras inom ramen till införandet från enstaka tioårig grundskola i enlighet med betänkandet ett tioårig grundskola – Införandet från enstaka färsk årskurs 1 inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt sameskolan (SOU ). då detta gäller gymnasieskolan existerar detta i enlighet med utredningen angeläget för att varenda studenter oavsett stödbehov ges tillfälle för att välja mellan olika gymnasieprogram, något likt skulle artikel svårt för att tillgodose ifall studenter tillsammans behov från grundlig individuellt stöd skulle hänvisas mot särskilda skolenheter.

Utredningen konstaterar dock samtidigt för att fristående skolor i enlighet med gällande skollag får inrätta resursskolor inom förskoleklassen samt gymnasieskolan.

Regeringen konstaterar för att frågan angående ett utvidgad reglering på grund av resursskolor mot fler skolformer skulle behöva utredas närmare samt ej är kapabel hanteras inom ramen på grund av detta lagstiftningsärende.

enstaka reglering från kommunala resursskolor inom grundskolan samt grundsärskolan innebär dock ej för att offentliga huvudmän inom andra skolformer ej får inrätta liknande skolenheter. chansen mot fristående resursskolor finns i enlighet med gällande skollag även på grund av förskoleklassen samt gymnasieskolan (9 kap. 17 § samt 15 kap. 33 §). då detta gäller fristående skolors chans för att inrätta resursskolor redan inom förskoleklass på grund av studenter vilket existerar inom behov från särskilt stöd till sin tillväxt, hänvisas inom förarbetena mot regeringens omfattande mål för att öka valfriheten samt producera lika villkor på grund av fristående samt kommunala skolor (prop.

/ s. , samt ). Även då detta gäller gymnasieskolan framgår detta från propositionen Vissa ämnen ifall fristående skolor (prop. / s. 8) för att chansen mot fristående resursskolor infördes på grund av för att producera lika villkor mellan kommunala samt fristående skolor samt öka chansen till studenter inom behov från särskilt stöd för att välja mellan olika anordnare.

detta framgår således från skollagens förarbeten för att chansen mot kommunala resursskolor även inom förskoleklassen samt gymnasieskolan redan ansågs finnas utan uttrycklig reglering. vilket HFD lyfter inom sitt kritisk angående kommunala resursskolor (HFD ref. 50) medför den kommunala självstyrelsen för att enstaka samhälle äger ett avgörande frihet för att egen besluta hur den kommunala verksamheten bör organiseras samt administreras.

En reglering från kommunala resursskolor då detta gäller skolformerna grundskola samt grundsärskola innebär således inom sig ej något hinder mot för att kommuner inrättar resursskolor även inom skolformerna förskoleklass samt gymnasieskola. detta bör inom detta kontext även beaktas för att detta inom betänkandet ett tioårig grundskola – Införandet från enstaka fräsch årskurs 1 inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt sameskolan (SOU ) föreslås för att förskoleklassen görs ifall mot enstaka fräsch inledande årskurs inom nämnda skolformer.

ifall detta förslaget genomförs blir frågan angående enstaka reglering från resursskolor inom förskoleklassen inaktuell. Nämnda betänkande bereds på grund av närvarande inom Regeringskansliet. detta bör även beaktas för att grundskolan omfattas från skolplikt medan gymnasieskolan existerar frivillig. detta existerar vidare ej ovanligt för att olika reformer införs stegvis, ett skolform inom taget.

Mot denna bakgrund finns detta sammantaget skäl på grund av för att vandra före tillsammans med enstaka reglering från

kommunala resursskolor inom dem obligatoriska skolformerna grundskolan samt grundsärskolan. Resursskolor tillsammans grundskola behandlas nedan samt förslag angående enstaka reglering avseende resursskolor tillsammans grundsärskola lämnas inom segment

I sammanhanget kunna detta nämnas för att utredningens analys för att detta behövs förbättrad statistik ifall såväl kommunala såsom fristående resursskolor numera existerar omhändertagen.

i enlighet med förordningen () ifall skolenhetsregister, likt trädde inom kraft inom november , bör Skolverket föra en allmänt skolenhetsregister liksom bl.a. bör innehålla fakta ifall skolenheter likt begränsar sitt mottagande mot studenter inom behov från särskilt stöd. detta innebär för att detta blir obligatoriskt till samtliga huvudmän för att redovisa mot Skolverket ifall enstaka skolenhet existerar enstaka resursskola fr.o.m.

läsåret / vid sålunda sätt ges tillfälle för att ett fåtal sammanfattning ovan resursskolorna inom flera skolformer samt följa utvecklingen från resursskolorna inom landet. detta kunna därefter finnas skäl för att återkomma mot frågan ifall ett utvidgad reglering. Skolenhetsregistret innebär även för att detta kommer för att finnas förbättrad förutsättningar på grund av undersökning.

Bör målgruppen på grund av resursskolor preciseras?

Det framgår från utredningen för att dem studenter liksom blir aktuella till placering inom enstaka kommunal resursskola besitter stora behov från särskilda stödinsatser samt för att den ordinarie skolans stöd ej äger varit tillräckligt på grund av för att dessa studenter bör äga enstaka god tillväxt kunskapsmässigt samt socialt.

detta existerar fråga angående studenter liksom behöver grundlig individuellt stöd samt utbildning inom en mindre kontext alternativt enskild utbildning. detta existerar ofta studenter tillsammans autismspektrumtillstånd, likt ej sällan besitter flera diagnoser, dock vilket ej besitter enstaka skarpsinnig funktionsnedsättning.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli En resursskola är en skola som bara tar emot elever som behöver särskilt stöd

studenter tillsammans med autism alternativt autismliknande status tillhörde i enlighet med den äldre skollagen () särskolans personkrets. i enlighet med den nuvarande skollagen () tillhör dem särskolans publik endast angående dem även äger enstaka utvecklingsstörning alternativt enstaka avgörande samt bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning vid bas från hjärnskada (29 kap.

8 § skollagen). vid Skolverkets webbplats var detta sammanställs forskningsresultat anges för att ett massiv andel studenter tillsammans autism inom grundskolan ej når kunskapsmålen. inom elevgruppen finns även studenter tillsammans seriös psykisk ohälsa samt grundlig skolfrånvaro. flera från eleverna äger i enlighet med utredningen många negativa skolerfarenheter samt ett sektion besitter stora kunskapsluckor.

detta finns även resursskolor såsom riktar sig särskilt mot studenter tillsammans språkstörning.

Utredningens förslag innebär för att ett placering nära enstaka kommunal resursskola, var utbildningen existerar begränsad mot studenter inom behov från särskilt stöd, bör grundas vid elevens behov. Utredningen uttalar även för att detta bara existerar studenter likt äger en åtgärdsprogram likt förmå anlända inom fråga till för att ett fåtal sin träning vid ett resursskola, eftersom en åtgärdsprogram existerar ett förutsättning på grund av särskilt stöd.

Utredningen uttalar även för att detta existerar rimligt för att anta för att detta bara existerar studenter såsom annars skulle fått sin utbildning enskilt alternativt inom ett speciell undervisningsgrupp likt kommer inom fråga till för att placeras inom enstaka resursskola samt för att denna publik existerar klart definierad inom förarbetena. Utredningen besitter vidare övervägt angående målgruppen bör göras snävare, mot bakgrund från för att detta rimligen endast existerar studenter tillsammans grundlig stödbehov likt kommer inom fråga till enstaka således ingripande åtgärd.

Utredningen anser dock för att enstaka placering

i resursskola ej bör betraktas vilket en ytterligare steg vid enstaka stödtrappa, var detta föregående steget utgörs från speciell undervisningsgrupp. Snarare bör enstaka sådan placering betraktas likt en alternativ mot speciell undervisningsgrupp, såsom förmå passa vissa studenter. ett snävare definition från målgruppen inom lagstiftningen riskerar i enlighet med utredningen för att innebära för att enstaka sektion studenter vilket skulle äga gynnats från utbildning inom kommunens resursskola ej ges chans mot detta.

Den elevgrupp liksom förmå anlända inom fråga kunna existera många heterogen samt detta existerar därför i enlighet med utredningen viktigt för att respektive samhälle tillåts att fatta beslut eller bestämma något om ett viss student bör erbjudas område nära ett resursskola. Kommunerna kunna inom viss mån även artikel tvungna för att ta hänsyn mot sådant likt gruppsammansättning samt liknande.

Utredningen anser därför för att detta bör överlämnas mot kommunen för att, tillsammans utgångspunkt inom befintliga förarbeten, ifrån fall mot fall värdera vilka studenter likt existerar aktuella på grund av ett placering inom resursskola.

Några remissinstanser anser för att målgruppen på grund av resursskolor bör snävas in.

Friskolornas riksförbund samt Nätverket Fristående resursskolor anser för att målgruppen på grund av såväl kommunala liksom fristående resursskolor bör begränsas mot studenter inom behov från grundlig särskilt stöd, vilket skulle knyta an mot vilka studenter inom fristående skolor likt förmå existera berättigade mot tilläggsbelopp (se del ).

i enlighet med Friskolornas riksförbund vänder sig resursskolorna mot studenter likt ej klarar den vanliga skolans miljö. Inkludering till dem denna plats eleverna är kapabel i enlighet med förbundet handla angående område vid ett resursskola genom för att dem får enstaka likvärdig kurs vid deras egna villkor.

i enlighet med Nätverket Fristående resursskolor bör resursskolor rikta sig mot den team från studenter vilket behöver en mindre kontext kontinuerligt samt likt ej förmå fungera inom dem större kontext likt den ordinarie grundskolan utgör. detta existerar i enlighet med nätverket exempelvis fråga ifall studenter tillsammans stora stödbehov mot resultat från neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, autism, språkstörning alternativt svår psykisk ohälsa.

Regeringen fullfölja bedömningen för att målgruppen på grund av dem kommunala resursskolorna bör harmoniera tillsammans målgruppen på grund av dem fristående resursskolorna. Målgruppen till fristående resursskolor existerar inom solens tid studenter inom behov från särskilt stöd (10 kap. 35 § skollagen). detta förmå konstateras för att utredningen besitter övervägt dock ej lämnat något förslag angående för att målgruppen till såväl kommunala liksom fristående resursskolor bör begränsas mot studenter tillsammans grundlig behov från särskilt stöd.

Utredningen besitter ej heller utrett en sådant förslags konsekvenser. likt framgår från del bör kommunerna lämna tilläggsbelopp till studenter inom fristående skolor liksom besitter en grundlig behov från särskilt stöd samt behöver extraordinära stödinsatser. Då enstaka sådan insnävad publik till både kommunala samt fristående resursskolor skulle behöva utredas närmare saknas beredningsunderlag på grund av för att vandra vidare tillsammans detta inom ramen till detta lagstiftningsarbete.

detta förmå dock ej uteslutas för att detta inom praktiken kunna existera sålunda för att detta vid enstaka viss resursskola, oavsett ifall den existerar kommunal alternativt fristående, enbart går studenter tillsammans med grundlig behov från särskilt stöd. Detta förstärks från för att efterfrågan verkar artikel större än resurser mot platser vid resursskolorna samt för att detta inom del föreslås enstaka urvalsregel på grund av kommunala resursskolor vilket innebär för att ifall detta ej finns ställe till varenda arbetssökande, bör en urval göras, var dem studenter vilket äger störst behov från detta särskilda stöd vilket resursskolan erbjuder bör prioriteras.

Frågan angående bekymmer kopplade mot finansieringen från fristående resursskolor behandlas inom segment 7.

Även Skolverket äger synpunkter vid målgruppen till resursskolor samt anser för att detta inom författningstext klart bör framgå vilka studenter såsom existerar den kommunala resursskolans publik samt för att detta bör övervägas för att utföra motsvarande förtydligande på grund av fristående resursskolor.

angående avsikten existerar för att placering inom ett kommunal resursskola endast bör behärska komma inom fråga till studenter vilket bedöms artikel inom behov från särskilt stöd inom struktur från utbildning inom speciell undervisningsgrupp alternativt enskild utbildning, alternativt för att detta skulle krävas för att ett elevs behov ej är kapabel tillgodoses vid den ordinarie skolenheten, anser Skolverket för att detta bör framgå.

Skolinspektionen instämmer inom samt till sig inom utredningens analys för att ett snävare definition från målgruppen skulle behärska innebära för att dem studenter såsom skulle gynnats från utbildning inom resursskola ej ges tillfälle mot detta. i enlighet med Skolinspektionen förmå detta dock övervägas för att stärka upp regleringen genom ytterligare krav, för att placeringen bör föregås från ytterligare utvärdering alternativt för att detta bör finnas särskilda skäl för att anta för att andra stödåtgärder ej skulle existera tillräckliga.

Detta då enstaka placering inom resursskola mot bakgrund från dem funktionshinderspolitiska målen endast bör ske undantagsvis. dem vilket bör komma inom fråga på grund av placering nära resursskola bör i enlighet med Skolinspektionen endast artikel dem studenter liksom möter allvarliga hinder samt grundlig stödproblematik inom sin skolsituation samt var inget annat demonstrerat sig existera möjligt.

Regeringen delar utredningens samt Skolinspektionens perception för att enstaka snävare definition från målgruppen till kommunala resursskolor kunna innebära för att studenter såsom skulle gynnas från utbildning inom resursskola ej ges chans mot detta. Vidare bör, såsom utredningen framhåller, ett placering nära enstaka kommunal resursskola ej betraktas vilket ytterligare en steg vid ett stödtrappa utan vilket en alternativ mot exempelvis speciell undervisningsgrupp såsom är kapabel passa vissa studenter.

liksom Riksförbundet Attention framhåller måste detta finnas enstaka individcentrerad ögonkontakt. existerar detta väldigt klart vid en tidigt etapp för att ett resursskola existerar detta bästa alternativet bör detta, liksom förbundet framhåller, behärska ske skyndsamt utan för att samtliga insatser prövas inom ett utdragen process.

Det existerar även viktigt för att komma minnas för att enstaka placering inom enstaka speciell undervisningsgrupp, vilket i enlighet med skollagen kräver särskilda skäl (3 kap. 11 §), kunna beslutas mot elevens samt vårdnadshavares vilja. enstaka placering nära enstaka kommunal resursskola föreslås däremot bygga vid frivillighet (se del ). detta finns en mindre behov från ytterligare krav inför ett placering likt elevens vårdnadshavare önskar.

såsom angetts inom segment 4 infördes chansen mot fristående resursskolor inom skollagen på grund av för att öka valfriheten till eleverna samt producera lika villkor till fristående samt kommunala skolor.

När detta gäller Skolverkets synpunkter bör detta även framhållas för att detta ej är kapabel existera en krav för att elevens stödbehov ej kunna tillgodoses inom den ordinarie grundskoleverksamheten eftersom kommunen måste tillgodose stödbehovet var, angående elevens vårdnadshavare ej önskar för att eleven bör vandra vid enstaka resursskola.

detta stöd såsom enstaka skola behöver på grund av för att nå kunskapskraven får, såsom bl.a. BO framhåller, ej villkoras från enstaka placering nära enstaka resursskola. Utifrån utredningens kartläggning verkar problemet ej heller existera för att studenter placeras alltför lättvindigt vid resursskolor utan snarare för att resursskolornas platser ej räcker mot på grund av för att möta efterfrågan.

Det finns både kommunala och fristående resursskolor

Med hänsyn mot detta likt anförs ovan utför regeringen sammantaget bedömningen för att den publik på grund av dem kommunala resursskolorna såsom bör anges inom skollagen bör harmoniera tillsammans den inom skollagen angivna målgruppen

för dem fristående resursskolorna, dvs. studenter inom behov från särskilt stöd. detta föreslås således för att detta anges inom skollagen för att ett samhälle får begränsa utbildningen nära ett viss skolenhet tillsammans med grundskola mot för att avse studenter inom behov från särskilt stöd (resursskola).

vilket regeringen återkommer mot nedan är kapabel dock olika resursskolor äga speciell kompetens inom olika funktionsnedsättningar.

Förhållandet mellan resursskolornas publik samt regleringen inom 3 kap. skollagen behöver förtydligas

Bestämmelserna angående ytterligare anpassningar samt särskilt stöd inom 3 kap. skollagen gäller på grund av varenda skolenheter, även på grund av resursskolor.

Samtidigt förmå resursskolors generella aktivitet ses vilket enstaka form eller gestalt från särskilt stöd då utbildningen inom resursskolor existerar begränsad mot studenter inom behov från särskilt stöd. Resursskolor existerar ofta små skolenheter tillsammans anpassade lokaler samt små elevgrupper. dem präglas vanligen från upphöjd personaltäthet, bestämd kompetens hos personalen samt enstaka långtgående anpassning från utbildningen efter elevernas behov (se HFD ref.

22 p. 11 samt Skolverkets narrativ ). liksom framgår från utredningen förmå detta mindre kontext såsom resursskolan utgör, motsvara detta särskilda stöd såsom studenter kunna erbjudas vid ordinarie skolor inom struktur från enstaka speciell undervisningsgrupp. Resursskolor existerar således ej någon personlig skolform (jfr 1 kap.

1 § skollagen var skolformerna inom skolväsendet anges) utan en möjligt sätt för att strukturera särskilt stöd.

Mot bakgrund från synpunkter ifrån Skolväsendets överklagandenämnd och flera andra remissinstanser synes detta dock artikel oklart hur regleringen inom målgruppsbestämmelserna på grund av resursskolor bör tolkas inom förhållande mot regleringen inom 3 kap.

skollagen. Skolväsendets överklagandenämnd påpekar för att kopplingen mot särskilt stöd inom 3 kap. skollagen besitter sina fördelar, dock för att detta förmå slå fel inom praktiken. ett resursskola besitter generella anpassningar från sin aktivitet vilket kunna leda mot för att ett student, liksom inom sin tidigare lärcentrum äger bedömts existera inom behov från särskilt stöd, mot resultat från dessa generella anpassningar når upp mot dem krav likt minimalt bör uppnås samt därmed ej längre bedöms artikel inom behov från särskilt stöd i enlighet med definitionen inom 3 kap.

skollagen. nära ett sådan situation kommer eleven i enlighet med kommitté ej längre för att tillhöra målgruppen på grund av resursskolan samt placeringen bör följaktligen upphöra från den anledningen. tillsammans med hänsyn mot dessa synpunkter fullfölja regeringen bedömningen för att detta finns behov från för att förtydliga kopplingen mellan begreppet särskilt stöd inom bestämmelserna angående resursskolors publik samt begreppet särskilt stöd inom 3 kap.

skollagen.

Regeringen anser för att utgångspunkten på grund av en förtydligande från regleringen existerar för att ett resursskola enbart tar emot studenter inom behov från särskilt stöd samt för att dem generella anpassningar såsom görs inom resursskolans aktivitet samt såsom kommer varenda skolans studenter mot sektion bedöms existera en särskilt stöd inom sig.

Enskilda studenter är kapabel därutöver äga behov från ytterligare särskilt stöd. Mot denna bakgrund anser regeringen för att detta behöver göras förtydliganden dels inom dem nya bestämmelserna angående kommunala resursskolor samt inom dem befintliga bestämmelserna ifall fristående resursskolor (se segment ), dels inom 3 kap.

skollagen.

Flera remissinstanser besitter påpekat vikten från för att regleringarna avseende kommunala samt fristående resursskolor existerar således lika liksom möjligt. då detta

gäller frågan angående målgruppsbestämmelserna till resursskolor utgår därför resonemanget på denna plats ifrån dem befintliga bestämmelserna ifall målgruppen till fristående resursskolor.

Exempelvis anges inom 10 kap. 35 § skollagen för att utbildningen inom enstaka fristående grundskola får begränsas mot för att avse bl.a. studenter vilket existerar inom behov från särskilt stöd. detta framgår vidare från rättspraxis (HFD ref. 22) för att detta existerar huvudmannens ansvar för att värdera angående eleven tillhör målgruppen till ett resursskola.

Regeringen föreslår därför för att detta anges inom lagtexten avseende kommunala resursskolor för att kommunen ansvarar till för att värdera ifall enstaka skola existerar inom behov från sådant särskilt stöd såsom den kommunala resursskolan erbjuder till för att behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier till utvärdering från kunskaper vilket minimalt bör uppfyllas alternativt till för att undvika svårigheter inom sin skolsituation (jfr bestämmelsen angående särskilt stöd inom 3 kap.

7 § skollagen, inom den lydelse likt träder inom kraft den 1 juli i enlighet med riksdagens beslut ifall propositionen Ämnesbetyg – betygen bör förbättrad spegla elevers kunskaper [prop. /, bet.

särskilt stöd och att huvudmannen ska ansvara för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder

/UbU7, rskr. /], titta nedan). detta bör inom lagtexten även upplysas angående för att detta finns bestämmelser angående särskilt stöd inom 3 kap. skollagen. Motsvarande förslag lämnas till fristående resursskolor inom segment

När detta gäller förtydligandet från bestämmelserna angående särskilt stöd är kapabel detta inledningsvis konstateras för att bestämmelserna ifall sådant stöd finns inom 3 kap.6–12 §§skollagen.

från 3 kap. 6 § framgår för att bestämmelserna ifall särskilt stöd gäller inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. inom 3 kap. 7 § anges för att ifall detta inom ramen till undervisningen, genom användning från en nationellt kartläggningsmaterial alternativt en nationellt bedömningsstöd, resultatet vid en nationellt test alternativt data ifrån pedagog, övrig skolpersonal, ett skola alternativt ett elevs vårdnadshavare alternativt vid annat sätt framkommer för att detta förmå befaras för att ett skola ej kommer för att nå dem kunskapskrav likt minimalt bör uppnås alternativt dem kravnivåer liksom gäller, trots för att stöd äger getts inom form eller gestalt från extra anpassningar inom ramen till den ordinarie undervisningen i enlighet med 5 §, bör detta anmälas mot rektorn.

Detsamma gäller ifall detta finns särskilda skäl för att anta för att sådana anpassningar ej skulle artikel tillräckliga. Rektorn bör titta mot för att elevens behov från särskilt stöd skyndsamt utreds. nödvändigheten från särskilt stöd bör även utredas ifall eleven uppvisar andra svårigheter inom sin skolsituation (7 § inledande stycket).

Samråd bör ske tillsammans med elevhälsan, ifall detta ej existerar tydlig obehövligt (7 § andra stycket). ifall ett analys visar för att ett skola existerar inom behov från särskilt stöd, bör denne alternativt denna ges sådant stöd. Stödet bör ges tillsammans utgångspunkt inom elevens träning inom dess totalitet, ifall detta ej existerar tydlig obehövligt (7 § tredjeplats stycket).

Som framgår ovan ger bestämmelserna inom 3 kap. 7 § skollagen intrycket från för att elevens behov från särskilt stöd upptäcks beneath utbildningen. inom enstaka resursskola existerar dock utgångspunkten för att eleven redan nära mottagandet besitter bedömts äga behov från detta särskilda stöd likt resursskolan erbjuder. Mot denna bakgrund behöver 7 § förtydligas då detta gäller resursskolor.

I denna proposition föreslås ändringar i skollagen () med syfte att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för s

Regeringen beaktar härvid dem synpunkter liksom besitter lämnats vid en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot lagrådsremiss tillsammans förslag mot förtydligande från bestämmelserna inom 3 kap. skollagen (se del 3 samt ovan). Förslaget inom utkastet innebär för att detta tydliggörs inom 3 kap. för att enstaka resursskolas generella anpassningar likt kommer samtliga studenter var mot sektion existerar en särskilt stöd inom sig samt för att en åtgärdsprogram bara behöver upprättas på grund av enstaka student nära enstaka resursskola angående eleven existerar inom behov från ytterligare särskilt stöd utöver resursskolans generella anpassningar.

Förslaget

tillstyrks alternativt lämnas utan invändningar från bl.a. från Skolverket, Skolinspektionen, Skolväsendets överklagandenämnd, SKR, Friskolornas riksförbund samt Autism- samt Aspergerförbundet. Regeringen delar dock den synpunkt likt framförs från SPSM, nämligen för att detta existerar viktigt för att varenda skola vid ett resursskola besitter en åtgärdsprogram.

detta existerar från innebörd på grund av eleven, dock även på grund av för att variabeln åtgärdsprogram inom statistiken bör äga identisk innebörd till resursskolorna likt till andra skolor. likt Utvecklingspedagogik land AB framför förmå även nya term vilket ”behov från ytterligare särskilt stöd” samt ”särskilt stöd utöver (resursskolans) generella anpassningar” riskera för att producera mer otydlighet än klarhet då man kommer mot finansieringsfrågan (se del 7 ifall tilläggsbelopp).

Regeringen anser därför för att detta förslag vilket lämnats inom utkastet bör modifieras något. Regeringen föreslår för att detta inom 3 kap. 7 § inom en nytt fjärde stycke bör anges för att nära resursskolor gäller, inom stället på grund av första–tredje styckena, för att varenda student nära resursskolan bör ges särskilt stöd. ett sådan förändring får mot resultat dels för att en åtgärdsprogram bör upprättas till varenda skola nära resursskolan i enlighet med 3 kap.

9 § skollagen, dels för att rektorn ej behöver utreda elevens behov från särskilt stöd vid nytt utan nära utarbetandet från åtgärdsprogrammet kunna utgå ifrån den analys liksom gjordes nära placeringen från eleven nära resursskolan. till vissa studenter kunna den generella anpassning liksom resursskolans miljö innebär existera tillräcklig såsom särskilt stöd.

på grund av andra studenter kunna individuella stödåtgärder behövas därutöver. detta följer vidare från 3 kap. 9 § skollagen för att eleven samt elevens vårdnadshavare bör ges tillfälle för att delta då åtgärdsprogrammet utarbetas. från programmet bör nödvändigheten från särskilt stöd samt hur detta bör tillgodoses framgå. från programmet bör detta även framgå då åtgärderna bör följas upp samt utvärderas samt vem vilket existerar ansvarig till uppföljningen respektive utvärderingen.

detta bör inom detta kontext observeras för att angående enstaka student såsom besitter enstaka alternativt flera funktionsnedsättningar tillsammans hjälp från dem generella anpassningarna inom ett resursskolas aktivitet samt eventuellt ytterligare särskilt stöd möter dem betygskriterier alternativt kriterier till granskning från kunskaper såsom minimalt bör uppfyllas, därför innebär ej detta tillsammans automatik för att eleven ej längre existerar inom behov från detta särskilda stöd såsom resursskolan ger.

detta kunna inom stället existera sålunda för att eleven möter dessa kriterier just därför för att eleven får detta särskilda stöd samt för att detta förmå befaras för att eleven ej kommer för att uppfylla kriterierna angående eleven ej får detta stöd. detta måste således göras ett exakt analys samt bedömning från ifall eleven existerar inom behov från detta särskilda stödet även fortsättningsvis alternativt ej.

Ovanstående förslag innebär för att förhållandet mellan bestämmelserna ifall resursskolor inom skolformskapitlen samt bestämmelserna inom 3 kap. angående särskilt stöd tydliggörs, samtidigt liksom inga nya term införs inom 3 kap. skollagen på grund av detta stöd såsom regleras var. dem förtydliganden liksom föreslås inom 3 kap. skollagen bör gälla varenda resursskolor oavsett angående dem existerar justerade inom skollagen alternativt ej.

detta innebär för att förtydligandena även gäller kommunala resursskolor tillsammans med förskoleklass alternativt gymnasieskola (jfr HFD ref. 50).

Närmare ifall huvudmannens ansvar på grund av för att värdera ifall enstaka skola existerar inom behov från sådant särskilt stöd såsom resursskolan erbjuder

Det föreslås ovan för att detta bör anges inom skollagen för att ett samhälle får begränsa utbildningen nära ett viss skolenhet mot för att avse studenter inom behov från särskilt

stöd (resursskola) samt för att kommunen ansvarar på grund av för att värdera angående enstaka student existerar inom behov från sådant särskilt stöd likt resursskolan erbjuder på grund av för att behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av utvärdering från kunskaper liksom minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Idéburna skolors riksförbund anser för att formuleringen ”för för att behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av analys från kunskaper vilket minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att undvika svårigheter inom sin skolsituation”, existerar alltför nära till för att behärska bli rättssäker samt för att alltför många lämnas åt slumpmässiga bedömningar.

vilket framgår ovan anknyter formuleringen mot bestämmelsen inom 3 kap. 7 § skollagen angående särskilt stöd (i dess lydelse i enlighet med propositionen Ämnesbetyg – betygen bör förbättrad spegla elevers kunskaper [prop. /, bet. /UbU7, rskr. /]). i enlighet med den bestämmelsen bör nödvändigheten från särskilt stöd skyndsamt utredas angående detta kunna befaras för att ett skola ej kommer för att nå dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av analys från kunskaper liksom minimalt bör uppnås trots för att stöd äger getts inom struktur från ytterligare anpassningar inom ramen till den ordinarie undervisningen, alternativt ifall detta finns särskilda skäl för att anta för att liknande anpassningar ej skulle existera tillräckliga.

nödvändigheten från särskilt stöd bör även utredas angående eleven uppvisar andra svårigheter inom sin skolsituation (3 kap. 7 § inledande stycket).

Om enstaka analys visar för att ett student existerar inom behov från särskilt stöd, bör han alternativt denna ges sådant stöd. Stödet bör ges tillsammans utgångspunkt inom elevens kurs inom dess totalitet, angående detta ej existerar tydlig obehövligt (3 kap.

7 § tredjeplats stycket). liksom nämnts ovan är kapabel dock olika resursskolor äga speciell kompetens inom olika funktionsnedsättningar. ett resursskola förmå äga specialiserat sig vid studenter tillsammans grava språkstörningar. Den ytterligare preciseringen från målgruppen består således från för att kommunen ansvarar till för att värdera ifall enstaka skola existerar inom behov från ”sådant särskilt stöd likt resursskolan erbjuder” till för att behärska uppfylla dem kriterier vilket minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Förslaget för att kommunen ansvarar på grund av för att värdera angående enstaka student existerar inom behov från sådant särskilt stöd såsom resursskolan erbjuder existerar inom linje tillsammans Skolinspektionens synpunkt ifall för att stärka upp regleringen genom krav vid ytterligare evaluering, då olika resursskolor kunna tillhandahålla olika sorters särskilt stöd.

detta existerar även mot viss sektion inom linje tillsammans Skolverkets önskemål ifall tydligare publik. ett skola vilket ej existerar inom behov från enstaka viss resursskolas särskilda stöd på grund av för att uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier till analys från kunskaper likt minimalt bör uppfyllas alternativt till för att undvika svårigheter inom sin skolsituation tillhör ej målgruppen.

i enlighet med utredningens kartläggning förefaller kommunerna noggranna tillsammans för att enbart ta emot studenter såsom verkligen existerar inom behov från detta grundlig stöd likt resursskolor är kapabel ge.

Uttrycket särskilt stöd infördes inom lagstiftningen inledande gången inom års skollag var detta framgick för att särskilt stöd skulle ges mot studenter såsom äger svårigheter inom skolarbetet.

detta finns ingen definition från begreppet ”behov från särskilt stöd” inom den nuvarande skollagen samt detta existerar i enlighet med förarbetena ej heller möjligt för att inom lagtext närmare definiera vilka förutsättningar likt bör finnas på grund av för att stöd bör ges inom skolarbetet. då detta gäller svårigheter inom skolsituationen anges inom förarbetena för att ett skola inom vissa fall kunna uppvisa svårigheter liksom ej omedelbart behöver innebära fara på grund av för att målen ej kommer för att uppnås, dock liksom skolan befarar är kapabel leda mot större bekymmer vid sikt angående ej situationen utreds (prop.

/ s. ). i enlighet med Skolverkets Allmänna råd på grund av sysselsättning tillsammans med extra anpassningar, särskilt stöd samt

åtgärdsprogram kunna liknande svårigheter handla angående ett skola tillsammans med ett funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter inom detta sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad alternativt långvarig frånvaro.

Att placeringen bör grundas vid elevens behov från sådant särskilt stöd likt enstaka viss resursskola erbjuder innebär för att detta nödvändigheten måste artikel utrett. detta framgår redan från skollagens förarbeten mot dem allmänna bestämmelserna till grundskolan, liksom gäller på grund av såväl kommunala vilket fristående skolor, för att förbudet mot tester samt test på grund av antagning mot enstaka grundskoleenhet ej utgör något hinder mot utredningar såsom görs på grund av för att fastställa angående ett skola tillhör målgruppen till enstaka kurs vilket riktar sig mot studenter inom behov från särskilt stöd (10 kap.

9 § skollagen samt prop. / s. ). detta existerar således förväntat för att detta behövs sådana utredningar. från rättspraxis framgår även för att huvudmannen på grund av enstaka fristående resursskola ansvarar till för att värdera angående enstaka student tillhör den publik likt skolan riktar sig mot (HFD ref.

22). Även då detta gäller kommunala resursskolor bör kommunen vilket huvudman ansvara på grund av för att värdera ifall enstaka student tillhör resursskolans publik.

SPSM anser för att detta existerar positivt för att regeringen förtydligar för att detta behövs ett utvärdering från angående ett student existerar inom behov från för att vandra nära enstaka resursskola.

SPSM menar dock för att detta behöver anges inom bestämmelserna för att detta existerar elevens behov liksom existerar kritisk nära placeringen. Genom skrivningen för att kommunen bör värdera ifall eleven existerar inom behov från sådant stöd likt resursskolan erbjuder vänder regeringen i enlighet med SPSM vid perspektivet. inom stället på grund av för att utgå ifrån vilket stödbehov eleven äger blir utgångspunkten resursskolans aktivitet samt för att granskning bör ske från ifall eleven passar in inom skolverksamheten, vilket i enlighet med SPSM leder mot fel bas till placering.

SPSM föreslår för att bestämmelsen angående placering bör ges formuleringen ”En sådan placering bör grundas vid ett analys från elevens stödbehov samt kommunens granskning från ifall elevens behov från särskilt stöd bäst förmå tillgodoses nära resursskolan”.

Regeringen delar ej SPSM:s perception inom denna sektion. detta existerar vanligt för att resursskolor besitter specialiserat sig vid olika typer från funktionsnedsättningar alternativt olika kombinationer från funktionsnedsättningar.

studenter såsom existerar inom behov från sådant stöd likt ett viss resursskola erbjuder kunna då sannolikt ett fåtal sitt behov bäst tillgodosett var. vilket regeringen återkommer mot inom del föreslås detta även tydliggöras inom skollagen för att detta fria skolvalet även omfattar resursskolor, dvs.

Syftet är att systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt och rättvist så att barn och elever får det stöd de behöver

ifall enstaka skola äger behov från en sådant särskilt stöd likt erbjuds nära enstaka viss resursskola bör vårdnadshavarna behärska ansöka ifall för att eleven placeras var samt angående detta finns ett tillgänglig ställe bör eleven inom därför fall placeras var.

Funktionsrätt Sverige samt Riksförbundet FUB existerar positivt inställda mot förslaget.

Förbunden anser dock för att tydliga riktlinjer, helst föreskrifter, behöver tas fram således för att förfarandet nära kommunernas bedömningar blir detsamma oavsett fanns man bor. i enlighet med SPSM behövs detta vägledning på grund av analys samt bedömningar inför placering nära resursskola, inom avsikt för att att nå ett mål eller resultat standard samt likvärdighet.

Regeringen delar den perception likt framförs från SPSM, nämligen för att detta existerar lämpligt för att Skolverket får inom uppgift för att revidera dem allmänna råden ifall extra anpassningar samt särskilt stöd därför för att dem även omfattar analys samt utvärdering inför placering/mottagande nära ett resursskola.

Närmare angående bedömningen från ifall enstaka student tillhör målgruppen på grund av enstaka resursskola

I normalfallet kommer detta för att artikel sålunda, likt utredningen anger, för att ett skola vilket existerar aktuell på grund av placering nära enstaka kommunal resursskola besitter fått sitt behov från särskilt stöd ordentligt utrett nära hemskolan samt besitter en åtgärdsprogram i enlighet med bestämmelserna ifall särskilt stöd inom 3 kap.

skollagen. tillsammans hemskolan avses på denna plats den ordinarie utbildningsinstitution eleven går inom nära begäran mot resursskolan. från utredningens kartläggning verkar detta likt för att kommunala resursskolor oftast riktar sig mot studenter såsom besitter gått några årskurser inom ett ordinarie lärcentrum. detta framgår även från utredningen för att detta inom ytterst ett fåtal fall blir aktuellt för att placera studenter inom resursskola redan inom årskurs 1, dock för att angående därför existerar fallet måste identisk analys då göras beneath tiden inom förskoleklass vilket annars skulle äga gjorts inom grundskolan.

nära enstaka analys ifall särskilt stöd bör bl.a. samråd ske tillsammans med elevhälsan, angående detta ej existerar tydlig obehövligt (3 kap. 7 § skollagen). Socialstyrelsen lyfter för att även den medicinska delen från elevhälsan förmå bidra tillsammans med viktigt underlag inför eventuellt beslut angående placering inom resursskola.

Trots för att enstaka skola äger en åtgärdsprogram vid ett lärcentrum bör kommunen likt huvudman, liksom angetts ovan, ansvara på grund av för att värdera ifall eleven existerar inom behov från sådant särskilt stöd vilket resursskolan erbjuder.

Åtgärdsprogrammet vid hemskolan existerar situationsbundet mot den skolans aktivitet. likt utredningen anger är kapabel detta finnas skäl för att komplettera utredningen samt särskilt illuminera dem aspekter liksom existerar relevanta till för att säkerställa för att enstaka placering nära resursskolan existerar korrekt åtgärd till för att tillgodose elevens stödbehov.

detta existerar liksom

SPSM anger från massiv vikt för att placeringen föregås från enstaka gedigen lärorik analys. i enlighet med utredningens kartläggning behövs detta inom dem kommuner såsom äger egna resursskolor ständigt ett lärorik analys till för att styrka elevens behov nära intresseanmälan alternativt begäran. detta behövs nästan ständigt även en åtgärdsprogram samt resursskolan tar sektion från enstaka mängd olika underlag.

inom ett sektion kommuner finns detta mottagningsteam tillsammans olika professioner, liksom skolchef, sköterska på skola, kurator, specialpedagog samt ibland logoped, vilket granskar dokumentationen på grund av för att ta ställning mot elevens placering inom resursskolan.

Därutöver föreslås att bemyndigandet i skollagen för regeringen att med-dela ytterligare föreskrifter om det tilläggsbelopp som kommunerna ska

i enlighet med Nätverket Fristående resursskolor bör rektorn vid resursskolan inom samråd tillsammans elevhälsans olika professioner besluta angående vilka utredningar vilket bör göras på grund av för att ett fåtal en fullgott underlag mot beslutet angående område inom resursskola. Regeringen anser för att detta även inom fortsättningen bör artikel upp mot dem kommunala huvudmännen för att, inom likhet tillsammans dem enskilda huvudmännen, ta ställning mot vilket underlag dem anser sig behöva till för att behärska värdera ifall enstaka student tillhör målgruppen på grund av resursskolan.

detta innebär för att resursskolan måste äga kompetens till för att utföra dessa bedömningar tillsammans med dem professioner såsom behövs samt nära utredningar angående särskilt stöd i enlighet med 3 kap. skollagen besitter elevhälsan ett huvud roll (3 kap. 7 § andra stycket).

Om detta tidigare nämnda utredningsförslaget angående enstaka tioårig grundskola genomförs (SOU ) kommer vidare detta förslag såsom lämnas inom denna proposition även för att omfatta den nuvarande förskoleklassen, ifall inga begränsningar görs till den nya inledande årskursen.

likt angetts tidigare existerar detta redan reglerat inom skollagen för att fristående resursskolor förmå ta emot studenter redan inom förskoleklass. detta äger även konstaterats för att den föreslagna regleringen ifall kommunala resursskolor inom grundskolan samt grundsärskolan

i sig ej innebär något hinder mot för att kommuner anordnar resursskolor inom förskoleklassen.

detta finns även rättsfall ifall placering nära ett kommunal resursskola tillsammans inriktning anförande samt tungomål redan inom förskoleklass (Skolväsendets överklagandenämnd beslut , dnr ).

Det förmå alltså ej uteslutas för att vårdnadshavare utifrån erfarenheter ifrån förskolan önskar ansöka angående placering nära enstaka resursskola direkt då en små människor bör börja fullgöra skolplikten.

angående förskoleklassen inordnas inom grundskolan kommer detta inom en sådant fall ej för att finnas en åtgärdsprogram på grund av barnet. detta kommer inom därför fall för att artikel upp mot resursskolan för att utföra enstaka utvärdering från barnets stödbehov inom skolan. detta kunna nämnas för att detta på grund av förskolan finns särskilda bestämmelser ifall särskilt stöd (8 kap.

9 § skollagen) samt för att ett fristående förskola förmå rikta sig mot unge vilket existerar inom behov från särskilt stöd (8 kap. 18 § skollagen samt prop. / s. ). Målen inom förskolan avser dock ej individuella barns prestationer samt vilken typ från analys likt behövs till en unge inom förskolan respektive ett skola inom skolan skiljer sig åt (samma prop.

s. ).

Sammantaget bör detta överlämnas åt huvudmannen på grund av ett resursskola för att ifrån fall mot fall, samt utifrån eventuell inriktning vid resursskolan, värdera vilka studenter inom behov från särskilt stöd såsom kunna bli aktuella till för att erbjudas område nära resursskolan.

Det bör understrykas för att resursskolor existerar mot till studenter liksom behöver ett särskilt anpassad lärmiljö.

dem allra flesta studenter är kapabel samt bör behärska ett fåtal den ledning samt stimulans samt detta stöd dem behöver inom sitt utbildning samt inom sin tillväxt inom detta ordinarie sammanhanget. detta existerar skolans ansvar för att justera lärmiljöerna till för att behärska möta elevernas olika behov samt förutsättningar. vilket framgår från skollagens förarbeten existerar utgångspunkten på grund av studenter inom behov från särskilt stöd för att stödinsatserna bör ges inom den skolenhet var eleven går.

Huvudmannen existerar ansvarig för att vidta långtgående åtgärder till för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen till den ordinarie skolplaceringen (prop. / s. ). vilket utredningen samt flera remissinstanser framhåller bör kommunala resursskolor existera ett organisatorisk särlösning till en mindre antal studenter tillsammans sådana stödbehov liksom utifrån den rådande situationen existerar svåra för att tillgodose vid annat sätt.

Nätverket

Fristående resursskolor framför för att resursskolor bör rikta sig mot den team från studenter liksom behöver en mindre kontext kontinuerligt samt vilket ej kunna fungera inom dem större kontext vilket den ordinarie grundskolan utgör.

Inkludering till dem på denna plats eleverna kunna i enlighet med nätverket handla angående lokal vid ett resursskola genom för att dem får enstaka likvärdig träning vid deras egna villkor.

Resursskolor bör alltså, vilket Linköpings kommun framhåller, ses såsom en komplement mot detta särskilda stöd såsom förmå ges vid varenda skolor.

Linnéuniversitetet framför för att förslaget inom stället borde riktas in vid för att förbättra dem reguljära skolornas kapacitet. Funktionsrätt landet, Riksförbundet FUB och Riksförbundet Attention ställer sig på baksidan förslagen inom stort, dock besitter den omfattande synpunkten för att detta finns enstaka bristande vid mål samt vilja för att utföra större omfattande förändringar inom den ordinarie skolan främst då detta gäller arbetet tillsammans med för att producera enstaka tillgänglig skolmiljö till varenda studenter.

Förbunden anför för att den svenska strategin till strukturerad uppföljning från funktionshinderspolitiken – förpliktar regeringen för att ställa tydligare krav vid skolans huvudmän då detta gäller för att skolor utformas samt byggs i enlighet med principen angående allomfattande utformning samtidigt liksom befintliga hinder inom tillgänglighet undanröjs inom enlighet tillsammans detta funktions-

politiska målet.

inom detta kontext är kapabel detta nämnas för att regeringen inom propositionen Elevhälsa samt stärkt kurs till studenter tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning (prop. /) bl.a. lämnar förslag mot ändringar inom skollagen likt syftar mot för att tydliggöra samt stärka elevhälsoarbetet. Förslagen baseras vid slutbetänkandet förbättrad möjligheter till studenter för att nå kunskapskraven – aktivt stöd- samt elevhälsoarbete samt stärkt träning på grund av studenter tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning (SOU ) ifrån Utredningen angående elevers möjligheter för att nå kunskapskraven.

Regeringen äger även utifrån slutbetänkandet bl.a. gett Skolverket samt SPSM inom gemensamt uppgift för att ta fram stödmaterial på grund av analys från ett elevs behov från särskilt stöd (U/ samt U/).

Funktionsrätt Sverige lyfter vidare för att pedagog samt förskollärare behöver djupare metodologiska specialpedagogiska samt specialdidaktiska grundkunskaper på grund av för att behärska möta behoven hos mångfalden från studenter.

Regeringen önskar på denna plats framhålla för att examensmålen på grund av förskollärare, grundlärare samt ämneslärare ändrades den 1 januari på grund av utbildningar såsom startar höstterminen gäller för att på grund av förskollärarexamen, examen för grundlärare samt ämneslärarexamen bör studenten visa förmåga för att känna igen samt inom samverkan tillsammans med andra tillgodose barns/elevers behov från specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser till barn/elever tillsammans neuropsykiatriska svårigheter.

Regeringen delar således uppfattningen för att skolor allmänt behöver intensifiera sina insatser till för att titta mot för att samtliga studenter får detta stöd såsom dem behöver. detta hindrar ej för att detta är kapabel artikel positivt utifrån ett enskild elevs perspektiv för att erhålla komma mot ett mindre skolenhet var detta finns speciell kompetens till dem behov från särskilt stöd såsom eleven besitter.

likt regeringen återkommer mot nedan bör vidare enstaka placering vid ett resursskola ständigt förutsätta antingen enstaka begäran ifrån vårdnadshavarna alternativt en medgivande ifrån dem.

Då placeringen nära resursskolor grundas vid elevens stödbehov bör ej skollagens vanliga placeringsregler gälla

Som angetts inom del innebär dagens regelverk för att studenter äger korrekt för att bli placerade nära enstaka grundskoleenhet nära hemmet.

Vårdnadshavares önskemål existerar utgångspunkten på grund av enstaka placering, dock detta förmå frångås ifall detta skulle medföra avgörande organisatoriska alternativt ekonomiska svårigheter på grund av kommunen alternativt ifall detta existerar nödvändigt tillsammans med hänsyn mot övriga elevers säkerhet samt studiero (10 kap samt 31 §§skollagen).

eftersom dem kommunala resursskolorna för tillfället föreslås erhålla egna placeringsbestämmelser bör undantag göras ifrån 10 kap. 30 samt 31 §§. detta kommer således ej för att existera vårdnadshavarnas önskemål alternativt närhetsprincipen liksom bör existera kritisk på grund av enstaka placering nära ett kommunal resursskola utan elevernas behov från detta särskilda stöd vilket respektive resursskola erbjuder.

liksom regeringen besitter nämnt ovan samt återkommer mot inom del , bör dock vårdnadshavare äga tillfälle för att ansöka angående för att enstaka skola bör placeras nära ett resursskola. detta kommer ej heller för att artikel möjligt för att placera ett skola nära ett resursskola tillsammans hänsyn mot andra elevers behov från säkerhet samt studiero. Däremot förmå detta finnas situationer var ett student placeras nära ett kommunal resursskola enbart utifrån sitt eget stödbehov samtidigt likt detta inom praktiken gagnar andra elevers säkerhet samt studiero.

Det kunna inom sammanhanget nämnas för att detta inom skollagens femte avsnitt ifall säkerhet samt studiero finns bestämmelser ifall disciplinära samt andra särskilda åtgärder. detta finns bland annat chans för att besluta, angående detta existerar nödvändigt samt högst beneath fyra veckor, för att ett skola temporärt bör följa undervisningen inom ett ytterligare undervisningsgrupp än den eleven annars hör mot alternativt undervisas vid ytterligare lokal inom identisk skolenhet alternativt temporärt ges utbildning nära enstaka ytterligare skolenhet (5 kap.

12 samt 13 §§). Utredningen besitter ej föreslagit några undantag ifrån dessa bestämmelser på grund av resursskolorna. detta innebär för att enstaka sådan något som är kortvarigt eller inte permanent omplacering förmå anlända för att ske även nära enstaka kommunal resursskola. SPSM anser för att möjligheter mot tillfälliga omplaceringar behövs, dock för att särskilda undervisningsgrupper samt resursskolor ej bör användas på grund av detta, då flera från eleverna var existerar många känsliga till förändringar.

Regeringen fullfölja inom propositionen Skolans sysselsättning tillsammans med säkerhet samt studiero (prop. /) bedömningen för att detta, då enstaka student nära upprepade tillfällen allvarligt stör andra elevers säkerhet samt studiero, förmå existera ett tecken vid för att eleven äger särskilda behov likt ej existerar tillgodosedda. detta förmå även visa för att eleven äger hamnat inom enstaka negativ spiral vid sin nuvarande lärcentrum.

ett något som är kortvarigt eller inte permanent placering mot ett miljö utanför den egna klassen alternativt skolenheten var eleven får utbildning inom en mindre kontext samt tillsammans med god resurser vid specialpedagogisk kompetens kunna därför existera enstaka sektion inom för att hitta långsiktiga lösningar samt åstadkomma ett förbättrad skolsituation till eleven.

detta konstateras även för att utredningar förmå behöva göras beneath tiden såsom den tillfälliga placeringen pågår, tillsammans avsikt för att bl.a. känna igen vilket stöd eleven kunna behöva vid längre sikt. inom propositionen föreslås därför för att en beslut ifall något som är kortvarigt eller inte permanent omplacering – inom alternativt utanför den egna skolenheten – får innebära för att eleven ges enskild utbildning alternativt utbildning inom enstaka speciell undervisningsgrupp i enlighet med 3 kap.

11 § skollagen samt för att förutsättningarna i enlighet med 3 kap. skollagen ej behöver existera fullbordade inför en sådant beslut. detta föreslås dock även för att innan rektorn fattar en sådant beslut vilket innebär utbildning inom enstaka ytterligare undervisningsgrupp bör rektorn värdera hur åtgärden kunna påverka övriga elevers kurs inom den gruppen.

då detta gäller ett placering inom ett speciell undervisningsgrupp anförs för att detta bör beaktas för att dem studenter vilket går var redan besitter bedömts äga behov från särskilt stöd samt för att detta därför existerar viktigt för att deras förutsättningar till utbildning ej försämras. ifall detta existerar fråga ifall ett något som är kortvarigt eller inte permanent placering nära enstaka ytterligare skolenhet saknas dessutom en sådant beslut ständigt gemensamt tillsammans med rektorn nära den mottagande skolenheten (5 kap.

13 § andra stycket). Regeringen påpekar inom den nämnda propositionen för att utbildning inom ett speciell undervisningsgrupp ej ständigt existerar lämplig. Detta påverkas bl.a. från den berörda elevens behov, vilken personalkompetens såsom finns kopplad mot gruppen samt hur ett sådan något som är kortvarigt eller inte permanent placering bedöms påverka dem studenter liksom redan ges utbildning inom den särskilda undervisningsgruppen.

inom vissa fall är kapabel exempelvis enskild utbildning existera en lämpligare alternativ.

Det förmå även nämnas för att detta inom skollagen finns bestämmelser ifall mottagande från ett skola inom ett ytterligare samhälle än hemkommunen (10 kap. 25– 28 §§ till grundskolan). detta gäller bl.a. studenter såsom besitter särskilda skäl för att ett fåtal vandra inom den andra kommunens utbildning samt studenter likt vistas inom HVB-hem var.

inom ett samhälle var detta ej finns någon resursskola är kapabel detta, likt SPSM existerar inne vid, ibland finnas skäl för att titta ovan möjligheterna mot interkommunal samverkan.

Placering nära enstaka kommunal resursskola bör ständigt utgå ifrån principen ifall barnets bästa

Barnets bästa bör komma inom främsta rummet samt barnets personlig åsikt bör vägas in nära beslut angående placering nära ett kommunal resursskola, inom enlighet tillsammans med vad liksom framförs från såväl utredningen vilket från flera remissinstanser såsom SPSM, Socialstyrelsen samt Riksförbundet Attention.

Detta bedöms dock redan följa från skollagen. i enlighet med ett från portalparagraferna inom skollagen bör barnets bästa artikel utgångspunkt inom all kurs samt ytterligare aktivitet såsom rör små människor. tillsammans ungar avses varenda människa beneath 18 kalenderår. Barnets inställning bör därför långt detta existerar möjligt klarläggas. ungar bör äga tillfälle för att fritt uttrycka sina åsikter inom varenda ämnen vilket rör honom alternativt hon.

Barnets åsikter bör vidare tillmätas innebörd inom förhållande mot barnets ålder samt mognad (1 kap. 10 §).

Enligt skollagens förarbeten tar denna portalparagraf sin utgångspunkt inom skrivelse 3 ifall barnets bästa inom främsta rummet samt nyhet 12 angående barnets korrekt för att anlända mot tals samt bli hörd inom FN:s överenskommelse ifall barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnets bästa förutsätter för att enstaka evaluering görs från vilka konsekvenser en visst beslut alternativt ett åtgärd får till detta enskilda barnet alternativt till enstaka team från små människor. nära enstaka sådan evaluering, alternativt barnkonsekvensanalys, bör barnets bästa väga tungt inom förhållande mot andra avvägningar. (prop. / s. f.).

Portalparagrafen bör tillämpas inom relation mot samtliga relevanta bestämmelser inom skollagen, såsom dem föreslagna bestämmelserna ifall placering nära kommunal resursskola.

I förarbetena mot skollagen uttalas för att på grund av ungar inom förskolan samt underåriga studenter inom övriga skolformer utövas bestämmanderätten inom deras personliga angelägenheter i enlighet med föräldrabalken från deras vårdnadshavare, dock detta påpekas för att vårdnadshavarna i enlighet med föräldrabalken bör ta allt större hänsyn mot barnets synpunkter samt önskemål inom takt tillsammans stigande ålder samt tillväxt (propositionen Den nya skollagen – på grund av insikt, valfrihet samt säkerhet [prop.

/] s. f.). Den såsom äger fyllt 16 kalenderår äger i enlighet med 29 kap. 12 § skollagen korrekt för att egen föra sin mål inom syfte samt ärenden i enlighet med skollagen. Denna korrekt gäller även begäran mot gymnasieskolan, gymnasiesärskolan alternativt kommunal vuxenutbildning samt överklagande från beslut inom fråga ifall sådan träning även ifall den arbetssökande alternativt den klagande ej besitter uppnått 16 års ålder.

Det sagda innebär för att då detta gäller ett placering inom ett resursskola inom grundskolan bör elevens inställning således långt detta existerar möjligt klarläggas. Eleven bör äga chans för att fritt uttrycka sina åsikter samt åsikterna bör tillmätas innebörd inom förhållande mot barnets ålder samt mognad. då detta gäller studenter inom grundskolan existerar detta dock kvar vårdnadshavaren såsom ansöker angående placering från eleven nära ett viss skolenhet (se vidare del ).

En skola såsom får sin träning inom enstaka kommunal resursskola bör vilket huvudregel äga sin skoltillhörighet var

Det framgår från utredningen för att kommuner vilket inom dygn äger egna resursskolor hanterar frågan angående elevens formella placering vid olika sätt. Eleven förefaller oftast erhålla sin formella placering nära resursskolan samt rektorn var blir då ansvarig skolchef till eleven.

inom vissa kommuner behåller däremot eleven sin placering inom hemskolan, trots för att eleven får all sin träning nära resurs-

skolan. inom därför fall existerar detta formellt fråga angående enstaka speciell undervisningsgrupp i enlighet med 3 kap. 11 § skollagen (se del ) samt detta existerar rektorn vid elevens hemskola vilket besitter ansvaret till utbildningen.

Enligt skollagen existerar detta rektorn liksom leder samt samordnar detta pedagogiska arbetet nära enstaka skolenhet (2 kap. 9 §). enstaka skolchef beslutar ifall sin enhets inre organisation, ansvarar på grund av för att fördela tillgångar inom enheten efter barnens samt elevernas olika förutsättningar samt behov samt fattar inom övrigt dem beslut såsom framgår från skollagen samt andra författningar (2 kap.

10 §). Beslut ifall enhetens inre organisation existerar beslut angående elevernas fördelning vid klasser alternativt grupper. likt framgår från segment existerar detta även rektorn vilket fattar beslut ifall åtgärdsprogram på grund av enstaka student såsom behöver särskilt stöd. Sådant stöd förmå ges inom ett speciell undervisningsgrupp (3 kap.9 samt 11 §§skollagen).

Utredningen samt majoriteten från remissinstanserna anser för att ett student vilket går vid ett kommunal resursskola bör ett fåtal sin formella placering nära resursskolan samt för att den tidigare skolplaceringen bör upphöra. detta innebär för att resursskolans skolchef blir ansvarig skolchef. Sveriges Skolledarförbund ser detta såsom den enda rimliga lösningen samt Friskolornas riksförbund anser för att detta existerar självklart för att eleven tillhör den resursskola eleven går vid samt för att ett skola endast bör äga enstaka ansvarig skolchef.

Även SKR anser för att resursskolans skolchef bör existera ansvarig på grund av eleven beneath placeringsperioden, dock för att detta bör artikel möjligt på grund av enstaka skola för att behålla kontakten tillsammans ordinarie skolverksamhet inom dem fall detta gynnar eleven, exempelvis nära mindre placeringar.

Malmö universitet anser däremot för att studenter vilket placeras inom kommunala resursskolor bör behålla sin skolplacering inom hemskolan.

i enlighet med universitetet bör placeringen tidsbegränsas samt omprövas kontinuerligt terminsvis.

Målet existerar för att eleven bör ett fåtal förbättra strategier samt färdigheter såsom behövs på grund av för att hantera enstaka social kontext både inom generella klassrumskontexter samt framtida sociala samhällskontexter. på grund av för att producera chans till återgång mot hemskolan bör huvudman samt skolchef i enlighet med universitetet garantera kompetensutveckling på grund av för att producera enstaka inkluderande miljö.