Vad hette personen som lanserade ica idén

Hade han levt idag ägde tidningarna kallat honom ”disruptiv” samt analyserat hans koncept jämte Spotify, Klarna samt iZettle.

Men det är samtidigt alla handlare, via sitt medlemskap i ICA-Handlarnas Förbund, som är majoritetsägare i ICA Gruppen

dock till 100 kalenderår sedan pratade man ej ifall ”start-ups”, ”entreprenörskap” alternativt ”grit”. Ändå existerar detta noggrann dem mening oss idag skulle nyttja ifall Hakon Swenson, mannen på baksidan ICA-idén.

I november 1917 kunde man studera enstaka reklam inom tidningarna, såsom berättade angående ett nystartad grossistfirma inom Västerås:

”Tecknare från aktier uti förslagsvis kallade ’Aktiebolaget Hakon Svenson & C:o’ kallas mot konstituerande stämma å Stadshotellet inom Västerås Torsdagen den 22 November 1917 klockan 5 eftermiddagen.”

Folk inom livsmedelsbranschen måste äga skakat vid huvudet.

Vem fanns galen nog för att starta enstaka grossistfirma just nu? inom Europa rasade världskrig samt livsmedel fanns kraftigt ransonerade inom landet.

Omskyltningen av butikerna som anslöt till idén, skedde under pompa och ståt 1964, och sedan dess har ICA som varumärke vuxit till att bli en av Sveriges mes igenkända

Varubristen ägde redan kastat flera lanthandlare inom kris samt ett massiv aktör, inom form eller gestalt från Kooperativa förbundet, dominerade den dagligvaruhandel såsom ändå fanns.

Men 34-årige Hakon Swenson, såsom nedsänkt på baksidan detta nya företaget, såg bortom den rådande situationen. denne ägde större planer, planer såsom planta fram beneath 19 tid vid grossistfirman Manne Tössbergs Eftr., var denne mot nyss varit kontorschef samt delägare.

Hakon visste allt angående hur man liksom grossist köper in produkter samt säljer dem vidare mot handlare.

inom teorin skulle detta producera lägre kostnader till detaljhandeln, dock Hakon ägde sett hur detta inom praktiken fanns svårt för att erhålla mot dem volymfördelar liksom krävdes. dem oregelbundna samt små inköpen ifrån handlarna fanns kostsam inom sig, vilket påverkade priserna inom samtliga led.

Hakon fanns övertygad angående för att vägen mot lägre kostnader på grund av samtliga inblandade plats en tätare samarbete mellan parti- samt detaljhandeln.

detta fungerade ju till Kooperativa förbundet, likt grundats därför nyss liksom 1899 samt likt tog grabb angående bota kedjan ifrån förvärv via grossisterna mot salg inom affär. Den stordrift vilket den lösningen skapade gjorde för att KF kunde prispressa samt för att dess Konsumbutiker kunde tillhandahålla marknadens bästa kostnader. Kooperationen plats marknadens gigant.

Men entreprenören Hakon tyckte riktigt illa ifall enstaka bärande sektion inom den kooperativa lösningen: handlarna ägde ej sina egna butiker.

han tyckte detta ströp konkurrensen mellan handlare – samt framför allt tog detta helt ifrån dem deras självständighet såsom egna företagare.

”Låt handlarna köpa in sig inom grossisten”

Hakon ville erhålla KFs stordriftsfördelar men utan att handlarna behövde ge avkall vid sin frihet. varenda handlare skulle ständigt egen behärska avgöra vad dem skulle sälja, utifrån vad kunderna inom omgivningen ville äga samt ej utifrån vilket centralkontoret köpt in.

vad dem behövde, tyckte Hakon, fanns ett gemensam plattform, ett nätverkslösning på grund av gemensamma intressen.

Den praktiska lösningen fanns egentligen lätt, tyckte han: låt handlarna köpa in sig inom grossisten! ifall detaljisterna äger partihandlaren förmå dem tillsammans nå dem volymer såsom behövs till lägre kostnader. dock då Hakon föreslagit detta vid Manne Tössberg Eftr.

Det är den grundläggande principen i ICA, det företag som Hakonbolaget 1938 skapade tillsammans med tre andra inköpscentraler som följt Hakons exempel i andra landsändar

ägde idén slagits ned, gång efter ytterligare. Skulle handlarna samarbeta kring förvärv samtidigt såsom dem konkurrerade angående slutkunderna? enstaka omöjlig idé!

Efter för att sett sin koncept förkastas ännu ett gång från den övriga ledningsgruppen sa Hakon 1917 helt sonika upp sig. angående företaget var han arbetade ej ville förverkliga idén fick han utföra detta själv.

Fast han behövde kunnigt människor för att utföra detta tillsammans med.

Hakon inbjöd bostad fem gamla kollegor mot ett kvällsmål inom villan inom Västerås till för att titta angående dem ville följa tillsammans med. Japp, detta ville dem – samt ej bara dem.

Idag sammanfattas Hakons ”omöjliga idé” som fria handlare i samverkan

inom intervjuer senare berättade Hakon:

”Ett tjugotal från mina kamrater ifrån Manne Tössberg följde mig nära den nya bolagsbildningen. oss satt denna plats hemma inom villan samt överlade angående arbetsuppläggningen. Inget kontor ägde oss. Telefonen satt inom sängkammaren ett steg upp tillsammans med anknytning mot tamburen.

ICA som marknadskraft har också sedan dess varit dominerande på den svenska dagligvarumarknaden

detta blev dem inledande lokalerna till dem inledande affärerna.”

Samverkan essentiell till överlevnad

Som son mot ett kyrkoherde, samt tillsammans med bakgrund likt resande försäljare, ägde Hakon tränat upp enstaka närmast pastoral retorik. denne kunde ”ta en rum”, oavsett ifall denne stod vid enstaka estrad alternativt satt nära en köksbord.

Den förmågan ägde kommit väl mot resehandling då han övertygade kollegor för att lämna trygga anställningar till en nystartat bolag tillsammans osäker kommande. Den hjälpte även idag då handlare skulle uppvaktas på grund av för att köpa aktier inom Hakon Swenson AB. Målet plats en aktiekapital vid 800 000 kronor, dock då teckningen avbröts ägde man nått drygt 1,2 miljoner kronor.

Omkring 250 köpmän fanns då delägare. dem tuffa krigstiderna bidrog säkert mot handlarnas entusiastiska reaktion.

inom all samhället rådde just då ett anda från för att samverkan fanns vital till överlevnad.

Fria handlare inom samverkan

Under 1920-talet tog sedan Hakons ”omöjliga idé” hastighet. Volyminköpen ökade samt verksamheten växte fast. Kontor inom Västerås, Gävle samt Karlstad följdes från fler inom Mellansverige. Företaget började äga egna registrerade namn, tillsammans detta egna kaffet ”HS-blandning” liksom inledande vara.

dock ännu, tyckte Hakon, fanns ”Hakonbolaget” maximalt ett partihandlare likt råkade äga vissa handlare likt ägare. detta djupa samarbete tillsammans med detaljisterna, såsom plats själva grundtanken samt likt han tyckte behövdes på grund av för att erhålla en större engagemang ifrån handlarnas blad, saknades ännu.

Så ser den praktiska lösningen för ”fria handlare i samverkan” ut i dag

kalenderår 1931 tog denne därför nästa steg samt erbjöd samtliga från Hakonbolagets kunder för att bli delägare. detta gav 1 400 nya delägare – samt den handlarägda inköpscentralen var idag en etablerat faktum.

Idag sammanfattas Hakons ”omöjliga idé” som fria handlare inom samverkan. Det existerar den primär principen inom ICA, detta företag liksom Hakonbolaget 1938 skapade tillsammans tillsammans tre andra inköpscentraler såsom följt Hakons modell inom andra landsändar.

Sedan 1964, då varenda ansluten handlare satte ICA-loggan högst upp vid sin affär, besitter ICA dessutom haft större marknadsandel än Kooperativa Förbundet.

Idag ägde oss säkert kunnat lyssna vid Hakon prata ifall sin ”disruptiva nätverksaffärsidé” inom enstaka YouTube-film ifrån en TEDx-talk. Istället får oss nöja oss tillsammans med för att vandra samt handla inom någon från butikerna såsom bygger vid hans koncept.

Gott nog det.

Samtidigt inom Västerås …

1917, då denne startade Hakonbolaget, fanns Hakon Swenson 34 kalenderår.

Vilken är ICA-gruppens strategiska ramverk? ICA är engagerade och inkluderande

enstaka god kompis plats advokaten Ernfridh Browaldh, då 29 tid, liksom därför småningom skulle bli arbetsledare samt nydanare från Handelsbanken. dem numeriskt värde unga företagsledarna funderade många kring Sveriges kommande efter världskrigets slut. plats fanns dem bästa idéerna samt den viktiga inspirationen? därför dem sökte upp numeriskt värde äldre företagsledare inom staden: publicisten Anders Pers, 57 kalenderår, grundare från Vestmanlands Läns dagblad (VLT), samt Aseas skapare, Sigfrid Edström, 47 tid.

beneath år såsom följde träffades sedan dem fyra ”västeråsföretagarna” ofta till konversation angående finansieringslösningar, samhällsbevakning samt nyhetsförmedling, världen utanför landet – samt detta konstanta nödvändigheten från förnyelse.

Text: Anders person på båt samt Mattias Allgulin, Centrum på grund av Näringslivshistoria. (Baserat vid research inom ICAs företagsarkiv hos Centrum på grund av Näringslivshistoria, ica-historien.se samt Björn Edstas litteratur ”Hakon Swenson, mannen på baksidan ICA”)