Checklista för lärandemål den friska människan 2

1 Reviderad HT Detaljerade lärandemål för Moment 1 på Den friska människan 2 (DFM2), Termin 2 läkarprogrammet Mål avseende kunskaper samt förståelse är nivåindelade i enlighet med SOLO-taxonomin: S1) lätt ( känna mot, identifiera) S2) sammansatt ( redogöra för, beskriva) S3) relaterad ( analysera, anknyta till) S4) utvidgad ( teoretisera, analysera) Praktiska färdighetsmål är nivåindelade i enlighet med Millers pyramid: M1) känna till M2) känna till hur man utför M3) behärska visa M4) behärska utföra yrkesmässigt Momentet avhandlar blodet, huden, immunsystemet, cirkulation, andning samt temperaturreglering Mål i enlighet med kursplanen: Kunskaper samt förståelse Studenten bör behärska Redogöra för blodet, immunsystemet, blodcirkulationen samt andningen avseende struktur samt funktion från molekylär/cellulär mot vävnads- samt organsystemnivå.

(S2). Redogöra för individ-, köns- samt åldersrelaterade skillnader inom dessa systems struktur samt funktion (S2). Redogöra samt analysera hur dem olika systemen samverkar inom kontrollen från kroppens inre miljö (S3) Förutsäga, förstå samt redogöra för hur ändrad struktur samt funktion inom dessa struktur kunna leda mot sjukdom (S).

Redogöra för olika sätt för att analysera morfologi samt funktion (S2). förklara hudens mikroskopiska struktur. (S2) Färdigheter Studenten bör känna mot hur man utför EKG-registrering, ortostatiskt test, statisk samt dynamisk spirometri, blodgasanalys samt enklare blodanalyser (M1). 1

2 behärska mäta samt registrera puls samt blodtryck (M3).

behärska känna igen andningsljud samt hjärtljud (M3). känna igen samt tillsammans med adekvat nomenklatur benämna anatomiska strukturer på dissekerade kroppar, på plastmodeller samt inom radiologiska bilder samt behärska känna igen vävnader inom histologiska preparat (M2). Förhållningssätt Studenten bör känna till hur förståelse ifall aktuella organ- samt funktionssystem besitter erhållits samt behärska skilja vetenskapligt baserad insikt från beprövad kunskap (S2).

behärska summera detaljkunskap avseende cirkulationen, andningen, blodbildningen samt immunsystemet mot ett helhetsbild (S3). inom undervisningen är kapabel följande funktionssystem & tillstånd användas för för att illuminera normal struktur samt funktion inom lärandemålens ram. dem olika funktionssystemen återkommer inom olika kontext beneath all utbildningen.

Blodet: Blekhet, blödningsbenägenhet, Immunsystemet: förhöjd kroppstemperatur, förstorade lymfkörtlar, knöl inom ljumsken, knöl på halsen Cirkulation: Bröstsmärta, hjärtblåsljud, hjärtstopp, högt blodtryck, lågt blodtryck, onormal hjärtverksamhet, svimning/kollaps, svullnad inom extremitet, ödem.

Andning: Andfåddhet, andningsbiljud, andningssvårigheter, cyanos, hosta, medvetslöshet/koma. 2

3 Detaljerade lärandemål BLODET & HUDEN Kunskaper samt förståelse Studenten bör kunna: Redogöra för vanliga hematologiska term liksom anemi, polycytemi, hematokrit, sänka,polyglobuli,, leukopeni, ökat antal vita blodkroppar, lymfopeni, lymfocytos, granulocytopeni, granulocytos, agranulocytos.

(S) Redogöra för blodets beståndsdelar, olika blodkroppar (S2) samt deras ungefärliga antal (S1) Känna mot blodkroppsbildande kroppsdel beneath fostertiden samt deras relativa innebörd beneath olika stadier. (S2) Känna mot ektopisk blodbildning (S1) Känna mot term såsom förhårdnader av artärväggar som leder till minskat blodflöde, trombos samt emboli.

(S1) Ge modell på orsaker mot anemi. (S1) Redogöra för erytrocyters (röda blodkroppar) bildning, cellskelett, livslängd, funktion samt elimination ur blodet (S1) Tillämpa cellbiologisk samt kemisk förståelse på den röda blodkroppen genom för att redogöra för samt analysera konsekvenserna från avsaknad från mitokondrier, anaerob metabolism, laktatproduktion, avsaknad från ribosomer samt proteinsyntes samt avsaknad från transplantationsantigen (S).

Redogöra för hemoglobinets kemiska struktur samt syntes samt nedbrytande process från bostad (S2) (jmfr DFM) Känna mot olika hemoglobinopatier, principiella orsaker mot ikterus samt begreppet porfyrier. (S1) (jmfr DFM) Redogöra för olika subtyper från leukocyter (vita blodkroppar), deras funktion, morfologi samt livslängd.

(S2) Redogöra för olika huvudgrupper från lymfocyter (T-lymfocyter, B-lymfocyter, NKceller, NKT-celler) (S2) Känna mot Barr body. (S1) Känna mot olika verksamma substanser inom leukocyter (myeloperoxidas, lysozym, defensiner, laktoferring, plasmnogen, cathepsiner, leukotriender, platelet activating factor, calprotectin, interleukiner, tumor necrosis factor, histamin, heparin, heparansulfat, NO (S1) Känna mot olika huvudgrupper från ytreceptorer på neutrofila granulocyter (S1) Redogöra för trombocytens struktur, dess aktivering, funktion nära primär blodstillande, livslängd samt elimination från blodet.

(S) Känna mot några konsekvenser från defekt trombocytfunktion på hälsotillståndet (S1) Känna mot trombocytsubstanser likt TGF-b, selektin, faktor V, fibrinogen, trombospondin, trombocytfaktor 4 (PF4), b-tromboglobulin, plasminogen activator inhibitor (PAI). (S1) Redogöra för betydelsen från ADP, tromboxan, von Willebrandfaktorn, glykoproteinerna IIb samt IIIa, koagulationsfaktor V, PDGF, serotonin, fibronektin.

(S2) 3

4 Känna mot modell på farmakologisk intervention från trombocyters funktion samt begreppet trombocytopen purpura. (S1) Redogöra för principerna för koagulationssystemet tillsammans med redogörelse från inre samt yttre struktur, kaskad från serinproteaser (aktiverade koagulationsfaktorer), vävnadsfaktorns innebörd, betydelsen från vitamin K, -karboxylering, Ca 2+ samt fosfolipider för koagulationsprocessen, dem avslutande katalytiska stegen från trombin mot fibrin-monomerer, polymerisering mot lösligt fibrin, stabilisering genom en transglutaminas (faktor XIIIa) (S) Redogöra för övervakning från koagulationen genom antitrombin III (serpin) samt heparin/heparansulfat samt genom protein C- systemet, trombins roll inom antikoagulation samt trombomodulins innebörd.

(S) Redogöra för detta fibrinolytiska systemet tillsammans tissue plasminogen activator, plasminogen samt protein i blod, samt fibrinolysens innebörd för olika kroppsvätskor, för sårläkning samt för för att hålla endotelytor fria från fibrin. (S) Känna mot Hemofili A (faktor VIIIs roll) samt B samt von Willebrands sjukdom.

Redogöra för sortering från plasmaproteiner samt albuminets olika funktioner. (S2) Känna mot haptoglobin, transferrin, ceruloplasmin, komplementfaktorer, immunglobuliner, serumproteashämmare samt CRP ("C-reaktivt protein"). Redogöra för benmärgens vävnadskomponenter samt benmärgens lokalisation inom kroppen.

Dokumentet fortsätter nedan

(S2) Redogöra för benmärgscellernas morfologi samt för principer angående hur man förmå skilja olika cellstadier respektive cell-linjer (S2) Redogöra för hemopoetiska stamceller samt tillväxtfaktorer från klinisk innebörd såsom erytropoietin (EPO) samt olika colony stimulating factors (CSFs).

(S2) Förstå skillnaden mellan ett hemopoetisk stamcell samt ett hemocytoblast (S3) Redogöra för bildningen från dem olika blodkropparna (utvecklingsstadier). (S2) Känna mot benmärgsprov för diagnostik, samt transplantation från benmärgsceller. (S1) förklara hudens mikroskopiska struktur (epidermis, dermis, subcutis; hår samt naglar; talgkörtlar, svettkörtlar, bröstkörtlar) samt redogöra för den cellulära samt organisatoriska uppbyggnaden från epidermis samt dermis.

(S2) Redogöra för skillnader inom uppbyggnad samt funktion mellan merokrina (eccrine) samt apokrina svettkörtlar. (S2) Redogöra för bröstkörtlarnas uppbyggnad (körtlar, fett, bindväv, gångsystem, areola mammae). (S2) Känna mot naglarnas struktur. (S1) Känna mot uppbyggnaden från hår, hårfolliklar samt talgkörtlar.

(S1) Redogöra för olika typer från känselkroppar inom huden avseende benämning, utseende samt lokalisation (S2), samt känna mot deras funktion (S1) titta även beneath Temperaturreglering Redogöra för pigmentbildningen samt dess innebörd. (S2) Känna mot hormonell regulation från pigmentbildningen. (S1) Förstå samband mellan struktur samt funktion hos hudens komponenter.

(S3) 4

5 Färdigheter Studenten bör behärska inom mikroskop känna igen olika blodceller samt deras förstadier inom Giemsafärgade utstrykspreparat från blod samt benmärg. (M2) inom mikroskop känna igen hud samt dess beståndsdelar (epidermis, dermis, subcutis, hår & hårfolliklar, talgkörtlar, merokrina (eccrina) samt apokrina svettkörtlar, naglar samt bröstkörtlar, Meissners & Pacinis känselkroppar).

(M2) IMMUNSYSTEMET Kunskaper samt förståelse Studenten bör behärska förklara lymfatiska organs mikroskopiska struktur samt roll för immunsvar (thymus, mjälte, lymfknutor, mukosa-associerad lymfoid vävnad). (S2) Känna mot distinktionen mellan centrala samt perifera lymfatiska kroppsdel.

(S1) Känna mot begreppen BALT & GALT. (S1) Redogöra för thymus produktion från lymfocyter resp thymushormoner. (S2) Redogöra för olika steg inom thymus lymfocytproduktion (proliferation, selektion, apoptos alternativt export). (S2) Känna mot förekomst från olika typer från epitelceller samt förekomst från dendritceller inom thymus.

(S1) Redogöra för begreppen dubbelnegativ, enkelnegativ & dubbelpositiv. (S2) Redogöra för den funktionella betydelsen från CD4 samt CD8 på T-lymfocyter. (S2) Känna mot några sjukdomstillstånd där thymus agerar enstaka roll. (S1) Känna mot sammansättningen från groddcentra inom perifer lymfatisk vävnad. (S1) Redogöra för betydelsen från high endothelial venules (HEV) för recirkulationen från lymfocyter.

(S2) Redogöra för betydelsen från den öppna cirkulationen inom mjälten. (S2) Redogöra för hur immunsystemets celler cirkulerar inom kroppen via lymfa, blod samt vävnader. (S) Redogöra för samt definiera begrepen antigen, receptor, ligand, igenkännande, specificitet, affinitet samt aviditet.

Målen relaterar till de övergripande lärandemålen för kursen

(S2) Redogöra för dem vanligaste grupperna från molekyler inom immunsystemet som: antikroppar, cytokiner, kemokiner, inflammatoriska mediatorer, adhesionsmolekyler, antigenspecifika receptorer, receptorer för patogenassocierade mönster, co-receptorer, MHC molekyler, signaltransduktionsmolekyler, microbicida substanser. (S2) Redogöra för dem principiella skillnaderna mellan medfödda (konstitutiva) samt förvärvade (adaptiva) försvarsmekanismer samt hur dessa samverkar för för att generera optimalt försvar mot olika typer från infektioner.

(S) 5

6 Redogöra för begreppet klonal selektion samt hur denna, inom kombination tillsammans mångfald, i enlighet med evolutionära principer bidrar mot dem speciella karaktäristika inom adaptiva immunsvar. (S) Redogöra för den initiala försvarsbarrirären mot infektion, d.v.s. epitelbarriärer, samt för dem specialicerade immunologiska cellerna, molekylerna samt funktionerna inom detta medfödda immunförsvaret.

(S) förklara dem tre principiella vägarna för aktivering från komplementsystemet samt dess effektorfunktioner. (S2) Redogöra för begreppet inflammation inkluderande fenomen likt kemotaxiinducerad rekrytering samt extravasering från leukocyter. (S) Redogöra för systemiska konsekvenser från inflammation inkluderande akutfas svar samt förhöjd kroppstemperatur.

(S) Redogöra för B-cell receptorers samt antikroppars struktur samt funktion. (S2) Redogöra för dem olika faserna inom B-cellsvaret inkluderande term som: proliferation, differentiering mot plasma celler, Ig produktion, affinitetsmognad samt B fängelse minne. (S) Redogöra för olika immunoglobulinisotypers struktur, funktion samt lokalisation samt reglering från antikroppsproduktion samt övergång ( switch ) mellan immunoglobulinklasser.

(S2) Känna mot T-cellberoende samt T-celloberoende antikroppssvar. (S1) Känna mot mekanismer för B-cell tolerans. (S1) Känna mot basala principer för antikroppsbaserade analyser vilket ELISA, RIA, immunofluorescens, flödescytometri, immunoprecipitation samt western blot. (S1) Redogöra för principerna för hur mångfalden från T- samt B-cellsreceptorer samt antikroppar produceras på molekylär nivå.

(S) Redogöra för struktur samt funktion för T fängelse receptorer, MHC klass inom samt II molekyler, samt deras roll nära bearbetning samt föredrag från antigen. (S) Redogöra för thymusberoende tillväxt från T celler (positiv samt negativ selektion), tolerans, klonal selektion, expansion samt tillväxt från minne inom T- cellssystemet.

(S) Redogöra för begreppen professionella antigen-presenterande celler, costimulerande molekyler samt samverkan mellan T-celler samt andra celler nära aktivering från immunsvar. (S2) Redogöra för grundläggande genetik samt mångfald hos MHC molekyler, samt hur detta kunna påverka olika medicinska tillstånd samt beslut.

(S2) Redogöra för dem olika primära funktionerna hos T-mördarceller, T- hjälpceller inkluderande Th1 samt Th2, samt regulatoriska T-celler. (S2) Känna mot olika subklasser från lymfocyter, såsom NK-celler, NKT-celler, T-celler tillsammans -receptor, samt vissa molekylgrupper likt superantigener, icke klassiska MHC-molekyler.

Detaljerade lärandemål för ”Den friska människan 2” (DFM2), Termin 2 läkarprogrammet

(S1). Redogöra för hur immunologiska svar regleras, hur detta påverkas från olika konstitutionella samt omgivningsfaktorer (S2) Känna mot skillnader mellan immunologisk reglering inom några centrala organsystem (S1) 6

7 Känna mot dem primära immunologiska faktorerna likt är kapabel påverka uppkomst alternativt förlopp nära svåra infektioner, autoimmuna sjukdomar, allergier, cancer, transplantation (S1) CIRKULATION & TEMPERATURREGLERING Kunskaper samt förståelse Redogöra för hjärtats, koronarkärlens samt dem stora kärlens makroanatomi samt för hjärtats nerver.

(S2) Redogöra för den glatta kärlmuskulaturens uppbyggnad, funktion samt nervös samt hormonell reglering. (delvis repetition från DFM1) (S2) Redogöra för hjärtmuskelcellers morfologi, membranegenskaper samt elektrofysiologiska karaktäristika, samt för mekaniska samt elektriska kopplingar mellan celler. (S2) Redogöra för excitations-kontraktionskopplingen inom hjärtmuskulatur inkluderande hur [Ca 2+ ]i omsätts inom samband tillsammans kontraktion samt relaxation.

(S2) Redogöra för hjärtmuskelcellens mekaniska attribut inkluderande isometrisk längd-kraftkurva, passiv samt energisk kraft, normalt arbetsområde samt inotropa effekter. (S2) Redogöra för struktur samt attribut hos pacemakerceller samt Purkinjefibrer inom hjärtat, samt för hur aktionspotentialen fortleds över hjärtat.

(S) Redogöra för samt förklara hur hjärtats pacemakerceller, retledningssystem samt arbetande myokard påverkas från detta autonoma nervsystemet samt detta endokrina systemet. (S) Redogöra för hur en normalt EKG uppstår, hur hjärtmuskelcellernas potentialvariationer står inom relation mot dem signaler vilket förmå avledas utanpå kroppen, samt hur EKG-vågorna relaterar mot hjärtcykeln.

(S2) Känna mot hur enklare rytmstörningar (AV-block, extraslag, flimmer) ser ut på EKG samt hur dem tänks uppkomma (S1) Redogöra för hur hjärtat utför sitt pumparbete samt vilka tryck likt normalt råder inom hjärtats olika hålrum samt dem stora anslutande kärlen beneath olika faser från hjärtcykeln.

(S2) Redogöra för hur dem normala hjärtljuden uppstår samt plats man hör dem bäst på bröstkorgsväggen. (S2) Känna mot principiellt vilka hjärtljud likt uppstår nära svåra fel inom hjärtklaffarna. (S1) Redogöra för hur hjärtats kontraktionskraft påverkas från varierad diastolisk fyllnad (Frank-Starlings princip) samt analysera funktionella konsekvenser från hjärtats tryck-volymrelation.

(S) Definiera begreppen inotrop, kronotrop samt dromotrop utfall på hjärtat, särskilt inom relation mot påverkan från autonoma nervsystemet. (S2) 7

8 Redogöra för faktorer, samt hur dem samverkar, likt påverkar hjärt-minutvolymen. (S3) Redogöra för vilket liksom kännetecknar hjärtmuskelns metabolism samt energiförråd.

(S2) Redogöra för hur koronargenomblödningen varierar beneath hjärtcykeln samt varför, samt vilka konsekvenser detta äger för hjärtats funktion. (S3) Redogöra för hur hjärtat påverkas nära avvikelser inom kalium- samt kalciumhalten inom blodet.

Detaljerade lärandemål för ”Den fri ska människan 2” (DFM2), T ermin 2 läkarprogrammet

(S) Känna mot principerna för hjärtundersökningar tillsammans med kateterisering samt ultraljud (S1) Redogöra för dem olika blodkärlens principiella uppbyggnad samt primära funktion (delvis repetition från DFM1) (S2) Redogöra för blodvolymens respektive kärlmotståndets fördelning på olika delar från cirkulationsapparaten.

(S2) Redogöra för faktorer liksom påverkar blodets viskositet samt hur detta inverkar på blodets flödesmotstånd (S2) Redogöra för tryck- samt flödesförhållanden inom olika delar från kärlsystemet. (S2) Definiera samt förklara begreppen systolisk tryck, diastoliskt tryck, medelblodtryck, pulstryck, perfusionstryck, transmuralt tryck.

(S2) Redogöra för kärlradiens innebörd för flödesmotståndet inom enskilda kärl (enl. Poiseuille s lag) samt hur flödesmotståndet utvecklas inom sammansatta kärlsystem (serie- samt parallellkopplad resistans). (S) Redogöra för samband mellan tryck, motstånd samt flöde inom enskilda samt sammansatta rörsystem (Ohm s lag) samt analysera funktionella konsekvenser från förändringar inom dessa variabler.

(S3) Redogöra för samband mellan flöde, flödeshastighet samt tvärsnittsyta inom enskilda kärl. (S2) Redogöra för mikrocirkulationens grundkarakteristika; organisation, utbytesyta, flödesförhållanden, kapillärväggens beskaffenhet.

Studerar du Den friska människan 2 2LK på Karolinska Institutet? På Studocu hittar du 32 övningsmaterial, sammanfattningar, föreläsningsanteckningar

(S2) Redogöra för processer (diffusion, konvektion) samt faktorer vilket bestämmer substansutbytet över kapillärmembranet. (S2) Redogöra för dem krafter likt bestämmer transkapillärt vätskeutbyte (enl. Starling s lag) samt anknyta dessa mot principiella mekanismer för ödemuppkomst (S) Redogöra för lymfcirkulationens primära funktion, storlek samt innebörd för reglering från interstitiella rummets volym.

(S2) Känna mot grunderna för laminärt flöde samt faktorer likt gynnar uppkomst från turbulent flöde. (S1) Känna mot samband mellan väggspänning, transmuralt tryck samt kärlradie (enl.

Upptäck mer från: Den friska människan 22LK

Laplace). (S1) Redogöra för gravitationens effekt på blodtryck samt blodvolymens fördelning inom kärlsystemet samt redogöra för mekanismer vilket befrämjar venöst återflöde. (S2) 8

9 Redogöra för mekanismer för område (myogen övervakning, lokal-kemisk övervakning samt endotelial kontroll) respektive överordnad (neurogen övervakning samt hormonell kontroll) övervakning från vävnadsgenomblödning.

(S2) Redogöra för den relativa betydelsen från olika regleringsmekanismer från flödet inom artärer, arterioler, kapillärer, venoler samt vener. (S2). Redogöra för regionala skillnader inom övervakning från blodflödet inom olika kärlbäddar. (S2) Redogöra för den reflektoriska kontrollen från cirkulationsapparaten inkluderande arteriella baroreceptorreflexen, receptorer inom hjärtat, arteriella kemoreceptorer samt somatiska afferenter.

(S2) Redogöra för cirkulationsomställningar inducerade från högre centralnervösa strukturer inkluderande den s.k. "attack-flykt-försvarsreaktionen" samt andra sammansatta reaktioner liksom dykreflexen. (S2) Tillämpa cirkulationsfysiologiska principer för för att förklara uppkomstmekanismer samt konsekvenser nära tillstånd liksom högt blodtryck, svimning, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, blodförlust samt olika klaffdefekter samt missbildningar.

(S3) Redogöra för värmeavgivande respektive värmeproducerande mekanismer inom kroppen. (S2) Redogöra för temperaturavkännande sensorer inom kroppen samt hur denna resultat bli en del av centralnervöst samt hur samt hur afferenta samt efferenta struktur interagerar inom temperaturregleringen. (S3) Definiera begreppen hypertermi, hypotermi, förhöjd kroppstemperatur samt termoneutral distrikt.

(S1) Känna mot konsekvenser från hyper- respektive hypotermi. (S1) Känna mot beteendets innebörd för temperaturreglering. (S1) Färdigheter Studenten bör behärska inom en histologiskt preparat känna igen samt inom morfologiska begrepp förklara blodkärl (tunica intima, tunica media, tunica adventitia; elastiska/muskulära artärer, arterioler, kapillärer, venoler, vener) (M2) På anatomiska preparat samt på röntgenbilder behärska känna igen dem stora kärlen samt deras huvudgrenar inom cirkulationsapparaten, hjärtats hålrum samt strukturer, samt förklara deras relationer mot omgivande kroppsdel (M2) tillsammans lyssnande vid undersökning känna igen första samt andra hjärttonen samt på bålen behärska märka auskultationspunkter för för att bäst höra ljud härrörande från aortarespektive pulmonalisklaffarna, trikuspidalis- respektive mitralisklaffarna.

(M2) märka placering från elektroder på bål samt extremiteter för olika typer från EKGregistrering (uni- samt bipolära extremitetesavledningar, bröstavledningar) samt praktiskt koppla enstaka EKG-registrering samt förklara en normalt EKG. (M2) Utföra auskultatorisk blodtrycksmätning samt äga kännedom angående vanliga felkällor för mätningen.

(M) 9

10 ANDNING Kunskaper samt förståelse förklara bröstkorgsväggens uppbyggnad (skelettdelar, muskulatur, nerver, blodkärl; intercostalrummets sammansättning; bröstkorgens samt bukens rörelser beneath andningen; andningsmuskulaturen). (S2) Redogöra för diafragma avseende uppbyggnad, läge, funktion; innervation samt kärlförsörjning.

(S2) Redogöra för lungornas makroanatomi (lunglober, lungsegmenten, bronkträdet, blodförsörjning, innervation samt lymfdränering). (S2) Redogöra för lungans funktionella morfologi tillsammans med särskild hänsyn mot luftvägsträdets förgreningar, alveolokapillära membranets attribut samt bronkial- samt lungcirkulationens organisation.

(S2) Redogöra för respirationsorganens mikroskopiska struktur (näshåla, larynx, trachea, bronker, lungor, pleura). (S2) Redogöra för begreppet partialtryck för ett gas, samt hur detta påverkar mängd löst gas inom olika medier samt frakt mellan olika kroppsrum. (S2) Redogöra för surfactants roll för lungfunktionen.

(S2) Redogöra för dem övre luftvägarnas (näsa, munhåla) funktion inom respirationen (S2) Redogöra samt ange normalvärden för statiska samt dynamiska lungvolymer samt hur man mäter dessa. (S2) Definiera alveolär ventilation samt dead space samt hur dessa bestäms liksom påverkas från normalfysiologiska förändringar.

Mål avseende kunskaper och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel ( känna till, identifiera) S2) sammansatt ( redogöra för, beskriva)

(S2) Redogöra för faktorer vilket bestämmer luftvägsmotstånd samt andningsarbete. (S2) Förstå principiella skillnader mellan restriktiva samt obstruktiva ventilationsinskränkningar samt mekanismer för luftvägsobstruktivitet (höga, centrala samt perifera hinder). (S2) förklara fenomenet dynamisk luftvägskompression samt dess roll nära astma.

(S2) Förstå begreppet compliance samt lungelasticitetens principiella roll nära emfysem. (S2) förklara den forcerade expiratoriska manövern samt redogöra för den data liksom erhålls nära bestämning från flödes-, volym- samt flödes-tidsrelation. (S3) Redogöra för reglering från lungans blodflöde samt inom synnerhet mekanismer för hypoxisk vasokonstriktion.

(S2) Redogöra för vätskeutbyte över lungkapillärerna samt principiella mekanismer för uppkomst från lungödem. (S2) Redogöra för syrgastransporten från lunga mot vävnad inkluderande för att definiera vilka faktorer likt påverkar syrgasinnehåll respektive syrgaskapacitet inom blod samt vävnad samt redogöra för dem kontrollmekanismer vilket styr olika länkar inom syrgastransportkedjan.

(S2) 10

11 Redogöra för hur kolmonoxidförgiftning, cyanidintoxikation, anemi samt höghöjdsvistelse påverkar syrgastransporten. (S) Redogöra för transportformerna för koldioxid samt dessas relation mot syrgastransport samt syra-basbalans. (S2) Redogöra för andningscentrums funktionella organisation samt ledande afferenta samt efferenta påverkan.

Speciellt skall centrala samt perifera kemoreceptorers karakteristika behärska beskrivas, liksom nysrefex, hostreflex samt samspel tillsammans kardiovaskulär reglering. (S3) Ange normalvärden inom blodet för hemoglobininnehåll, samt syrgas samt koldioxid inom venöst samt arteriellt blod. (S1) Redogöra för regionala skillnader inom ventilation, perfusion samt ventilation/perfusionskvot inom lungan, hur dessa parametrar påverkar blodgaser samt hur dem påverkas från kroppsläge (S3) Definiera följande tillstånd samt begrepp: Normo- hypo- samt hyperventilation, dyspné, ortopné, hypo- samt hyperpné, brady- samt tachypné, apné, asfyxi, hypoxemi, samt känna mot mekanismer för olika typer från vävnadshypoxi.

(S) Definiera hypoxemi, Definiera cyanos samt skilja på mekanismer vilket ger huvud samt perifer cyanos. (S2) Analysera hur olika steg inom respirationen, från inandad atmosfär, via lungans ventilation samt gasutbyte, blodtransport samt vävnads utbyte förmå påverkas nära olika sjukdomstillstånd. (S) Känna mot bestämning från diffusionskapacitet samt karakteristika vilket gäller diffusionskapacitet för syrgas, kväve, koldioxid samt kolmonoxid över alveolokapillära membranen.

(S1) Känna mot primär samt sekundär kompensation nära vävnadshypoxi samt arteriell hypoxemi. (S1) Känna mot patologiska andningsmönster. (S1) Redogöra för dem faktorer vilket reglerar andning nära akut uppstigande mot hög höjd liksom nära kronisk acklimatisering. (S2) Känna mot faktorer liksom reglerar andningen nära fysiskt jobb (avhandlas mer beneath Moment 3).

(S1) Känna mot hur gasers partialtryck förändras inom atmosfär, lunga, blod samt vävnad, samt gasernas volymer inom kroppen nära höga samt låga atmosfärstryck. (S1) Känna mot hur inerta gaser tas upp inom samt elimineras ur kroppens vävnader samt vilka effekter/risker ökade partialtryck från inerta gaser kunna få (narkos, tryckfallssjuka).

(S1) Tillämpa andnings- samt cirkulationsfysiologiska principer för för att förklara vad liksom händer nära vistelse nära låga samt höga atmosfärstryck, samt nära vistelse inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. (S3) 11

12 Färdigheter Studenten bör behärska På anatomiska preparat identifiera: intercostalrummets komponenter, a+v thoracica int, m pectoralis major & minor, v brachiocephalica, v cava sup + inf, v azygos & v hemiazygos, huvudartär, truncus brachiocephalicus, a carotis communis, a subclavia, lig arteriosum, truncus sympaticus, n vagusnerven (hjärnnerv), n phrenicus, n laryngeus recurrens, lig pulmonale, lungroten, recessus costodiafragmaticus, a+v pericardiacophrenica, trachea.

(M2) På röntgenbild känna igen nyckelben, skulderblad, kotor, revben, mjukvävnadsstrukturer (ex mammae), trachea, huvudbronker, lunghilus samt lungor. (M2) Känna mot metodik för perkussion från lungorna. (M1) På histologiska preparat känna igen lungvävnad (alveoler, interalveolarsepta, respiratoriska bronkioler, terminala bronkioler, bronker, pleura).

(M2) Känna mot hur man genomför enstaka lätt spirometriundersökning på enstaka försöksperson (M1) Rita upp samt förklara ett inskrivning nära statisk samt dynamisk spirometri samt ange olika delvolymer samt dynamiska parametrar såsom PEF, FVC samt FEV (M2) 12