Hur högt är sveriges överskottsmål

Det ekonomiska ramverket består från en antal mål samt principer såsom finanspolitiken bör förhålla sig mot samt former för uppföljning, utvärdering samt transparens. Ramverket består från följande delar:

• Budgetpolitiska mål (överskottsmål, skuldankare, utgiftstak, kommunal vetenskapen om resurserhandel och finans inom balans)
• En stram statlig budgetprocess
• Extern uppföljning från finanspolitiken
• Öppenhet samt tydlighet

Detaljerna inom ramverket finns beskrivna inom skrivelsen Ramverket för finanspolitiken, Skr.

2017/18:207.

Budgetpolitiska mål

De budgetpolitiska målen för finanspolitiken är enstaka huvud sektion från detta ekonomiska ramverket. Dessa består från en överskottsmål för bota den offentliga sektorn, en utgiftstak för staten, krav på kommunsektorn för att äga sina budgetar inom balans samt en skuldankare för den konsoliderade bruttoskulden (den s.k.

Maastrichtskulden).

Överskottsmål för all den offentliga sektorn

Regeringen är i enlighet med budgetlagen ansvarig för att lämna en förslag mot mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Riksdagen äger fastställt för att nivån på överskottsmålet bör uppgå mot ett tredjedels andel från BNP inom medelvärde över ett konjunkturcykel. 

Uppföljningen från överskottsmålet är fokuserat på enstaka jämförelse mellan överskottsmålet samt detta så kallade strukturella sparandet.

Strukturellt sparande är enstaka uppskattning från hur stort detta finansiella sparandet skulle existera angående detta ej fanns påverkat från konjunkturläget alternativt engångseffekter inom finanspolitiken. Uppföljningen syftar mot för att bedöma storleken på dem ekonomiska åtgärder vilket är nödvändiga för för att överskottsmålet bör nås utifrån regeringens aktuella prognoser.

Ett beslutat överskottsmål gäller tills vidare, dock ses över vart åttonde år.

enstaka sådan översyn bör göras mot slutet från varannan mandatperiod så för att en eventuellt reviderat mål bör behärska träda inom kraft första året efter en ordinarie val.

Skuldankare

Skuldankaret är en riktmärke för hur massiv den konsoliderade bruttoskulden bör artikel på medellång sikt.

detta är den konsoliderade skulden för kurera den offentliga sektorn (staten, kommunerna samt regionerna) samt kallas även för Maastrichtskulden. Skuldankaret är fastställt mot för att bruttoskulden bör artikel 35 andel från BNP.

Varje år bör regeringen redogöra för bruttoskuldens tillväxt.

Nu vill både finansministern och biträdande finansministern att regeringens så kallade överskottsmål avskaffas före 2026

Redogörelsen bör presenteras inom den ekonomiska vårpropositionen. angående bruttoskulden avviker tillsammans med mer än 5 andel från BNP bör regeringen lämna ett skrivelse mot riksdagen samt förklara vilket likt orsakat avvikelsen samt hur den bör hanteras. Skrivelsen bör lämnas samtidigt liksom den ekonomiska vårpropositionen lämnas mot riksdagen.

Utgiftstak för staten

Enligt budgetlagen är detta obligatoriskt för regeringen för att inom budgetpropositionen föreslå en utgiftstak för statens samt ålderspensionssystemets utgifter för detta tredjeplats tillkommande året.

Därefter fastställer riksdagen taket.

Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 164 miljarder kronor för 2022

Utgiftstaket fastställs alltså tre år inom förväg. Genom detta beslut blir detta klart vilka ramar likt finns för statens totala utgifter samt även vilket skatteuttag såsom är kapabel anlända för att krävas för för att nå överskottsmålet.

Utgiftstakets nivå bör normalt ej ändras efter för att detta besitter fastställts.

nära regeringsskiften vilket innebär enstaka omläggning från den ekonomiska politiken alternativt nära ett kris tillsammans med många långtgående ekonomiska effekter, är kapabel regeringen dock föreslå enstaka ändring från den fastställda nivån på utgiftstaket. Ändringen bör riksdagen sedan fatta beslut om.

Krav på kommunsektorn för att äga budgetar inom balans

För för att stärka budgetprocessen på område nivå tillämpas en balanskrav för kommunsektorn.

Kravet innebär för att varenda samhälle samt område bör budgetera för en utfall inom balans. Balanskravet anger den lägsta godtagbara resultatnivån. Kommuner samt regioner bör äga enstaka god finansiell hushållning inom sin aktivitet samt besluta ifall riktlinjer för för att uppnå detta.

Stram budgetprocess

En ytterligare huvud sektion från detta ekonomiska ramverket är den strama statliga budgetprocessen.

De sex riksdagspartier som nu enats om en ny ekonomisk plan för Sverige vill behålla den nuvarande gränsen för statsskulden på 35 procent av BNP

Budgetarbetet utgår från en uppifrån-och-ned-perspektiv, där olika utgifter ställs mot varandra samt utgiftsökningar prövas utifrån en på förhand fastställt ekonomiskt utrymme likt ges från utgiftstaket samt överskottsmålet. Denna process bidrar mot för att summan från samtliga budgetförslag ej blir större än vad likt är förenligt tillsammans enstaka hållbar finanspolitik.

Huvudlinjen inom budgetarbetet är för att utgiftsökningar inom en område bör täckas genom utgiftsminskningar inom identisk område.

enstaka ytterligare betydelsefull princip är för att regeringens budgetförslag bör omfatta varenda inkomster samt utgifter samt andra betalningar liksom påverkar statens lånebehov (fullständighetsprincipen).

Extern uppföljning

En väl operativ extern uppföljning från finanspolitiken på både nationell samt internationell nivå är betydande för finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

På nationell nivå ansvarar en antal myndigheter för olika delar från uppföljningen från finanspolitiken.

Finanspolitiska rådet besitter en särskilt ansvar för för att analysera hur väl regeringen möter dem budgetpolitiska målen samt angående finanspolitiken är långsiktigt hållbar.

Riksrevisionen är ett myndighet beneath riksdagen tillsammans med uppgift för att undersöka den statliga verksamheten.

Regeringen bör inom fyra månader från detta för att den mottagit enstaka granskningsrapport från Riksrevisionen lämna ett skrivelse mot riksdagen tillsammans med ett rapportering från vilka åtgärder regeringen vidtagit alternativt avser för att vidta tillsammans anledning från rapporten.

Ekonomistyrningsverket samt Konjunkturinstitutet gör oberoende bedömningar från den makroekonomiska samt offentligfinansiella utvecklingen samt lämnar rekommendationer ifall finanspolitikens inriktning.

På internationell nivå följs politiken främst upp från olika EU-organ, dock också från OECD samt Internationella valutafonden.

Öppenhet samt tydlighet

För för att detta ekonomiska ramverket bör existera styrande för politiken, samt för för att finanspolitiken bör artikel möjlig för att följa upp, är detta viktigt för att redovisningen från finanspolitiken är tydlig samt heltäckande.

En majoritet i riksdagen vill slopa dagens överskottsmål i de offentliga finanserna och i stället införa ett balansmål

Medborgarna bör äga möjlighet mot insyn inom finanspolitiken.

Det finns bestämmelser ifall hur regeringens ekonomiska propositioner bör utformas. Reglerna finns bland annat inom regeringsformen, riksdagsordningen samt budgetlagen. enstaka samlad presentation från dessa regler finns inom skrivelsen Ramverket för finanspolitiken.