Vilket språk pratar man i färöarna
Färöiska
Färöiska (føroyskt mál[ˈføːɹɪst ˈmɔaːl], uttalas [ˈføːɹɪst] alternativt [ˈføːɹɪʂt]) existerar en västnordiskt tungomål liksom talas från ca 75&#; människor, främst från dem 53&#; invånarna vid Färöarna dock även från färöiska utvandrare samt deras ättlingar, framför allt inom land. Färöiska existerar sedan officiellt tungomål vid Färöarna, även angående danska ännu agerar enstaka viktig roll vid den delvis självstyrande ögruppen.
Färöiska tillhör dem nordiska språken, såsom inom sin tur existerar ett sektion från den germanska gruppen inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Färöiskan äger, liksom isländska samt detta numera utdöda språket norn, utvecklat sig ifrån dem gammalnorska dialekterna liksom nybyggarna beneath vikingatiden ägde tillsammans med sig ifrån västra Norge.
Färöiska tillhör de nordiska språken, som i sin tur är en del av den germanska gruppen inom den indoeuropeiska språkfamiljenSkriven färöiska äger flera likheter tillsammans skriven isländska, medan dem talade varianterna från dem båda språken skiljer sig mer åt.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Senast vid talet bör språket äga varit relativt likt inom all Norden, även ifall vissa dialektvariationer fanns. Dessa blev mer samt mer distinkta, samt man kunde börja för att dela in dialekterna inom tre huvudgrenar; västnordiska inom Norge samt Island samt dem övriga öarna inom Nordatlanten; östnordiska inom land, land samt inom vissa områden vid den östra sidan från Östersjön, samt gutniska vid Gotland.
Övergången mellan dem olika grupperna efter geografi fanns ej uppenbart markerad, samt följde ej dem politiska avgränsningar.
Det gamla norska skriftspråket gick beneath, samt blev länge ersatt från danska, samt även färöiska blev inom flera hundra tid bevarat endast genom muntligt anförande. Husaviksbrevet, daterat mot tid , existerar den sista färöiska skriften vid ovan tid.
Historiskt existerar färöiska en mellanting mellan isländska samt västnorska dialekter, liksom ifrån mitten från talet utvecklades mot en skriftspråk. beneath den inledande halvan från talet blev Färöarna underlagda den norska kronan liksom en län. kalenderår inlemmades Färöarna inom Danmark-Norge. Danskan blev ganska snart administrationsspråket.
Färöiska förblev enstaka talad dialekt, medan skriftspråket förblev danska. inom avsaknad från skriftliga källor vet man ej riktigt hur färöiska utvecklades beneath denna period, dock man vet för att språket började för att vandra skilda vägar ifrån detta norska språket, samt blev därmed distinktare.
Färöiska är ett västnordiskt språk som talas av 80 människor, främst på FäröarnaDå Jens Christian Svabo (–) ifrån talet samt utöver gjorde sina nedteckningar från färöiska dikter, samt skrev en en preliminär version av ett dokument eller arbete på grund av enstaka lexikon, därför fanns detta ej något på papper eller digitalt ämne mellan år till Svabos jobb samt inom nationalromantiken likt började strax efter, började man, liksom vid flera andra platser inom Norden, för att samla in den lokala folkkulturen, liksom vid Färöarna bestod från dikter, folksånger samt sagor.
Viktiga namn inom denna period plats Henrik Schröter (–) samt V. U. Hammershaimb (–). Ortografin förbättrades samt ett språkinlärning skapades. enstaka färöisk dikt trycktes inom enstaka svensk tidskrift detta plats den inledande gången enstaka färöisk skrivelse trycktes, tidigare uppteckningar från färöiska plats handskrivna.
Skolplikten vilket infördes försvagade detta färöiska språkets ställning ytterligare, samt detta saknades ännu färöiskt ämne.
Som skriftspråk
[redigera | redigera wikitext]V.U. Hammershaimb utgav enstaka skriftlig standard till färöiska Även ifall detta kunde äga varit enstaka chans för att producera enstaka ljudnära stavningslära, likt inom walesiska, valde han för att lägga fram enstaka stavningslära liknande enstaka obruten skriftlig tradition ifrån detta gamla fornnordiska språket.
Exempelvis existerar bokstaven "ð" ej knut mot något fonem (den existerar stum alternativt uttalas j alternativt w beroende vid ljuden omkring den). samt även ifall bokstaven "m" hör mot dem bilabialanasala konsonanterna, likt den utför vid svenska, därför uttalas den inom dativsuffixet-inum likt den alveolara nasala konsonanten "n" vid bas från assimilation (framåtverkande assimilation, dvs.
för att "n" fullfölja för att detta efterföljande "m" även uttalas likt "n").
Hammershaimbs grammatik möttes från ett sektion motstånd, vid bas från för att den fanns sålunda komplicerad, samt enstaka rivaliserande stavningslära skapades från Jakob Jakobsen. Jakobsens utgåva nedsänkt närmare detta talade språket, dock blev tagna inte någonsin inom bruk från majoriteten från färingarna.
På talet fordrade färöiska studenter inom Köpenhamn för att färöiska skulle artikel huvudspråk vid ögruppen.
Utgivningen från den inledande färöiska tidningen startade vid talet. Dikter samt pjäser skrevs, mot samt tillsammans med antologier, dock den inledande romanen utgavs ej förrän en tidigt modell vid färöisk litteratur existerar dikten Ormurin langi från Jens Christian Djurhuus.
I nyare tid
[redigera | redigera wikitext]talets inledande halva innebar för att detta färöiska språket vann terräng såsom myndighetsspråk nära sidan ifall danskan. inom skolorna samt inom kyrkosamfundet märkte man klart för att detta sålunda kallade hjemmestyret infördes kalenderår , då dem numeriskt värde språken blev likställda.
Färöiska blev huvudspråk dock danska användes kvar inom ett massiv omfattning. Likaså likställdes färöiskan samt danskan likt kyrkospråk samt identisk kalenderår avgjorde man för att avskaffa bestämmelsen angående för att danska skulle artikel skolornas undervisningsspråk.
Nationalkänslan växte långsamt dock säkert, samt fick sig en uppsving vid talet.
Politiskt påbörjades ej utbrytningsprocessen förrän beneath år –, då Färöarna nedsänkt beneath brittisk ockupation (i avtal tillsammans med lagtinget, på grund av för att skydda öarna ifrån Tyskland, samt lagtinget ägde ansvaret till samtliga lokala angelägenheter). kalenderår blev Färöarna enstaka autonom sektion från detta danska riket.
färöiska, västnordiskt språk, som med undantag av en minoritet dansktalande är modersmål för de ca 49 invånarna på Färöarna, samt för 20 i övriga DanmarkKampen på grund av för att färöiska skulle bli en accepterat tungomål fanns dock tidvis bitter, även efter införandet från hjemmestyret. vid bas från en allvarligt färöiskt motstånd mot dem danska myndigheterna inom den således kallade läkarkonflikten inom Klaksvík skickade land enstaka speciell polisstyrka mot öarna. Därefter äger färöiska vunnit mer samt mer terräng.
Färöisk radio fick man , samt TV vid läka ögruppen kom tid (sist inom Europa), även angående Tórshavnsområdet haft sändningar redan fem tid tidigare. bota Bibeln plats översatt , samt färöiska blev officiellt domstolsspråk
Den kulturella imperialismen syns inom flera nya danska lånord. Genom ivrigt språkarbete försöker man vid Färöarna för att producera ersättningsord till dessa.
Dessa förändringar existerar dock inom praktiken mindre verksamma då dem flesta färingar idag existerar tvåspråkiga tillsammans många goda kunskaper inom danska.[2]
Alfabet
[redigera | redigera wikitext]Det färöiska alfabetet äger 29 bokstäver:
A, Á, B, D, Ð, E, F, G, H, inom, Í, J, K, L, M, N, O, Ó, P, R, S, T, U, Ú, V, Y, Ý, Æ, Ø
Noteringar:
- Ð, ð används inte någonsin inom start från termen, dock kunna uppstå inom versal struktur vid logotyper samt vid kartor, likt SUÐUROY.
- Ø, ø kunna även tecknas likt Ö ö inom poetiskt tungomål, likt Föroyar.
inom handskrift samt enstaka sektion skyltar är kapabel man titta Ő ő.
- Bokstäver såsom ej finns tillsammans med inom alfabetet är kapabel inträffa inom efternamn, mot modell Lützen, Müller samt Winther, alternativt inom förnamn, såsom Zacharias. Även x förekom inom Hammershaimbs stavningslära, liksom Saxun på grund av byn Saksun.
- Eftersom man tillsammans detta färöiska tangentbordet förmå notera tillsammans latinskt, engelskt, danskt, svenskt, norskt samt finskt tangentbord, sålunda finns ej den fornnordiska samt isländska bokstaven þ.
inom besläktade färöiska mening existerar bokstaven skriven likt t alternativt likt h, samt ifall detta existerar en från island mening liksom måste transkriberas, används th istället.
Enligt IPA (International Phonetic Alphabet) uttalas samtliga vokalerna inom detta färöiska alfabetet således här:
| Bokstav | Vokal | |
|---|---|---|
| Kort | Lång | |
| Aa | [a] | [ɛaː] |
| Áá | [ɔ] | [ɔa:] |
| Ee | [ɛ] | [e:] |
| Ii | [ɪ] | [i:] |
| Íí | [ʊi] | [ʊi:] |
| Oo | [ɔ] | [o:] |
| Óó | [œ] | [ɔu:] |
| Uu | [ʊ] | [u:] |
| Úú | [ʏ] | [ʉuː] |
| Yy | [ɪ] | [i:] |
| Ýý | [ʊi] | [ʊi:] |
| Ææ | [a] | [ɛaː] |
| Øø | [œ] | [ø:] |
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Inte helt oväntat existerar den färöiska grammatiken ganska lik den isländska samt fornnordiska.
Böjning
[redigera | redigera wikitext]Läs:
- hvør, hvat?interrogativpronomen "vem, vad?"
- einartikel "en"
- stóruradjektiv "stor"
- bátursubstantiv "båt"
- ein stórur bátur - "en massiv båt" (maskulinum)
- ein vøkur genta - ett fin jänta (femininum)
- eitt gott barn - "ett gott/bra barn" (neutrum)
I plural ser ni även hur siffran tvey (2) används.
| Singular | ? | Maskulinum | ? | Femininum | ? | Neutrum |
| Nominativ | hvør? | ein stórur bátur | hvør? | ein vøkur genta | hvat? Det har varit officiellt språk på öarna sedan | eitt gott små människor |
| Ackusativ | hvønn? | ein stóran bát | hvørja? | eina vakra gentu | hvat? | eitt gott små människor |
| Dativ | hvørjum? | einum stórum báti | hvørj(ar)i? | einari vakari gentu | hvørjum? | einum góðum barni |
| Genitiv | hvørs? | eins stórs báts | hvørjar? | einar vakrar gentu | hvørs? | eins góðs barns |
| Plural | ? | Maskulinum | ? | Femininum | ? | Neutrum |
| Nominativ | hvørjir? | tveir stórir bátar | hvørjar? | tvær vakrar gentur | hvørji? | tvey góð børn |
| Ackusativ | hvørjar? | tveir stórar bátar | hvørjar? | tvær vakrar gentur | hvørji? | tvey góð børn |
| Dativ | hvørjum? Språket talas idag av ungefär människor, först och främst av de 50 invånarna på Färöarna, där det har varit officiellt språk sedan Den sista andelen färöisktalande är utflyttade färöingar, varav de flesta av dessa bor i Danmark | tveimum stórum bátum | hvørjum? | tveimum vøkrum gentum | hvørjum? | tveimum góðum børnum |
| Genitiv | hvørja? | tveggja stóra báta | hvørja? | tveggja vakra genta | hvørja? | tveggja góða barna |
Läs:
- (tann/hin) stóri báturin - "(den) stora båten"
- (tann/hin) vakra gentan - "(den) vackra jäntan"
- (tað/hitt) góða barnið - "(det) goda/bra barnet"
| Singular | Maskulinum | Femininum | Neutrum |
| Nominativ | tann/hin stóri báturin | tann/hin vakra gentan | tað/hitt góða barnið |
| Ackusativ | tann/hin stóra bátin | ta/hina vøkru gentuna | tað/hitt góða barnið |
| Dativ | tí/hinum stóra bátinum | tí/hin(ar)i vøkru gentuni | tí/hinum góða barninum |
| Genitiv | tess/hins stóra bátsins | teirrar/hinnar vøkru gentunnar | tess/hins góða barnsins |
| Plural | Maskulinum | Femininum | Neutrum |
| Nominativ | teir/hinir stóru bátarnir | tær/hinar vøkru genturnar | tey/hini góðu børnini |
| Ackusativ | teir/hinar stóru bátarnar | tær/hinar vøkru genturnar | tey/hini góðu børnini |
| Dativ | teimum/hinum stóru bátunum | teimum/hinum vøkru gentunum | teimum/hinum góðu børnunum |
| Genitiv | teirra/hinna stóru bátanna | teirra/hinna vøkru gentunna | teirra/hinna góðu barnanna |
Personliga pronomen
[redigera | redigera wikitext]De personliga pronomen inom färöiskan är:
| Personliga pronomen | |||||
| Singular | 1. På Färöarna talas färöiska, ett västnordiskt språk som förenklat kan beskrivas som ett mellanting mellan isländska och norska | 2. | 3. m | 3. f | 3. n |
| Nominativ | eg | tú | hann | hon | tað |
| Ackusativ | meg | teg | hana | ||
| Dativ | mær | tær | honum | henni | tí |
| Genitiv | mín | tín | hansara | hennara | tess |
| Plural | 1. | 2. | 3. m | 3. f | 3. n |
| Nominativ | vit | tit | teir | tær | tey |
| Ackusativ | okkum | tykkum | |||
| Dativ | teimum | ||||
| Genitiv | okkara | tykkara | teirra | ||
Singular
- Första person: eg [eː] - jag, meg [meː] - mig (ack.), mær [mɛaɹ] - mig (dat.), mín [mʊin] - min
- Andra person: tú [tʉu] - ni, teg [teː] - ni (ack.), tær [tɛɹ] - ni (dat.), tín [tʊin] - din (gen.)
- Tredje individ maskulinumm: hann [hanː] - denne, honom (nom.
ack.), honum [ˈhoːnʊn] - honom (dat.), hansara [ˈhansaɹa] - hans (gen.)
- Tredje individ fenininum: hon [hoːn] - denna, hana [ˈhɛana] - hon (ack.), henni [hɛnːɪ] - denna (dat.), hennara [ˈhɛnːaɹa] - denna (gen.)
- Tredje individ neutrum: tað [tɛa] - detta (nom., ack.), tí [tʊi] - detta (dat.), tess [tɛsː] - dess (gen.)
Plural
- Första person: vit [viːt] - oss, okkum [ɔʰkːʊn] - oss (ack., dat.), okkara [ˈɔʰkːaɹa] - vår (gen.)
- Andra person: tit [tiːt] - ni, tykkum [ˈtɪʰkːʊn] - er (ack., dat., pl.), tykkara [ˈtɪʰkːaɹa] - er (gen., pl.)
- Tredje individ maskulinum: teir [taiɹ]/[tɔiɹ] - de/dem (m., nom., ack.), teimum [ˈtaimʊn]/[ˈtɔimʊn] - dem (dat.), teirra [ˈtaiɹːa]/[ˈtɔiɹːa] - deras (gen.)
- Tredje individ femininum: tær [tɛaɹ] - dem (f., nom., ack.)
- Tredje individ neutrum: tey [tɛi] - dem (n., nom., ack.)
Den tredjeplats personen inom plural neutrum tey används inom varenda fall var båda kön existerar nämnda, liksom
- teir eru onglendingar - "de existerar engelsmän" (om män)
- tær eru føroyingar - "de existerar färöiskor" (om kvinnor)
- tey eru fólk úr Evropa - "de existerar människor ifrån Europa" (båda könen)
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | central | bakre | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| orundad | rundad | ||||||
| kort | lång | kort | lång | kort | lång | kort | lång |
| sluten | ɪ | iː | ʏ | (yː) | ʊ | uː | |
| mellanvokal | ɛ | eː | œ | øː | ɔ | oː | |
| öppen | ä | (ä) | |||||
Precis såsom tillsammans dem flesta germanska språken äger färöiska en stort antal vokaler, totalt 26 stycken.
Vokalutbredningen existerar liknade hur detta ser ut inom andra nordgermanska tungomål tillsammans för att korta vokaler uppstår inom stängda stavelser medan långa vokaler uppstår inom öppna stavelser. Färöiskan besitter nästa diftonger: ei, ey samt oy. andra digrafer liksom existerar noterbara existerar exempelvis ge, liksom gentur (jäntor), likt därmed uttalas [dʒɛntʊɹ].
en annat modell existerar digrafen ógv liksom sammansatt tillsammans med regeln ifall för att gj inom begynnelsen från en mening skall uttalas j, utför för att ortnamnet Gjógv uttalas [ʤɛgv], samt för att detta många vanliga färöiska mansnamnet Jógvan uttalas [ˈjɛgvan].
Det existerar även värt för att notera för att /v/ blir uttalat såsom /v/ framför stum vokal.
| Monoftonger | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| /i/ | linur | [ˈliːnʊɹ] | 'mjuk' | lint | [lɪn̥t] | 'mjukt (N)' |
| /e/ | frekur | [ˈfɹeː(ʰ)kʊɹ] | 'girig' | frekt | [fɹɛʰkt] | 'girigt (N.)' |
| /y/ | mytisk | [ˈmyːtɪsk] | 'mytologisk' | mystisk | [ˈmʏstɪsk] | 'mystisk' |
| /ø/ | høgur | [ˈhøːʋʊɹ~ˈhøœʋʊɹ] | 'hög (M.)' | høgt | [hœkt] | 'högt (N.)' |
| /u/ | gulur | [ˈkuːlʊɹ] | 'gul' | gult | [kʊl̥t] | 'gult (N.)' |
| /o/ | tola | [ˈtʰoːla] | 'att uthärda' | toldi | [ˈtʰɔld̥ɪ] | 'uthärdade' |
| /a/ | Kanada | [ˈkʰaːnata] | 'Kanada' | land | [lant] | 'land' |
| Diftonger | ||||||
| /ʊi/ | hvítur | [ˈkvʊiːtʊɹ] | 'vit (M.)' | hvítt | [kvʊiʰtː] | 'vitt (N.)' |
| /ɛi/ | deyður | [ˈteiːjʊɹ] | 'död (M.)' | deytt | [tɛʰtː] | 'död (N.)' |
| /ai/ | feitur | [ˈfaiːtʊɹ] | 'fet (M.)' | feitt | [faiʰtː~fɔiʰtː] | 'fett (N.)' |
| /ɔi/ | gloyma | [ˈklɔiːma] | 'glömma' | gloymdi | [ˈklɔimtɪ] | 'glömde' |
| /ɛa/ | spakur | [ˈspɛaː(ʰ)kʊɹ] | 'lugn (M.)' | spakt | [spakt] | 'lugnt (N.)' |
| /ɔa/ | vátur | [ˈvɔaːtʊɹ] | 'blöt (M.)' | vátt | [vɔʰtː] | 'blött (N.)' |
| /ʉu/ | fúlur | [ˈfʉuːlʊɹ] | 'foul (M.)' | fúlt | [fʏl̥t] | 'foul (N.)' |
| /ɔu/ | tómur | [ˈtʰɔuːmʊɹ~ˈtʰœuːmʊɹ] | 'tom (M.)' | tómt | [tʰœm̥t~tʰɔm̥t] | 'tomt (N.)' |
De enda obetonade vokalerna inom färöiska existerar dem korta [a, ɪ, ʊ] likt uppstår inom böjningssuffix såsom áðrenn ([ˈɔaːʐɪnː] 'tidigare').
Typiska ändelser existerar -ur, -ir, -ar. Kasuset dativ antyds ofta från [ʊn].
- [a] – bátar[ˈpɔaːtaɹ] ('båtar'), kallar[ˈkʰatlaɹ] ('[du] kalla')
- [ɪ] – gestir[ˈtʃɛstɪɹ] ('gäst'), dugir[ˈtuːɪɹ] ('[du] kan')
- [ʊ] – bátur[ˈpɔaːtʊɹ] ('båt'), gentur[tʃɛntʊɹ] ('flickor (jäntor)'), rennur[ˈʐenːʊɹ] ('[du] spring').
Färöiska undviker hiatus, alltså en sammanträde mellan numeriskt värde vokaler genom för att sätta in enstaka halvvokal mellan dem.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Ord likt äger ändelsen -skt:
- [st] inom flerstavelsesord: føroyskt [ˈføːɹɪst] («färöisk»; även [ˈføːɹɪʂt]) russiskt [ˈɹʊsːɪst] («rysk»), íslendskt [ˈʊʃlɛŋ̊kst] («isländsk»).
- [kst] inom enstavelsesord: enskt [ˈɛŋ̊kst] («engelsk»), danskt [ˈdaŋ̊kst] («dansk»), franskt [ˈfɹaŋ̊kskt] («fransk»), spanskt [ˈspaŋ̊kst] («spansk»), svenskt [svɛŋ̊kst] («svensk»), týskt [ˈtʊkst] («tysk»).
- Undantaget [ʂt] i: írskt [ʊʂt] («irländsk»), norskt [nɔʂt] («norsk»)
Dialekter
[redigera | redigera wikitext]På bas från Färöarnas lilla befolkning samt areal besitter ej färöiska några väsentliga dialektskillnader, samt ett fåtal dialekter äger egna mening liksom avviker ifrån standardspråket.
detta existerar vissa märkbara skillnader vid hur man uttalar enkla ljud. Större delen från Streymoy, samt Eysturoy samt öarna längst bort nord (Norðoyar) utgör en dialektområde. Vágar samt Tórshavnsområdet (inkluderat Hestur, Mykines samt Koltur) utgör en annat samt detta sista dialektområdet utgörs från Sandoy, Skúvoy, Stóra Dímun, Nólsoy samt Suðuroy.
Inom dessa områden existerar detta flera uttalsskillnader.
Exempelvis utgör den lilla ön Nólsoy (med cirka innevånare) en eget plats var bokstaven ó uttalas likt au. Delningarna dialekterna emellan började ske inledningsvis vidare slutet från medeltiden samt vid talet ägde tydliga skillnader uppstått.[5]
| Fornodiska | Färöiska | |
|---|---|---|
| &#; | Nord | Syd |
| ó | [ɛu] | [ɔu] |
| ei | [ɔi] | [ai] |
| æ | [ɛː] → [ɛa] | [eː] |
Det finns ett avgörande variationer bland dialekter angående uttalet från vokaler.
Det danska språket är också officiellt, men används i allt mindre utsträckninginom vissa dialekter realiseras detta obetonade korta /ʊ/ liksom [ø] alternativt minskas ibland ytterligare mot [ə]. /ɪ/ går beneath liknande reduktionsmönster således för att /ʊ/ samt /ɪ/ förmå rimma. Detta orsakar felstavningar relaterade mot dessa numeriskt värde vokaler.
I Hamershaimbs stavningslära delades dem färöiska dialekterna in inom Nordenfjordsdialekt samt Søndenfjordsdialekt, var gränsen utgjordes från området nära Skopunarfjørður.[6] Idag talas detta även vanligen ifall för att ta tillsammans dialekten inom Tórshavn samt Vágar liksom enstaka personlig dialekt, samt detta existerar denna språkform såsom brukas vid den lokala public service-televisionsverksamheten Kringvarp Føroya.
Även angående detta tills idag ej finns något färöiskt standardspråk, orienterar sig uttalshänvisningar inom riktning mot dialekten inom Tórshavn/Südstreymoy, vilket existerar den språkform likt äger flest antal brukare.
Den färöiske språkforskaren Jens Christian Svabo nämnde redan inom slutet från talet inom förordet mot sitt verk Dictionarium Færoense tre huvuddialekter.
dem nordliga samt sydliga dialekterna såg han vilket den renaste färöiskan, medan Tórshavnsdialekten betecknades liksom den fördärvade målformen. [7] Dialekten inom Tórshavn kallades till korrupt samt troligen hänvisade Svabo mot detta dåtida danska kolonialspråkets inflytande.[8]
Textexempel
[redigera | redigera wikitext]Fader vår
[redigera | redigera wikitext]Matteusevangeliet –16, vid modern färöiska efter enstaka översättning från Jákup Dahl samt Kristian Osvald Viderø
Faðir vár, tú sum till er í himlunum!
Heilagt verði navn títt;
komi ríki títt, verði vilji tín
sum í himli so á jørð;
gev okkum í solens tid okkara dagliga breyð;
og fyrigev okkum skuldir okkara,
so sum ljus fyrigeva skuldarum okkara;
og leið okkum ikki í freistingar; dock frels okkum frá tí illa.
Tí at um tit fyrigeva monnum misgerðir teirra,
so skal himmalski faðir tykkara eisini fyrigeva tykkum;
men fyrigeva tit ikki monnum,
so skal faðir tykkara ikki heldur fyrigeva misgerðir tykkara.
Amen!
FN:s deklaration ifall dem mänskliga rättigheterna
[redigera | redigera wikitext]FN:s deklaration angående dem mänskliga rättigheterna, produkt 1–3, vid färöiska:
Øll menniskju eru fødd fræls og jøvn til virðingar og mannarættindi.
Tey hava skil og samvitsku og eiga at fara hvørt um annað í bróðuranda.
Øll hava krav um rættindi og frælsi, sum eru nevnd í hesi yvirlýsing, uttan munhåla til ættarslag (rasu), húðarlit, kyn, mál, átrúnað, politiska ella aðra sannføring, tjóðskaparligan ella samfelagsligan uppruna, ognarviðurskifti, føðing ella aðra støðu.
Somuleiðis skal eingin mismunur vera orsakað från politiskari, rættarligari ella millumtjóða støðu hjá tí landi, sum ein persónur hoyrir til, sama um landið er sjálvstøðugt, undir tilsjónarvaldi, ella fullveldi tess á ytterligare hátt er skert.
Ein og hvør hevur rætt til lív, frælsi og persónliga trygd.
Svensk version[9]:
Alla människor existerar födda fria samt lika inom värde samt rättigheter.
dem besitter utrustats tillsammans förnuft samt samvete samt bör handla gentemot varandra inom ett anda från gemenskap.
Färöiska är sedan officiellt språk på Färöarna, även om danska fortfarande spelar en betydelsefull roll på den delvis självstyrande ögruppenfanns samt ett existerar berättigad mot samtliga dem rättigheter samt friheter liksom uttalas inom denna förklaring utan åtskillnad från något stöt, såsom vid bas från ras, hudfärg, kön, tungomål, tro, politisk alternativt ytterligare perception, nationellt alternativt socialt ursprung, egendom, börd alternativt ställning inom övrigt. ingen åtskillnad får heller göras vid bas från den politiska, rättsliga alternativt internationella ställning eller tillstånd likt råder inom detta nation alternativt detta region såsom enstaka individ tillhör, vare sig detta nation alternativt sektor existerar oberoende, står beneath förvaltarskap, existerar icke-självstyrande alternativt existerar underkastat någon ytterligare begränsning från sin suveränitet.
plats samt ett äger korrekt mot liv, frihet samt personlig säkerhet.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån enstaka ytterligare språkversion från Wikipedia.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Brunstad, Endre (). Nasjonalisme liksom språkpolitisk ideologi: ifall nynorsk, frisisk og færøysk målreisning.
KULTs skriftserie, &#;; Oslo: Norges forskningsråd. Libris ISBN
&#; - Evensen, Andreas Christian (). Lesibók. Tórshavn. Libris &#;
- Faroese: a language course for beginners. Grammar. Tórshavn: Stiðin. Libris ISBN &#;
- Faroese: a language course for beginners.
Textbook. Tórshavn: Stiðin. Libris ISBN
&#; - Nauerby, Tom (). No nation fryst vatten an island: language, culture and national identity in the Faroe Islands. North Atlantic monographs, &#;; 3. Aarhus: SNAI - North Atlantic Publications. Libris ISBN &#;
- Ringmar, Cecilia; Ulrich Anita (). Grannspråk färöiska.
Svensklärarserien, &#;; Svenskhäftena. Stockholm: Skriptor. Libris ISBN
&#;