Finns det farliga hajar i röda havet

Hajar existerar enstaka från tre grupper broskfiskar, tillsammans 534^[1] kända arter. dem lever inom huvudsak inom havet dock en fåtal arter äger perioder inom sötvatten.

Typiskt till hajar existerar för att dem saknar simblåsa dock istället äger andra lösningar vid flytkraft. Bland annat äger dem ett massiv oljefylld lever samt en enkel skelett inom form eller gestalt från brosk.

Trots detta sjunker dem flesta hajar angående dem slutar simma, samt hajar likt lever var vattendjupet existerar stort simmar därför läka tiden. Vissa hajarter existerar även tvungna för att konstant simma till för att behärska andas; dessa kallas på grund av obligata ramventilerare. Drygt 200 hajarter existerar helt bottenlevande medan drygt 200 arter lever både vid botten samt inom detta öppna vattnet samt endast 25 arter lever enbart inom öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Hajar besitter 5–7 gälspringor samt enstaka massiv stjärtfena samt enstaka alternativt numeriskt värde ryggfenor. varenda hajarter besitter inre befruktning, enstaka sektion föder utvecklade ungar medan andra lägger oval form.

Mest känd existerar möjligen vithajen, liksom inom sällsynta fall äger attackerat människor.

andra kända arter existerar tigerhaj, tjurhaj, flera arter hammarhaj samt gråhaj. Vetenskapligt sett existerar citronhajen den maximalt studerade.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Nära 300 från hajarterna blir ej större än 1 meter, drygt 50 arter blir mellan 1 samt 1,5 meter, 50 från arterna blir 1,5–3 meter samt 25 arter blir ovan 3 meter.^[2] dem numeriskt värde minsta hajarterna existerar dvärgkäxa samt dvärgpigghaj vilka blir 15–17 centimeter långa.

Världens största haj existerar valhajen var enstaka myndig individ normalt mäter mellan 6 samt 10 meter.^[3] Den längsta säkert uppmätta valhajen fanns dryga 12 meter.^[4]

Tänder

[redigera | redigera wikitext]

Tänder hos hajar samt rockor existerar lyodonta, vilket innebär för att dem ej existerar fastgjutna inom käkarnas brosk.

Tänderna sitter istället förankrade inom vävnaden vilket täcker käkbrosket.^[5] Tänder hos hajar existerar vanligen arrangerade inom rader; dem förmå även skapa stora tandplåtar på grund av för att krossa födan. inom vissa arter existerar tänderna hos juveniler samt vuxna individer olika samt hos flera skiljer dem sig mot samt tillsammans med mellan könen.

Hos dem flesta hajar existerar detta dem numeriskt värde främsta raderna såsom existerar funktionella rader dock vissa arter förmå äga upp mot åtta funktionella rader. dem icke funktionella tänderna existerar ersättningständer såsom kvar växer. Hos dem flesta hajar finns detta totalt mellan 20 samt 30 rader, samt antalet varierar vid varenda rad mellan 1 samt 300 (valhajen).^[6] Hajar byter alltså all tiden ut sina tänder.

Tandersättningshastigheten skiljer sig mellan arter samt beror vid ålder hos djuret, diet, säsongsvariationer samt vattentemperatur. dem flesta hajar byter ut enstaka par tänder inom taget dock hos vissa missa kurera rader åt gången. Citronhajens ungar byter ut tänderna inom över- samt underkäke fanns åttonde solens tid (detta inom fångenskap). Den längsta tiden på grund av utbyte från tandrad såsom rapporterats existerar 5 veckor, detta gällande småfläckig rödhaj.

Undersökningar (Luer) vid juvenila sköterskehajar visar för att ersättningshastigheten från tänder plats mer än dubbelt därför långsam vid vintern jämfört tillsammans med sommaren. Tandstorleken ökar tillsammans med hajens storlek (Moss 1967). Detta innebär för att ersättningshastigheten borde artikel likt högst då hajen existerar små samt växer snabbt.

detta existerar alltså möjligt för att uppskatta längden vid hajen bara genom för att titta vid tänderna. detta kunna dock artikel massiv variation vid största tanden hos lika långa individer från identisk art hos fossila hajar.

Vissa tänder lämpar sig till för att spetsa, greppa, knipsa samt slita bytet inom stycken.

Hos exempelvis sandtigerhajen samt makohajen existerar tänderna vassa samt sylformade, lämpliga på grund av för att spetsa vattenlevande djur alternativt bläckfisk samt hålla kvar födan. andra tänder vilket hos exempelvis vithajen existerar triangulära, plåtlika samt sågtandade samt lämpar sig bäst för att såga tillsammans med. Dessa tänder existerar starka nog för att slita loss köttstycken ifrån vilt större än dem själva.

Båda dessa typer från tänder är kapabel finnas inom identisk haj, detta hos exempelvis några hajar inom släktet Carcharhinus samt ordningen gråhajartade hajar (Carharhiniformes). Hundhajen besitter rader tillsammans långa avtrubbade tänder såsom används på grund av för att krossa blötdjur samt kräftdjur. Tjurhuvudhajar samt vissa hammarhajar besitter både vassa tänder samt krosständer.

Förutom tänder inom munnen besitter hajar tänder ovan bota huden, vilka kallas plakoidfjäll alternativt hudtänder. dem vanliga tänderna tros äga utvecklats ifrån dessa plakoidfjäll.

Hajar har ett oförtjänt rykte om att vara hänsynslösa rovdjur som attackerar människor

Hudtänder existerar strukturellt liknande vanliga tänder samt besitter en hårt yttre hölje från emalj, beneath detta lager finns dentin, nervceller samt blodkärl. Hos dem flesta hajar bildar dessa plakoidfjäll en fullständig "överdrag" ovan kroppen. Huden hos vissa hajar existerar därför grov för att en bytes hud är kapabel skrapas från nära förbindelse tillsammans hajen.

Hajhud besitter torkats samt använts likt sandpapper; detta sidblad, likt kallas "shagreen", används mot för att polera virke.

Lorenzinis ampuller

[redigera | redigera wikitext]

Hajar besitter fler sinnen än människan. dem besitter även en sjätte sinne såsom ibland kallas till detta elektriska sinnet. samtliga levande varelse skickar ut små elektriska impulser.

Dessa känner hajen från genom små porer vilket kallas till Lorenzinis ampuller. Dessa existerar fulla tillsammans gelé samt sitter ovan all kroppen dock främst inom nosen. Genom dessa porer är kapabel hajen alltså uppleva från fiskar samt andra vilt trots för att dem existerar utom synhåll, vilket hjälper dem då dem jagar.

Man tror för att detta elektriska sinne även hjälper dem för att styra.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

De olika arterna från hajar förekommer inom varenda oceaner samt angränsande havsområden. dem iakttas ofta nära landremsa vid havet var deras resurser mot att födas existerar upphöjd.

Hajar förekommer även inom detta öppna havet samt inom djuphavet. ett sektion arter existerar inriktade vid byten liksom lever inom den bentiska havszonen nära oceanens botten samt andra arter vid byten likt förekommer inom dem fria pelagiska vattenmassorna.

Se även: register ovan hajar inom svenska vatten

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Evolution

[redigera | redigera wikitext]

Avsaknad från simblåsa hos hajarna influerade troligen evolutionen från stora fenor samt även deras speciella kroppsform.

detta förmå även äga påverkat utvecklingen från broskskelett, allt detta reducerar dess trend för att sjunka. beneath utdragen period plats detta föreslaget för att brosk utvecklades innan vilt kunde forma ben. dock detta troligaste existerar för att detta existerar enstaka evolutionär specialisering likt utför skelettet starkt, enkel samt elastiskt vilket innebär för att detta behövs mindre energi till för att flytta kroppen.

Hajar äger ej flera delar vilket fossiliserar väl dock en från dem vanligaste fossila fynden bland ryggradsdjuren existerar dock hajtänder samt plakoidfjäll. Mellan numeriskt värde samt tre tusen arter hajar äger beskrivits. Denna siffra existerar ej helt precist eftersom evolutionär förändring hos hajar existerar långsam samt detta existerar väldigt svårt för att att fatta beslut eller bestämma något fanns enstaka art slutar samt fanns enstaka ytterligare börjar.

De äldsta säkra fossila spåren från hajar existerar inom struktur från plakoidfjäll ifrån tidig silur, omkring 420 miljoner kalenderår sedan. Liknande tidigare fynd äger gjorts, dock detta råder delade meningar bland paleontologerna angående dessa verkligen existerar ifrån sann eller genuin hajar.^[7] eftersom endast enstaka fjäll besitter återfunnits, existerar kunskapen angående hajarna ifrån denna tidsperiod många bristfällig.

dem inledande hajtänderna vilket hittats existerar ifrån län i england. Dessa tänder plats tvåspetsiga dock vilken haj liksom existerar ägaren mot dem råder detta delade meningar angående. Den äldsta hajskallen existerar ifrån mitten från län i england samt tillhörde ett Xenacant (ormhaj), enstaka ålliknande haj vilket levde inom sötvatten tillsammans bentisk livsstil.

dem flesta hajar ifrån sen län i england levde inom sötvatten mot skillnad ifrån dagens hajar. Xenacanter alternativt ormhajar ägde ett ovanlig pigg på baksidan huvudet, Xenacant betyder just ”strange spine”. andra kännetecken vid ormhajar fanns diplodonta (två spetsiga) tänder samt symmetrisk caudalfena (stjärtfena). ett ytterligare Xenacant fanns antarctilamna, vilket betyder lamnid haj (håbrandsartad haj) ifrån Antarktis.

Endast fyra av världens 400 hajarter har varit inblandade i attacker mot människor

Xenacanterna dök upp inom län i england samt försvann utan en spår inom Trias. ett ytterligare assemblage från hajar fanns Ctenacanterna, vilka ägde enstaka pigg vilket plats cylindrisk samt ornamenterad tillsammans med små vassa, tandlika utskott. dem ägde mer hajliknande lekamen samt kladodonta tänder (flerrotade). Cladoselache existerar detta maximalt kända släktet ifrån Paleozoikum, dessa hajar ägde ett kombination från ancestrala samt deriverade karaktärer.

dem fanns samtidigt såsom Ctenacanterna samt 50 miljoner tid före Xenacanterna. Kroppen plats enbart stödd från ryggsträng (stödjande skelettstav), dock broskbågar skyddade ryggmärgen. likt flera förhistoriska hajar ägde den vykort avtrubbad näsa, ankomsthall munhåla, långa käkar, kladodonta tänder, tydlig pigg framför dorsalfenor (ryggfenor).

Den ägde även kölar längs sidorna samt halvmåneformad caudalfena (stjärtfena). Detta existerar vanligt hos dagens snabbsimmande hajar, exempelvis makohajen. Man tror därför för att Cladoselache plats enstaka snabbsimmande jägare. Piggarna framför ryggfenorna tros äga minskat motståndet mot vattnet. Cladoselache ägde sparsamt antal hudtänder, hudtänder vilket fungerar vilket skydd, förstärkning från muskelfästen samt minskad friktion mot vattnet.

Varför behövde dem ej således flera hudtänder? en svar kunna artikel för att tillsammans med mindre hudtänder balanserar man mindre samt därmed flyter förbättrad. Man äger ej hittat könsrullar vid Cladoselache, dock detta kunna förstås bero vid för att man bara hittat hondelar.

Ett välkänt släkte ifrån Mesozoikum existerar Hybodys ifrån sent Trias.

detta finns kompletta skelett bevarade vid ovan 2 meter. vid flera sätt liknar dem dagens hajar förutom för att dem besitter ankomsthall munhåla samt heterodonta tänder. dem främre tänderna ägde långa ganska vassa spetsar inom mitten tillsammans med omgivande mindre spetsar.

Man brukar säga att hajar funnits i våra hav i 400 miljoner år

Dessa tänder användes på grund av för att stycka samt döda mjuk att ge liv. dem bakre tänderna plats mer trubbiga samt användes till för att krossa skal. från dagens hajar existerar detta tjurhuvudhajar vilket besitter liknande tänder, dem äter småfisk, krabbor, sjögurkor, blötdjur, räkor, skalade djur, ostron. Hybodonterna uppvisade även förändringar inom bröst samt bukfenor liksom gjorde dem mera rörlig än hajarna ifrån Paleozoikum.

Fenorna kunde användas mot manövrering vid en sätt liksom fanns omöjligt till hajar tillsammans mera stela fenor således såsom Cladoselache. Utspridningen från hajar inom Mesozoikum medförde även förändringar från stjärtfenan samt tillkomsten från analfena. Musklerna samt skelettstrålarna inom stjärtfenan gav dem mer flexibilitet.

Detta betydde för att undersidan från stjärtfenan pendlade efter då hajen rörde fenan ifrån enstaka blad mot den andra. Detta resulterade inom uppåt–framåt-kraft vilket kunde lyfta enstaka haj ifrån vilande position alternativt minska tendensen för att sjunka då den simmade.

Dagens hajar utvecklades beneath Jura samt flera från dessa hajar lever ännu.

dem allra första fossilen existerar daterade 150 miljoner kalenderår igen inom tiden samt tillhör makohajar. Den distinkta skillnaden mellan dagens hajar samt förhistoriska hajar existerar positionen från munnen. Hos moderna hajar existerar munnen placerad subterminalt detta önskar yttra vid undersidan från huvudet. inom prehistoriska hajar sitter munnen slutligt, alltså längst bort fram likasom hos benfiskar.

dem moderna hajarna äger även tänder vilket existerar grövre samt innehåller mera komplexa emaljliknande ämne. Även angående dem moderna hajarna utvecklats beneath Jura vet ingen ifrån vilken team dem utvecklats ifrån. Den ledande teorin besitter varit för att dem kommer ifrån hybodonterna dock idag existerar detta erhålla likt håller tillsammans med ifall detta.

Vissa paleontologer tror vid bas från dem geografiska positionerna från fossilen för att trollhajen divergerade samt inriktade sig tidigt ifrån enstaka gemensam anfader från Jättehajar/Håbrandsartade hajar (Lamniformes).

Bland dem finns: – Oceanisk vitspetshaj (Longimanus): Röda havets ikon

Tänderna hos denna gemensamma anfader liknar tänderna hos sandtigerhajen dock detta finns distinkta skillnader även. andra hävdar för att Mcmurdodus vilket existerar känd ifrån mitten från län i england existerar den allra första från dem moderna hajarna. Denna slutsats dras genom undersökningar från emaljstrukturen inom tänderna.

detta besitter även föreslagits för att Paleospinax skulle artikel ett från dem allra första från moderna hajar. Paleospinax liknade dagens djuphavslevande hajar.

Hajar & rockor (Neoselachii) spreds snabbt beneath mitten från Krita dock vilket gav bränsle mot denna spridning? Detlev Thies & Wolf-Ernst Rief besitter föreslagit för att denna spridning plats en svar vid den goda resurser vid fräsch att födas inom struktur från nya benfiskar, semionotider.

Dessa benfiskar fanns ett snabbsimmande mjukfjällad att födas till den vilket hann ikapp dem. Hajarna svarade vid denna att ge liv, dem ägde förmågan för att simma snabbt, ökad manövreringsförmåga, flexibla käkar, utökade sinnen likt gjorde detta möjligt för att fånga dessa benfiskar. Dessa hajar levde nära landremsa vid havet, lite senare utvecklades även snabbsimmande hajar inom öppet vätska.

Dessa hajar plats ej dem ledande rovdjuren från denna tidsperiod, dem konkurrerade tillsammans med marina reptiler. ett ytterligare teori ifall den snabba spridningen från hajar inom mitten från Krita existerar för att just dessa marina reptiler dog ut samt därmed försvann hajarnas största konkurrenter.

För omkring 65–100 miljoner kalenderår sedan skiftade fyra grupper från hajar samt rockor (Neoselachii) ifrån för att artikel aktiva jagare mot filtrerande.

Matthajar gav upphov mot valhajar. numeriskt värde grupper från Jättehajar alternativt Håbrandsartade hajar(Lamniformes) gav upphov mot brugden samt jättemunshajen. Den fjärde gruppen ifrån hajar samt rockor gav upphov mot filtrerande rockor (Myliobatiformes).

– Whitetip Reef Shark: avslappnad bosatt på revet

Megalodon fanns 15 meter utdragen samt vägde 50 ton samt valar plats ej en ovanligt byte. Denna gigant dök upp på grund av 16 miljoner kalenderår sedan samt försvann plötsligt på grund av 1,6 miljoner tid sedan. Megalodons tänder liknar Vithajens vid flera sätt dock uppvisar även skillnader. dem existerar grövre samt liknar en D inom tvärsnitt, detta finns även en mörk lager mellan rötter samt växtdel.

Skillnaden existerar ej sålunda massiv då man jämför tillsammans dem allra största vithajständerna. Man besitter funnit Megalodontänder vid all 18 cm! detta finns numeriskt värde olika sätt för att titta vid Megalodons släktskap tillsammans med vithajen. Vissa tror för att likheterna beror vid nära släktskap medan andra säger för att detta likväl förmå artikel en modell vid konvergent tillväxt, detta önskar yttra liknande utseende vid bas från liknande selektionstryck (miljö).

Inre systematik

[redigera | redigera wikitext]

Hajfiskar uppvisar flera gånger konvergent evolution emellan olika familjer samt arter. Detta existerar troligen likt maximalt tydligast mellan sågfiskar (Pristiformes) samt såghajar (Pristiophoridae). Detta betyder för att morfologiska karaktärer är kapabel artikel svårtolkade.

Systematiken hos hajfiskar existerar inom flera fall olöst.

detta finns enstaka taxonomi framtagen från hajsystematikern Leonard Compagno liksom dem flesta författare lutar sig tillbaka mot. Denna systematik grundar sig oftast vid morfologiska karaktärer. Hajfiskar förmå dock delas in inom tre huvudblock samt dessa existerar Squalea, Batoidea samt Galea.^[8]

Squalea omfattar ordningarna, kråshajar samt kamtandhajar (Hexanchiformes), tagghajar (Echinorhiniformes), pigghajsartade hajar (Squaliformes), havsänglar (Squantiniformes) samt såghajar (Pristiphoriformes).

Fakta

Mer avancerade hajfiskar utgörs från rockor alternativt batoider (Batoidea) samt gruppen Galea. Hajfiskar inom Batoidea existerar samtliga rock-lika. dem utgörs från äggrockor (Rajiformes), darrockor (Torpediniformes), stingrockor (Myliobatiformes), sågfiskar (Pristiformes) samt kilfiskar (Rhiniformes). Galea utgörs från ordningarna tjurhuvudhajar (Heterodontiformes), jättehajar (Lamniformes), matthajar (Orectolobiformes) samt ögonlockhajar (Carcharhiniformes).^[8]

Se även: register ovan hajsläkten samt arter

Hajar samt människor

[redigera | redigera wikitext]

Hajattacker

[redigera | redigera wikitext]

Oprovocerade hajattacker existerar incidenter mellan hajar samt människor inom hajens naturliga miljö, utan för att hajen besitter blivit retad.

Hajattacker vid dykare, hajar likt sköts angående inom pooler eller vattentankar, alternativt angrepp liksom inträffar då man bärgar döda människor kallas inom dessa kontext ej till oprovocerade hajattacker. ett provocerad hajattack existerar då ett människa initierar enstaka kroppslig förbindelse tillsammans enstaka haj, mot modell ett dykare liksom rör nära hajen alternativt ett fiskare såsom tar försvunnen enstaka haj ifrån en fiskenät.

inom medelvärde blir cirka 10 människor dödade från hajattacker varenda kalenderår.

Det debatteras livligt varför en fåtal hajar attackerar människor. Den internationellt erkände hajsystematikern samt forskaren Leonard Compagno tycker för att man istället bör vända vid frågeställningen. tillsammans tanke vid detta låga antalet angrepp samt dem flera miljoner människor vilket existerar inom haven varenda ljus tycker Leonard för att den stora frågan är: varför attackerar hajar oss sålunda sällan?^[9]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

Antalet hajattacker kalenderår 2004 fanns 61^[10], dock detta existerar ej en säkert antal, då ej samtliga länder registrerar hajattacker.

Antalet oprovocerade hajattacker besitter ökat inom identisk takt ovan århundradet. detta existerar bara en fåtal angrepp vilket leder mot dödsfall. Statistiskt sett existerar detta ytterst osannolikt för att bli attackerad från ett haj, samt många troligare för att dö från exempelvis solsting vid stranden. en tiotal arter anses äga attackerat människor tillsammans allvarligare följder, samt endast fyra arter äger bevisligen dödat människor, vithajen, tigerhajen, tjurhajen samt årfenshajen.

Överhuvudtaget existerar detta svårt för att nyttja hajattackstatistik inom vetenskapliga syften då statistiken kunna yttra mer angående människans beteende än hajens.

1

Statistik blir ej data förrän den säger någonting. Frågan "vad betyder allt detta, angående någonting alls" bör ständigt ställas. mot modell reducerar hajattacker mellan klockan 12.00 samt 13.00 vid dagen. Detta behöver ej yttra någonting ifall hajarnas beteende utan förmå likaväl förklara för att förutsättningarna mot förbindelse mellan hajar samt människor reducerar nära denna tidsperiod vid dagen, eftersom flera människor då går samt äter.

Ichthyologiavdelningen nära Floridas naturhistoriska museum hyser detta Internationella hajattackarkivet, liksom äger kunskap ifall hajattacker inom världen, främst inom västvärlden.

Hajprodukter

[redigera | redigera wikitext]

Först samt främst utnyttjas vissa hajarter vilket matfisk. var existerar hajfenor särskilt åtråvärda, då detta anses existera ett delikatess.

enstaka tredjedel från världens hajfenfiske sker inom EU, var Spanien existerar ledande. enstaka hel sektion hajfenor exporteras ifrån EU mot Asien. haj förekommer även inom svenska fiskaffärer, dock var är kapabel ursprunget artikel gömt beneath påhittade handelsnamn, exempelvis nordsjöål. Hajlever används på grund av tillverkning från hajleverolja samt hudvårdprodukter.

Hudar ifrån större arter förmå industriellt användas mot skinn- samt läderartade varor.

Hajskyddsföreningar

[redigera | redigera wikitext]

Många hajarter existerar hotade, framför allt p.g.a. överfiskning. inom världshaven blev tagna 810 000 ton haj upp beneath 2004, samtidigt likt beståndet minskat 90 % sen 20 kalenderår tidigare.

Allmänhetens nyfikenhet besitter maximalt riktats mot människoätande hajars farlighet, samt kännedomen angående för att detta även finns till människan ofarliga samt även nyttiga hajar äger varit dålig. för tillfället växer emellertid intresset inom takt för att man fått upp ögonen på grund av för att detta finns hotade arter bland hajarna. Hajar ligger högt upp inom näringskedjan samt besitter ett nyckelroll inom ekosystemet.

Därför äger vid flera håll inom Europa startats hajskyddsföreningar. således även inom land, Svenska hajföreningen samt We (L) Sharks. Även inom vetenskapen existerar kunskapen ifall hajar begränsad, samt mera undersökning behövs.

Det finns även ett lobbyorganisation, Shark Alliance, tillsammans deltagare ifrån bl a Statens jordbruksverk.

ett gemensam handlingsplan väntas artikel ljus inom slutet från 2008. land anses artikel bland dem mer hajvänliga länderna inom Europa, samt Shark Alliance trycker vid på grund av för att Sveriges statsmakt bör föra "hajarnas talan" inom EU-organisationen.^[11]

Internationella avtal rörande hajars miljö

[redigera | redigera wikitext]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Haj kommer ifrån nederländskahaai.

detta inhemska termen hå återfinns inom artnamn vilket håbrand, hågäl samt håkäring. Båda orden härrör ifrån en germanskt *hanhuz tillsammans betydelsen pinne, påle, stock; såsom antagligen överförts vid hajarna tillsammans med anledning från kroppsformen.^[12]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata ​​​​​ • EoL: 46559672​​​​​ • ITIS: 159787​​ • NCBI: 119203​ • Fossilworks: 218949​ • WoRMS: 368408​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​