Där barrträd växer bra svar

Idag dominerar barrträden även inom den södra barrskogsregionen. Tidigare besitter ädla lövträd från främst ek, alm samt träd haft ett avgörande utbredning inom område. Boken finns för tillfället naturligt främst inom regionens sydvästra sektion samt eken äger sitt starkaste fäste inom den sydöstra delen.

Pionjärlövträden björk, asp samt klibbal finns inom övrigt allmänt inom kurera regionen.

Mälardalens starkt kulturpåverkade områden, dem uppodlade slättområdena inom Östergötland samt Västergötland samt detta småländska höglandet tillsammans sina mossmarker existerar andra områden såsom ger distrikt dess karaktär.

Karakteristiska naturtyper inom den södra barrskogsregionen

Liksom inom den norra barrskogsregionen finns maximalt blandskogar samt tillsammans med ett blandad historik.

Trädslagsrena skogar finns vid speciella ståndortstyper dock även inom dem flera planteringarna från gran vid äldre kulturmark.

Tallskogar

Tallskog inom Lunsen, Uppsala.

Det är få växter och träd som klarar av att växa nära kalfjället

Foto Mats Hannerz.

Tallskogarna inom den södra barrskogsregionen existerar vid identisk sätt såsom inom den norra barrskogsregionen beroende från brand. vid bas från den långa kulturpåverkan, gruvdrift, betesdrift samt inom sen tidsperiod strukturerat skogsbruk finns detta ännu mindre kvar från naturliga tallskogar samt gamla tallar inom den södra barrskogsregionen.

Brandpåverkan besitter varit ännu starkare inom den södra än inom den norra barrskogsregionen vid bas från den utpräglade försommartorkan inom sydöstra Sverige. Det existerar därför logiskt för att Kalmar län besitter enstaka många kraftfull koncentration från brandberoende arter.

Uteblivna bränderna existerar en stort skötselproblem inom den södra barrskogsregionen ej minimalt inom reservat tillsammans med tallnaturskog.

I Halland existerar viltbetet således kraftigt för att tallskog vid fastmark nästan existerar hotat vilket ekosystem.

Granskogar

Mossrik granskog inom svensk region. Foto Mats Hannerz.

Liksom inom Norrland infinner sig attribut inom granskogen vilket karakteriserar intern dynamik då skogen lämnats oskadad en antal decennier.

Tydligast blir detta då skogen ligger skyddad samt äger passage mot fukt genom bäckar, kärr, källor, surdråg alternativt sjökontakt.

Västsveriges relativt fuktiga klimat gynnar granskogen samt bl.a. inom Värmland finns utpräglade gammelgranskogar.

Men precis som djuren har träden olika nischer och platser som de föredrar att växa och frodas på

Nästa samtliga dessa skogar äger dock förbluffande flera spår från bränder.

Pionjärlövskogar

Klibbal etablerar sig vid naken, fuktig mark. Foto Mats Hannerz.

Riktiga lövbrännor existerar väldigt sällsynta, dock lövrika skogar såsom uppstått mot resultat från utebliven alternativt misslyckad odling förmå äga stora likheter tillsammans med lövbrännor.

Särskilt angående detta finns kvar tallar, återklingar alternativt andra överståndare. Liksom inom den norra barrskogsregionen existerar många från naturvärdena kopplade mot då lövträden börjar dö försvunnen samt granen vid allvar börjar tränga sig in.

Klibbalskogarna existerar liksom regel små, dock vanligt förekommande, samt utgör mindre än ett andel från virkesförrådet.

I södra Sverige kan bl

Jämfört tillsammans med andra lövträd äger klibbalsplantorna många svårt för att gro samt etablera sig vid annat än helt naken mark tillsammans jämn fukt. Klibbalen existerar därför hänvisad mot erosionsmarker såsom bäckstränder, landhöjningsstränder, gamla grus- samt lertäkter samt andra marker tillsammans med kraftiga förändringar inom markanvändningen.

Bestånden från klibbal existerar ofta således täta för att all fröföryngring existerar utesluten, dock klibbalen existerar mästare vid för att skjuta stubbskott.

bör stubbskotten bli växtliga måste dem äga fullt ljus. Skötsel från klibbalskogar kräver därför kraftiga huggningar. Den typiska sockelbildningen beror dels vid huggningar, dels vid trädens förmåga för att dränera marken. Dräneringen fullfölja för att marken syresätts samt då sjunker den även ihop.

Ekskogar

Gamla träd besitter ofta vuxit upp inom en öppnare landskap.

hybridlärk, sitkagran och douglasgran vara aktuella

Hasseludden, Knivsta. Foto Mats Hannerz.

Eken existerar liksom tallen enstaka ytterst anpassningsbar art, dock den klarar ej konkurrensen ifrån granen vid dem goda samt medelgoda markerna. Eken existerar därför ofta hänvisad mot magra, gärna gräsrika skogar, var den rent biologiskt trivs utmärkt. inom samt tillsammans med för att eken inom grunden existerar en brandföryngrat samt ljuskrävande pionjärträd behövs successiva samt ganska hårda störningar på grund av för att föryngra ekskogen.

Det existerar sällsynt för att titta växtliga unga ljudar bland grövre ljudar.

Betydligt vanligare existerar för att titta ekarna hårt trängda från uppväxande granar alternativt böjda samt hårt viltbetade. Huvuddelen från dem större ekar man ser idag existerar kvarlevor ifrån den tidsperiod då markerna fanns inägor; oftast ängar alternativt ängsbackar. Ekhagen existerar ett speciell miljö eftersom eken ej kunna föryngra sig var.

Betet utför för att detta vid sikt istället existerar gran, enstaka samt al likt gynnas.

Kvilleken inom Rumskulla existerar troligen Sveriges äldsta ek.

Den norra barrskogsregionen (boreala regionen) utgör en del av det barrskogsbälte (taigan) som sträcker sig runt hela det norra halvklotet

enstaka aktningsvärd gamling värd en mottagning, därför länge den lyckas hålla sig nära liv!

Blandädellövskogar

Lövblandskog. Foto Mats Hannerz.

Blandade skogar tillsammans med ek, träd, ask, alm samt lönn existerar många sällsynta idag dock förekommer vid kalkmarker samt inom igenväxta kulturmarker. Bortsett ifrån eken existerar dessa ädellövträd skuggtåliga samt föryngrar sig bäst tillsammans frön alternativt vegetativt.

Blandädellövskogarna står inom ett klass på grund av sig själva då detta gäller artrikedom. Ädellövträden besitter näringsrik bark tillsammans med högt pH vilket fullfölja moss- samt lavfloran rik vid gamla växt.

Fram till början av talet var barrskogar med inslag av lövträd den dominerande skogstypen; därefter gjordes mer storskalig renodling av barrskogen med monokulturer av antingen gran eller tall

Granen brukar tränga sig in bland ädellövträden, dock tillsammans med undantag på grund av eken, brukar dem stå emot intrånget bra.

Bryn mot kulturlandskap

Värna brynen! denna plats inom struktur från slånbuskage, Alasjön, svensk region. Foto Mats Hannerz

Övergången mellan skogsområde samt odlad mark besitter beneath långa tider varit ganska diffus inom den södra barrskogsregionen.

Graden från mänsklig handling avtog successivt tillsammans med avståndet ifrån bebyggelsen. inom takt tillsammans med för att tamdjursbetet inom skogen upphört besitter övergången mellan täckt område samt odlad mark blivit skarpare.

På merparten av den svenska skogsmarken behöver vi bara välja mellan några få trädslag

inom brynet möter skogens samt kulturmarkens varelse samt växter varandra. Brynen fungerar lite liksom reträttplats på grund av dem arter såsom äger svårt för att justera sig mot detta moderna jordbrukets samt skogsbrukets metoder.

I brynen finns bärande växt samt buskar liksom fågelbär, krikon, rönn, sälg, slån samt nypon.

Såväl klimatet vilket resurser mot skydd samt att ge liv existerar goda inom brynet. Både artantalet samt individrikedomen existerar ofta upphöjd inom brynzonerna. Fåglar, fjärilar samt steklar liksom smådäggdjur trivs varenda inom brynmiljöer. en samt annat växt förmå plockas ur brynen dock behåll bredd, skiktning samt variationsrikedom.

Värt för att värna inom södra barrskogsregionen

Det på denna plats behövs detta mer från inom den södra barrskogsregionen:

Öppna, flerskiktade tallskogar

Den inom särklass största naturvärdesbristen inom den södra barrskogsregionen existerar avsaknaden från flerskiktade tallskogar.

inom delar från distrikt existerar detta överhuvudtaget ont ifall tallskog vid fastmark. Både tall- samt ekskogar existerar naturligt ganska öppna vilket rimmar illa tillsammans med skogsbrukets önskemål angående täta samt välbestockade skogar. Öppenheten existerar ej bara god till mossor, lavar, insekter samt andra småkryp, vid dem levande träden, utan även till dem flera arter vilket utnyttjar den döda veden.

Blandskogar tillsammans flera trädslag

Innan skogsbruket satte sin prägel vid skogen plats blandskogar betydligt vanligare.

Fler tallblandskogar samt ekblandskogar tillsammans med inslag från olika lövträd skulle existera värdefullt. Åldrande pionjärträdskogar från björk samt asp behövs detta även mer av.

Gamla, grova träd samt död ved

Träden blir mer värdefulla till skogens arter ju äldre samt grövre dem existerar.

Flera utländska barrträdsarter kan komma i fråga för plantering

detta gäller även döda växt samt död ved. kvantiteten lämnade kvar träd samt död ved inom olika former ökar fast inom skogen mot resultat från ökad naturhänsyn. dock ännu råder detta bristande vid verkligt gamla samt grova träd inom den södra barrskogsregionen. Fristående gamla träd existerar särskilt värdefulla.

Skötsel liksom bevarar kulturlandskapets kvaliteter

Kulturlandskapets närområden, likt beneath utdragen period vuxit igen, behöver skötas tillsammans med återkommande röjningar alternativt bete sålunda för att öppenheten behålls samt småträd samt buskar gynnas.

Den ökade efterfrågan vid biobränsle förmå existera både en hot samt enstaka tillfälle till naturvården. korrekt utfört kunna biobränsleuttag även tjäna naturvårdens syften.