gemrap.pages.dev









Ett kosmiskt tomrum eller möjligtvis ett djur

Kosmologi

För andra betydelser, titta Kosmologi (olika betydelser).

Kosmologi existerar detta vetenskapliga studiet inom astronomin samt fysiken från universums uppkomst samt tillväxt samt dess storskaliga struktur. Den kosmologiska standardmodellen existerar den vedertagna beskrivningen från hur universum uppkom till omkring 13,8 miljarder tid sedan genom Big Bang – ett våldsam incident då rummet samt tiden uppkom samt rummet började expandera ifrån en gemensamt varmt tillåtelse inom termodynamisk balans.

Kosmologin utgår ifrån den kosmologiska principen, såsom säger för att universum ser likadant ut till samtliga observatörer: universum existerar isotropiskt samt homogent vid stora avståndsskalor (miljontals ljusår alternativt mer). ett massiv mängd observationer tyder vid för att detta existerar riktigt. Den kosmologiska principen tillsammans tillsammans med Hubbles övervakning för att universum expanderar äger lett mot uppkomsten från Big Bang-teorin.

Standardmodell: Big Bang

[redigera | redigera wikitext]

De klassiska hörnstenarna inom kosmologin existerar universums expansion, den kosmiska bakgrundsstrålningen samt syntesen från lätta grundämnen inom detta tidiga universum, den sålunda kallade nukleosyntesen.

I nya Populär Astronomi handlar det om kosmiska tomrum: universums allra största och mest gåtfulla fenomen

inom den moderna kosmologin studera man även uppkomsten från galaxer samt storskaliga strukturer, anisotropier samt fluktuationer inom den kosmiska bakgrundsstrålningen, mörk ämne, mörk energi samt inflation.

Kosmologi studeras experimentellt genom astronomiska observationer samt markbaserade alternativt satellitbaserade mätningar från strålning. Den teoretiska beskrivningen existerar baserad vid den allmänna relativitetsteorin, var man är kapabel visa för att den kosmologiska principen samt en expanderande universum leder mot Big Bang-teorin samt den kosmiska bakgrundsstrålningen.

Fysikerna använder även flera andra grenar från fysiken, vilket partikelfysik, kärnfysik, statistisk fysik samt kvantfältteori.

av så stora tomrum som det vår galax Vintergatan befinner sig i

Några från dem viktigaste experimentella observationerna existerar upptäckten från avlägsna galaxer liknande vår personlig, Hubbles upptäckt från universums expansion, Penzias samt Wilsons upptäckt från den kosmiska bakgrundsstrålningen samt senare upptäckten från dess anisotropier från COBE-satelliten, samt Hubbleteleskopets mätningar från galaxers hastigheter.

vid senare tidsperiod äger mörk ämne upptäckts, WMAP-satelliten besitter gjort många precisa mätningar från bakgrundsstrålningens fluktuationer samt studier från avlägsna supernovor besitter lett mot upptäckten från mörk energi – vakuumenergi alternativt enstaka kosmologisk konstant.

Den moderna utgåvan från den kosmologiska standardmodellen kallas även Lambda-CDM-modellen, var Lambda betecknar den kosmologiska konstanten (mörk energi) samt CDM står till Cold Dark Matter (kall mörk materia).

i enlighet med mätningarna består universum mot 4 andel från vanlig ämne, 23 andel mörk ämne samt 73 andel mörk energi, sålunda oss känner bara mot 4 % från universums beståndsdelar. Mätningarna besitter även avslöjat för att universums expansion accelererar, samt för att universums matematik existerar flat (till skillnad ifrån stängd alternativt öppen).


  • ett kosmiskt tomrum  alternativt möjligtvis  en djur

  • Fysikalisk kosmologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Se vidare

    Historiska teorier inom fysikalisk kosmologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Innan den kosmiska bakgrundsstrålningen upptäcktes ägde Big Bang-teorin sin största konkurrent inom den därför kallade Steady state-teorin. detta besitter även tidigare funnits andra alternativa modeller.

    Allteftersom fler samt exaktare kosmologiska observationer äger gjorts besitter dem äldre teorierna samtliga övergivits mot förmån till Big Bang.

    Bland historiska kosmologiska modeller kunna nämnas

    Alternativa modeller

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns alternativa kosmologiska modeller mot den kosmologiska standardmodellen.

    detta rör sig å en sidan ifall modeller vilket motsäger någon från dem primär aspekterna från standardmodellen:

    • att universum expanderar,
    • att universum uppstod inom detta förflutna ifrån en många varmt samt tätt tillstånd
    • den kosmologiska principen för att universum existerar inom stort sett homogent samt isotropiskt
    • den Kopernikanska principen för att oss ej observerar universum ifrån någon utvald plats,

    och å andra sidan angående alternativa modeller till olika delar från standardmodellen, mot modell alternativ mot mörk energi alternativt modeller liksom kompletterar standardmodellen tillsammans med enstaka teori till vad vilket hände innan Big Bang (som den cykliska modellen).

    en modell vid enstaka teori såsom ämnar ersätta nödvändigheten från mörk ämne existerar MOND, ett alternativ gravitationsteori föreslagen från Mordehai Milgrom vilket ersätter nödvändigheten från mörk ämne tillsammans enstaka modifierad gravitationslag vid stora avstånd.

    På bas från för att detta observationella stödet till standardmodellen existerar många starkt existerar intresset på grund av dessa alternativa modeller inom allmänhet ej stort bland kosmologer samt astronomer.

    Historisk bakgrund

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet "kosmologi" existerar relativt nytt (det användes ursprunglig 1730 inom Christian WolffsCosmologia Generalis), dock studiet från universum äger ett utdragen saga inom vetenskap, tänkesätt, esoterik samt tro.

    Isaac Newton antog för att objekt ägde enstaka helt hastighet samt för att vissa objekt verkligen befann sig inom vila medan andra verkligen plats inom rörelse.

    denne insåg för att detta ej finns något sätt för att mäta dessa absoluta hastigheter. Newton trodde dock för att hans teori fanns orimlig utan antagandet för att detta finns absoluta referenspunkter även ifall dem ej är kapabel fastställas. på grund av rotationer anförde denne den roterande vattenspannen likt en modell vid helt rörelse.

    Årets pristagare har bidragit till att besvara några av mänsklighetens frågor kring vår existens

    angående oss är kapabel iaktta ett konkav vattenyta existerar detta möjligt för att påstå för att spannen roterar inom ett helt fras.

    På 1800-talet formulerade James Clerk Maxwell enstaka uppsättning ekvationer – Maxwells fältekvationer – liksom visade för att ljus beter sig såsom enstaka elektromagnetisk våg likt färdas tillsammans med konstant hastighet genom rummet (som ännu kunde antas existera helt, innehålla enstaka "eter" vilket medium på grund av ljusets utbredning).

    Detta tycktes innebära en sätt för att undvika problemen tillsammans med Newtons relativitet. Genom för att mäta ljushastigheten på grund av ljus utsänt ifrån objekt inom olika rörelsetillstånd skulle dessa objekts hastighet relativt detta absoluta rummet behärska fastställas.

    Den kosmologiska standardmodellen är den vedertagna beskrivningen av hur universum uppkom för omkring 13,8 miljarder år sedan genom Big Bang – en våldsam händelse då rummet och tiden uppkom och rummet började expandera från ett gemensamt hett tillstånd i termodynamisk jämvikt

    Försök gjorda från Michelson samt Morley mot slutet från 1800-talet gav dock detta tydliga resultatet för att ljusets hastighet plats oberoende från dessa rörelsetillstånd.

    Einstein kom vid teoretisk väg fram mot detta konsekvens, såsom han publicerade 1905 inom sin artikel Zur Elektrodynamik bewegter Körper (Om elektrodynamiken hos kroppar inom rörelse).

    Den speciella relativitetsteorin (formulerad från Albert Einstein 1905) utgick ifrån postulatet för att ljusets hastighet existerar densamma på grund av varenda observatörer. Den gjorde mekanikens ekvationer konsistenta tillsammans avseende vid observationer gjorda från observatörer inom likformig relativ rörelse, vilket fordrade för att avstånd samt period fanns föränderliga, fanns olika till olika observatörer.

    detta fanns därmed ej längre möjligt för att betrakta boende samt period likt åtskilda utan endast likt delar från en enhetligt fyrdimensionellt struktur, ett "rumtid".

    Speciella relativitetsteorin behandlar struktur likt befinner sig inom likformig relativ rörelse. i enlighet med teorin finns detta inget sätt för att att fatta beslut eller bestämma något för att något sådant struktur skulle äga ett särställning.

    Hålrum mellan galaxerna Kosmiska tomrum är sammanhängande, sfäriska eller

    detta finns därför ej någon meningsfull tolkning från påståendet för att en struktur "är inom vila". detta existerar detta förhållande likt termen relativitet syftar vid. detta existerar ej möjligt för att vid en fysikaliskt meningsfullt sätt prata ifall en objekts hastighet samt acceleration utan för att ursprunglig välja enstaka referensram, definiera en koordinatsystem inom rummet, vilket objektets rörelse relateras mot.

    Den allmänna relativitetsteorin kombinerar relativitet tillsammans med ekvivalensprincipen, nämligen principen för att man inom en lokalt struktur ej kunna särskilja effekterna från gravitation samt likformig acceleration. Detta leder mot för att rumtidens matematik beror vid förekomsten från ämne samt energi: materia/energi ger upphov mot ett krökt rumtid.

    Ett stödjande indicium för denna verklighetsbild är upptäckten av hur vårt universum genom miljarder av år har växt fram och utvecklats på ett ytterst välkoordinerat och organiserat sätt där komplext liv fått möjlighet att existera och utvecklas

    Partiklar vilket färdas fritt inom denna krökta rumtid rör sig därmed beneath effekt från gravitationen vilket ej längre förmå anses existera ett kraft utan existerar ett egenskap hos rummet. Gravitationen existerar allomfattande inom den meningen för att den påverkar samtliga kroppar vid identisk sätt, mot skillnad ifrån andra krafter såsom mot modell den elektromagnetiska kraften.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    • P. J. E. Peebles (1993). Principles of Physical Cosmology.

      Nobelpriset i fysik 2019 belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem

      Princeton: Princeton University Press. ISBN 0-691-01933-9 

    • J. A. Peacock (1998). Cosmological Physics. Cambridge University Press. ISBN 0-521-42270-1 
    • S. Dodelson (2003). Modern Cosmology (2nd ed). San Diego: Academic Press. ISBN 0-12-219141-2 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]