Varför började man skriva bibeln i babylonien

Babylonien fanns en forntida semitiskt rike vars centrum nedsänkt nära vattendrag eufrat samt tigris inom södra Mesopotamien inom detta nuvarande södra Irak.

De följande assyriska kungarna plundrade staden Babylon upprepade gånger och Babylonien styrdes tidvis av assyriska kungasöner

detta existerade ifrån ca 2000 f.Kr. mot 539 f.Kr. Babylonien uppstod likt en större rike tillsammans med huvudstad inom Babylon beneath monark Hamurabi omkring 1700 f.Kr. Rikets andra storhetstid inföll beneath monark Nebukadnessar II omkring 600 f.Kr.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

• Tiden före omkring 2000 f.Kr. behandlas inom artikeln Sumer.

Isin-Larsa perioden

[redigera | redigera wikitext]

Det sista sumeriska riket inom Ur gick beneath omkring 2000 f.Kr.

Amoriter, en semitiskt folkMesopotamien, blev områdets nya härskare. Elamiter kontrollerade även tidvis delar från Mesopotamien. en flertal småriken grundades inom dem gamla sumeriska städerna. Isin samt Larsa fanns några från dem mäktigaste amoritiska rikena inom söder tillsammans tillsammans Eshnunna nära Diyala-floden, medan Assur samt Mari kontrollerade den norra delen från Eufrats samt tigris floddalar.

Dessa småriken kämpade ifall makten ovan Mesopotamien beneath 1900- samt 1800-talet f.Kr.

Det äldre nya-babyloniska riket

[redigera | redigera wikitext]

Det mäktigaste amoritiska riket blev slutligen Babylon. mot ett start fanns Babylon ett obetydlig ort, dock blev beneath monark Sin-muballits mandatperiod vid 1700-talet f.Kr.

huvudstaden inom ett större stat. Hans son Hammurabi skulle emellertid bli den härskare liksom enade folken inom Mesopotamien mot en rike. Vårt namn Babylonien syftar vid detta rike styrt ifrån Babylon, även angående babylonierna själva kallade sitt rike till Akkad samt senare Karduniash alternativt Shinar.

Hammurabi existerar främst känd på grund av sina lagar, tillsammans den välkända vedergällningsprincipen Öga på grund av synorgan, tand till tand.

denne lyckades producera stabilitet inom distrikt.

Det babyloniska väldet omfattade en stort region vilket täckte detta mesta från Eufrat-Tigris-dalen ända ifrån Sumer samt Persiska viken. han utökade imperiet norrut genom dalen samt västerut mot landremsa vid havet mot Medelhavet. Efter för att äga slagit samman sina erövringar beneath en enda styre inom Babylon, koncentrerade denne sig vid för att säkra sina gränser samt försöka öka välståndet inom landet.

Hammurabis ätt, även kallad Babylons inledande ätt, varade cirka 200 tid, mot omkring 1530 f.Kr.. beneath hans samt hans efterföljares styre genomgick landet enstaka period från välstånd samt fred.

Redan nära Hammurabis död påbörjades dock detta likt skulle leda mot Babyloniens fall. Kassiterna började successiv anfalla utkanterna från riket beneath Hammurabis sons styre samt efter en par hundra tid försvagades Babylonien successiv från dessas återkommande angrepp.

Slutligen lyckades kassiterna erövra landet samt upprättade en eget styre, den kassitiska dynastin. Tidpunkten på grund av detta existerar osäker, 1531 f.Kr.

Stadens ruiner ligger i provinsen Babil i Irak, utanför provinsens huvudstad Al-Hilla och omkring tio mil söder om nuvarande Bagdad

existerar den likt vanligen anges, dock 1651 samt 1595 existerar även tänkbara (se Främre Orientens kronologi).

Kassiterdynastin

[redigera | redigera wikitext]

Kassiterna härskade ovan Babylonien inom 400 kalenderår ända tills dynastin störtades cirka 1155 f.Kr.. Kassitertiden präglades politiskt från rivalitet samt fiendskap tillsammans assyrierna samt inom slutet från perioden även tillsammans elamiterna.

Kungarna inom Babylon stod även inom förbindelse tillsammans med detta forntida Egypten samt Hettiterriket. Relativt ett fåtal kassitiska papper finns bevarade ifrån Babylonien.

lyckades en kaldé vid namn Marduk-apla-iddina II (Bibelns Merodak-Baladan) att kasta ut assyrierna från Babylon

en undantag existerar dem konstnärligt utförda kudurru-stelarna från berg vilket beskriver landförläningar mot adelsmän. från detta är kapabel man dra slutsatsen för att detta kassitiska samhället ägde ett feodal karaktär.

Sjölandsdynastin

[redigera | redigera wikitext]

Kassiterdynastin försvagades från återkommande aggressioner tillsammans landet Elam.

Den sista kassitiska kungen dödades beneath stöt mot elamiterna, varpå ett färsk ätt grep makten inom Babylon.

Detta fanns den därför kallade Sjölandsdynastin såsom kom ifrån staden Isin inom södra Babylonien nära Persiska viken. Sjölandsdynastin styrde Babylonien beneath 1100-talet f.Kr. Elam besegrades från den babyloniska kungen Nebukadnessar inom.

Assyrisk dominans

[redigera | redigera wikitext]

Vid tigris övre lopp fanns staden Assur var assyrierna bodde.

Den assyriske kungen Tiglatpileser I erövrade Babylon samt omkring tid 1100 f.Kr. ägde assyrierna erövrat en region likt sträckte sig ända mot Medelhavets kust samt Vansjön inom Anatolien. dem därpå nästa assyriska kungarna plats svaga dock assyrierna fick enstaka färsk storhetstid, då Adad-Nirari II blev monark cirka kalenderår 911 f.Kr..

dem nästa assyriska kungarna plundrade staden Babylon upprepade gånger samt Babylonien styrdes tidvis från assyriska kungasöner. vid 700-talet f.Kr. lyckades ett kaldé nära namn Marduk-apla-iddina II (Bibelns Merodak-Baladan) för att kasta ut assyrierna ifrån Babylon. Marduk-apla-iddinas uppror varade inom flera årtionden innan han besegrades.

Detta inledande större kaldeiska uppror mot assyrierna misslyckades, dock en århundrade senare skulle kaldéerna utflykt sig igen.

År 538 f

Ny-(neo-)babyloniska riket

[redigera | redigera wikitext]

Assyriernas övervakning ovan babylonierna försvagades då ett maktkamp bröt ut ifall tronföljden efter den assyriska kungen Ashur-bani-pals död kalenderår 627 f.Kr. denne alternativt enstaka vicekung ägde även regerat inom Babylon beneath namnet Kandalanu.

Detta gav kaldén Nabu-apla-usur, Nabopolassar (626-605 f.Kr.), chansen för att gripa makten inom Babylonien.

Kaldéerna plats en semitiskt människor vilket omkring 1000 f.Kr.

Juda land styrdes av odugliga kungar och kunde inte stå emot fienden

västerifrån trängt in inom Babylonien var dem bosatt sig beneath egna furstar. dem fanns delade vid ett mängd småstater vilkas furstar ständigt försökte för att komma inom ägande från dem gamla babyloniska residensstäderna, särskilt Babylon, samt fanns inom konstanta strider tillsammans Assyrien likt ägde identisk byte inom sikte.

tillsammans Nabopolassar besteg ett kaldeisk dynasti Babylons tron. Tillsammans tillsammans med mederna inleddes en årtionde senare en anfall mot Assyrien vilket slutade tillsammans med Nineves fall kalenderår 612 f.Kr. Nabopolassar besegrade dem sista resterna från assyriskt motstånd inom Harran samt Karkemish kalenderår 609 f.Kr. samt assyriernas egyptiska allierade inom Hamat kalenderår 605 f.Kr.

Babylonien omfattade då bota Mesopotamien jämte Assyriens tidigare besittningar inom Syrien samt Palestina samt mederna tog kontrollen ovan östra Anatolien samt Zagrosbergen.

Nabopolassars son Nabu-kudurri-usur, Nebukadnessar II (604-562 f.Kr.), gjorde sitt rike mot Främre Asiens politiska centrum samt Babylonien blev åter enstaka stormakt.

vid bas från kaldéernas maktställning inom Babylonien kom detta nation för att kallas Kaldéen samt kaldéer blev namnet vid dess invånare inom allmänhet.

Den inledande delen från sin mandatperiod förde Nebukadnessar enstaka politik vilket syftade mot för att stärka kontrollen ovan medelhavskusten. dem egyptiska faraonerna från den 26:e dynastin försökte destabilisera region till för att undergräva babyloniernas maktposition var.

en försök för att invadera Egypten tid 601 f.Kr. blev en nederlag till Nebukadnessar. Därefter utbröt uppror inom Tyrus samt Juda rike. detta plats beneath fälttåg var vilket judarna bortfördes inom den Babyloniska fångenskapen samt Jerusalem förstördes kalenderår 589 f.Kr. en plötsligt hot mot riket plats även dem nomadiska kimmererna likt kom ner inom Syrien efter för att dem ägde erövrat Anatolien.

Den senare delen från Nebukadnessars mandatperiod plats lugnare. en stort antal verkliga samt legendära byggnadsverk uppfördes beneath denna tidsperiod inom Babylon samt andra städer.

Det neo-babyloniska riket sträckte sig ifrån Sinai samt medelhavskusten ovan Mesopotamien mot Persiska viken. Den arabiska oasen Teima behärskade även från babylonierna beneath Nebukadnessars person som följer efter någon annan Nabu-na'id, Nabonidus (556-539 f.Kr.).

Den babyloniska guden Nabu blev den främste guden beneath denna period, samt hans namn ingick inom kunganamnen, nära sidan från Marduk samt Nergal. Nabonidus föredrog ändå för att sätta månguden Sin ovan dem andra babyloniska gudarna, vilket väckte motstånd hos människor. Nabonidus blev slutligen sålunda impopulär för att denne tillbringade enstaka utdragen tidsperiod inom oasen Teima, känd på grund av sin mångud, långt ifrån Babylon.

då därför den persiska kungen Kyros II marscherade mot Babylon träffade han lite motstånd från människor var, samt den välbefästa staden intogs utan strid kalenderår 539 f.Kr. Babylonien blev sedan ett sektion från Perserriket.

Vetenskap

[redigera | redigera wikitext]

Den omfattande vetenskapen plats teologi, manifesterad likt spådomskonst, var stjärntydning, analys från en fårslever, flyktmönster hos fåglar alternativt mönster från olja vid dricksvatten plats likvärda ingredienser.

I Bibeln berättas bland annat att Nebukadnessar II erövrade Jerusalem och tvingade tusentals judar att leva i fångenskap i Babylonien

då magerna tog astronomi samt matematik mot sin hjälp på grund av för att registrera samt systematisera kunskapen ifall världsalltets regelbundenheter, inleddes ett tillväxt från dessa discipliner likt ger eko än idag.

Matematik

[redigera | redigera wikitext]

Babyloniska matematiker vidareutvecklade sumerernas matematik kring en talsystem tillsammans 60 såsom bas, troligtvis valt vid bas från för att detta existerar jämn t delbart tillsammans med flera anförande (60=2×2×3×5 vilket ger delbarhet tillsammans med 2, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 15, 20 samt 30, jämte dem triviala fallen 1 samt 60).

Härifrån härstammar vårt struktur för att dela in ett 60 minuter inom 60 minuter, samt varenda 60 sekunder inom 60 sekunder. detta existerar även härifrån antalet grader inom ett cirkel (60×6) besitter hämtats. Den babyloniska matematiken skulle komma för att vidareutvecklas från grekerna.

Astrologi

[redigera | redigera wikitext]

Astrologi plats alltså ett högt respekterad aktivitet inom Mesopotamien samt detta finns tidiga referenser mot namn vid stjärnor, stjärnbilder samt enstaka förmörkelser.

sålunda besitter mot modell dagens namn vid Oxen (Taurus), Lejonet (Leo) samt Skorpionen (Scorpio) sina rötter ifrån sumererna.

Kr erövrades Babylonien och Babylon av perserna (under Cyrus den store), och år 334 f

Standardarbetet inom ämnet, skrivet till astrologiska ändamål samt senare översatt mot grekiska från Berossos, tros stamma ifrån Sargon ifrån Akkads tidsperiod. Djurkretsen, zodiaken, blev ett babylonisk uppfinning, dock detta finns inga noteringar tidigare än 1700-talet f.Kr. vilket tyder vid något såsom skulle behärska kallas astronomi.

Babylonisk astrologi utgick ifrån för att universum skapats inom förhållande mot Jorden samt för att detta därför ej plats enstaka tillfällighet för att stjärnor samt planeter ägde sina bestämda platser nära fastställda tidpunkter.

Därmed kunde dem knytas mot jordiska händelser samt detta existerar ingen tvekan ifall för att detta fanns krav vid astrologiska förutsägelser, liksom snabbt även gav astronomin upphöjd social ställning eller tillstånd inom Babylonien samt blev incitamentet på grund av astronomins tillväxt mot vetenskap inom området.

Det verkar likt ifall babylonierna plats inledningsvis tillsammans regelbunden insamling från månen samt planeterna, från vilka venus ju existerar den maximalt spektakulära.

Babylon (egentligen "Guds port", akkadiska Babili(m), arabiska Babil, hebreiska Babel) var huvudstad i Babylonien och låg vid floden Eufrat

Sol- samt månförmörkelser kunde förutses. Observatorier fanns inom annex mot templen samt astronomerna skickade regelbundet rapporter mot kungen. Stjärnorna ägde numrerats samt namngivits inom en tidigt skede samt tabeller ovan månens longituder liksom observationer från Venus’ faser finns bevarade.

Stor uppmärksamhet ägnades naturligt nog åt kalendern samt oss finner enstaka sju dagar tillsammans sju dygn samt enstaka ytterligare tillsammans med fem inom bruk.

Man ägde redan tidigt uppenbart på grund av sig för att morgonstjärnan samt aftonstjärnan fanns identiska samt kunde sålunda småningom inlemma venuscykeln inom sin kalendariska arsenal^{[förtydliga]}.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Walker, Christopher, ed.: Astronomy before the telescope. Brit.

  Museum P., UK (1999). ISBN 0-7141-2733-7

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]