I vilken form lagras fett

Fett förekommer inom vilt (animaliskt fett) samt inom växter (vegetabiliskt fett).

Animaliskt fett är antingen viceralt = bukvett (latin: visceralis = inre) och underhudsfett

Fett existerar ett koncentrerad (energirik) energikälla inom vår kost samt lagras inom kroppens fettlager vilket energi­reserv. Animaliskt fett existerar antingen viceralt = bukvett (latin: visceralis = inre) samt underhudsfett. Fett finns även inom dem flesta celler sålunda för att kroppen är kapabel bygga samt reparera celler, tillverka hormoner samt hormonliknande ämnen, samt till för att ta upp fettlösliga vitaminer.

Fettväven existerar skyddar mot värmeförlust samt ger skydd åt inre kroppsdel. Fett är kapabel artikel mättat, enkelomättat samt fleromättat fett (läs mer > Fetter, fettsyror).

Förekomst inom mat: Mättat fett finns rikligt inom animaliska varor vilket fett samt ost (läs mer > Mättat fett). Enkelomättat fett förekommer främst inom vissa fetter såsom olivolja samt nötter mot modell hasselnötter (läs mer > Enkelomättat fett).

Fleromättat fett finns även inom matoljor samt nötter, samt inom fet vattendjur (läs mer > Fleromättat fett).

Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen

Kolhydrater samt vissa proteiner kunna omvandlas mot fett av kroppen.

Matfett förmå artikel fast, halvfast, alternativt trögflytande (läs mer > ifall matfett). Fetter vilket existerar flytande inom rumstemperatur kallas på grund av oljor (läs mer > angående matoljor).

Energiupptag: allmänt beräknar man tillsammans en energi­upptag ifrån fett vid 37 kJ (kilojoule) = 8,84 Kcal (kilokalorier) per gram fett, vilket existerar ungefär dubbelt därför många likt till protein samt kolhydrater.

Läs mer > Viktprocent, energiprocent.


KROPPSLIG PÅVERKAN

• Energi: Fett ger kroppen energi inom koncentrerad form eller gestalt. 1/3-del från konsumerad energi kommer ifrån fett inom maten. Energiöverskott lagras inom fettväven likt energireserv.
• Skydd: Fettväven existerar dessutom skyddar mot värmeförlust samt ger skydd åt inre organ.
• Nödvändiga fetter: Fett förser kroppen tillsammans dem essentiella (livsnödvändiga) fettsyrorna vilka kroppen ej kunna tillverka egen.

  Läs mer > Fleromättat fett.

• Celler: Fett behövs på grund av för att kroppen bör behärska bygga celler samt tillverka hormoner. Fett ingår inom cellernas "väggar" dem således kallade cellmembranen. var hjälper detta mot för att transportera ämnen in samt ut ur cellen samt för att reparera cellen.
• Vitaminer: Fett behövs även till för att kroppen bör behärska ta upp dem fettlösliga vitaminerna ifrån maten.
• Smak: Fett äger massiv innebörd till hur föda smakar.

  flera aromämnen existerar fettlösliga samt fettet framhäver dessa.

  Det används även som bränsle och lagras som framtida energiförråd i fettvävnader

  Dessutom påverkar fettet matens konsistens.
  

Hälsa: detta existerar enkel för att ett fåtal inom sig på grund av mycket fett samt framför allt fel sorts fett (= mättat fett). Enkelomättat samt fleromättat fett anses däremot hälsosamt. dem flesta skulle må god från för att minska intaget från detta mättade samt öka detta omättade.

numeriskt värde tredjedelar från detta fett oss äter bör existera omättat.

Fett är en koncentrerad (energirik) energikälla i vår kost och lagras i fettvävnad som energi­reserv

dem fetter oss bör förtära mer från finns mot modell inom vattenlevande djur, rapsolja, olivolja samt nötter. Mättat fett liksom transfett (läs mer > Transfetter) ökar risken till hjärt- samt kärlsjukdom. Läs mer > Hjärt-, kärlsjukdomar från föda. Se också via länk nedan > vilket existerar nyttigt samt onyttigt fett?

Behov: Endast ett små sektion från fettintaget existerar livsnödvändigt.

Ungefär enstaka tredjedel (%) från den energi man får inom sig beneath ett solens tid bör anlända ifrån fett i enlighet med näringsrekommendationerna (NNR). till enstaka kvinna innebär detta ungefär 70 gram fett angående dagen samt till enstaka man ungefär 90 gram i medelvärde. Sitter man stilla många behövs mindre mängd fett.

Extrem kroppslig handling kräver många energi samt fett existerar då detta enklaste sättet för att tillföra många energi. Deltagare inom tidiga expeditioner mot Nordpolen samt Mount Everest slevade inom sig nästan rent fett till för att överleva.

LCHF existerar ett fettbantningsmetod såsom bygger vid osaklig bas (läs mer > granskning LCHF-metoden).

[1] I kroppen ingår fett i cellmembran och nervfibrer

Skidskyttekungen Björn Ferry besitter givit ut ett LCHF-kokbok utifrån egna kosterfarenheter. enstaka fettrik kost är kapabel passa honom likt använder upp cirka 4 gånger mer kalorier än normalsvensken, dock ifall andra lever efter Perrys litteratur blir kosten förödande fettbildande samt hälsofarlig. Dietkokboken äger framfört problemet mot Ferry likt valt för att ej svara.

Svenskens fettkonsumtion (per dygn samt myndig år): Fettkonsumtionen existerar 71 gram per ljus samt individ, varav mättat fett existerar 30 gram i enlighet med Livsmedelsverkets studier.

detta existerar sannolikt ett underskattning tillsammans runt 40%. i enlighet med Nationalencyklopedin existerar fettintaget ifrån kosten inom medeltal 80– gram per solens tid, vilket motsvarar cirka 35 andel från energiintaget (läs mer > Näringskonsumtion Sverige).

Kroppsfett, eller adipös vävnad, består av fettceller som lagrar energi i form av triglycerider

Män konsumerar 25% mer fett än kvinnor. dem 5% från befolkningen vilket konsumerar maximalt ("högkons." inom tabellem) intar 77% mer fett än genomsnittet.

Gram per dag	Totalt	Män	Kvinnor	år	Högkons.
Mättat fett	30	33	27	30	52
Enkelomättat fett	29	33	26	29	50
Fleromättat fett	13	14	11	13	24
S:a fett	71	80	64	72
E%	Totalt	Män	Kvinnor	år	Högkons.
Mättat fett	13,1	13,0	13,1	13,2	18,4
Enkelomättat fett	12,8	12,8	12,9	13,0	17,4
Fleromättat fett	5,6	5,5	5,7	5,6	9,4
Källa: Livsmedelsverket Riksmaten
Underrapportering existerar vanligt inom kostundersökningar.
Jämfört tillsammans Jordbruksverkets statistik existerar total underskattning %.
Tolka siffrorna tillsammans med försiktighet. Läs mer > Näringskonsumtion Sverige.

© Kunskapskokboken. Reviderat

Läs mer

Fetthalt inom livsmedel

Fetter, fettsyror

Transfetter

Lecitin

Kolesterol

Vitaminer

Mättat fett

Enkelomättat fett

Fleromättat fett

Om matfett

Om matoljor

Viktprocent, energiprocent E%

Analys LCHF-metoden

Näringskonsumtion Sverige

Hjärt-, kärlsjukdomar från mat

Livsmedelsverket

vad existerar nyttigt samt onyttigt fett?