Att läsa för sitt barn
Fem uppgifter angående barns samt ungdomars läsning
1. unge börjar ej studera utan läsande förebilder
2. Varför existerar tidig läsning oersättlig?
3. Hur motiverar man unge samt ungdomar för att läsa?
4. existerar ungdomar medvetna angående läskompetensens betydelse?
5. Smarta apparater alternativt pappersböcker?
1.
unge börjar ej studera utan läsande förebilder
Hemmens roll på grund av barns läsutveckling blir allt större. inom den färska Pirls-undersökningen framgår detta för att nära sidan från familjens socioekonomiska ställning eller tillstånd, äger föräldrarnas läsvanor samt inställning mot skrivna verk enstaka kritisk innebörd till fjärdeklassisternas läskompetens.
[1]
Det inledande steget till för att ett fåtal ungar för att studera existerar för att egen studera. Föräldrarnas personlig läsning äger massiv innebörd på grund av hur dem kunna stöda sitt unge samt hurdana förebilder dem existerar. Föräldrarnas stöd samt uppmuntran samt den period föräldrarna lägger ner vid läsning avspeglar sig direkt inom barnens kompetens.
Det är alltså väldigt viktigt att läsa för barn[2]
Det existerar oroväckande för att ett allt större sektion från föräldrarna ej tycker angående för att studera. Föräldrarnas attityd mot läsning förmå vandra inom arv. Samtidigt vilket föräldrars inställning mot läsning besitter förändrats samt blivit mer undvikande äger andelen studenter liksom tycker bara lite alternativt ej alls ifall för att studera ökat.
[3]
Att studera högt på grund av sitt ungar existerar en från dem maximalt verksamma sätten för att påverka hens läsvanor. i enlighet med ett studie bland finländska föräldrar mot ungar inom två-tre-årsåldern läser drygt 30 andel från mammorna samt beneath 25 andel från papporna högt till sina unge. [4]
Förebildernas innebörd existerar särskilt massiv på grund av pojkar.
då pappor läser högt på grund av sina söner förstärks dessas läsmotivation. [5] i enlighet med enstaka tysk utredning besitter pappors regelbundna högläsning massiv innebörd på grund av manliga barn. 44 andel från dem pojkar vilket ägde fått lyssna högläsning tyckte angående detta. från dem pojkar liksom man ej läst högt till tyckte bara 24 andel ifall för att studera.
Högläsning besitter ej identisk kritisk innebörd på grund av flickor. Mer än hälften tyckte angående för att studera oberoende, samt från dem vilket fått lyssna högläsning plats andelen liksom tyckte angående för att studera läka 63 procent.
Det existerar viktigt för att utföra lässtunderna mot ett naturlig sektion från vardagen.
Viktigare än vad man väljer för att studera, existerar för att man tillbringar period tillammans, för att barnet stiftar bekantskap tillsammans med skrivna verk samt ser läsande vuxna. angående dem vuxna intresserar sig på grund av skrivna verk samt texter förmedlas intresset mot barnet.
Redan antalet skrivna verk inom hemmet fungerar såsom modell till läsning samt besitter en samband tillsammans barnens läskunnighet.
[6, 7] Läsning existerar ändå ej enstaka fråga ifall ekonomiska tillgångar: detta går utmärkt för att låna skrivna verk ifrån bibliotek.
Utöver föräldrar förmå även andra närstående artikel läsande förebilder. mot modell far- samt morföräldrar, samt gudföräldrar förmå utföra läsning mot en gemensamt nyfikenhet tillsammans barnet.
Läsfaddrar existerar en plan var seniorer besöker skolor på grund av för att studera tillsammans tillsammans med studenter likt äger lässvårigheter. [8]
[1] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[2] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä.
Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016).
Få experttips och bokrekommendationer för att skapa en kärlek till läsning hos ditt barnJyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[3] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[4] Lerkkanen, Salminen, Pakarinen (2018). Varhaislapsuuden lukuhetket tukevat lukutaitoa. Onnimanni 1-2/2018. VUOKKO-tutkimus tutkii vuorovaikutusta, kasvua ja oppimista.
Jyväskylän yliopiston tutkimuksesta vastaa tutkija Marja-Kristiina Lerkkanen.
[5] Duursman Elisabeth: The Effects of Fathers’ and Mothers’ Reading to Their Children on Language Outcomes of Children Participating in Early Head uppstart in the United States. Fathering: A Journal of Theory, Research, and Practice about dock as Fathers. Vol 12, No 3, 2014.
[6] Vorlesestudie 2011: Die Bedeutung des Vorlesens für die Entwicklung von Kindern.
Stiftung Lesen 2011.
[7] Arffman & Nissinen: Lukutaidon kehitys PISA-tutkimuksissa. Millä eväillä uuteen nousuun? PISA 2012 tutkimustuloksia. OKM 2015:6.
Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016).
[8]Niilo Mäki Instituutin Lukumummit ja -vaarit.
2. Varför existerar tidig läsning oersättlig?
Barnets inledande kalenderår existerar från kritisk innebörd till hens språkliga tillväxt samt läskompetens.
ifall man börjar tillsammans högläsning till babyn besitter detta massiv innebörd på grund av enstaka hur god läsare hen blir såsom ung samt myndig. [9]
Redan enstaka nyfödd njuter från högläsning, rim samt ramsor. då man följt tillsammans barns ögonrörelser besitter man kommit fram mot för att babyn besitter en större ordförråd än man tidigare trott.
[10]
Under graviditetens senare sektion minns fostret vilket hen hört. ett nyfödd känner igen sitt eget modersmål [11] samt försöker jollra vid detta språket [12]. beneath detta inledande levnadsåret riktar babyn in sig vid sitt modersmål. Ju förbättrad babyn lär sig uppleva igen modersmålet samt kommunicera, desto förbättrad existerar förutsättningarna på grund av framtiden.
från den denna plats anledningen existerar detta god ifall man förmå stöda språkutvecklingen redan ifrån samt tillsammans med babytiden.
Babyn behöver sann eller genuin interaktion liksom stöd på grund av sin språkutveckling; social respons likt mot modell leenden ifrån föräldrarna stöder lärande. [13] Läsning existerar en utmärkt sätt för att praktisera positiv interaktion såsom stöd till språkinlärning.
Man är kapabel träna unge inom problemlösning genom för att studera högt.
Rimmens samt ramsornas rytm, tillsammans tillsammans med föräldrarnas röst samt ton stöder babyns språkutveckling. [14] Situationer var båda riktar sin uppmärksamhet vid identisk saker, mot modell bilder samt textavsnitt bidrar mot för att förbättra babyns ordförråd. [15] på grund av språkutvecklingen existerar detta viktigt för att den vuxna poängterar centrala drag inom talet vilket intonation samt upprepningar.
detta existerar även god för att peka ut objekt samt fenomen inom omgivningen samt att ge ett namn till någon eller något dem. då man läser högt sker detta på denna plats därför för att yttra från sig själv.
För unge inom lekåldern erbjuder berättelser samt sagor ett trygg miljö var man förmå undersöka egna känslor samt rädslor.
Barnets sociala kompetens, fantasi, inlevelseförmåga samt empati förstärks. ungar vilket regelbundet får lyssna högläsning besitter enstaka förbättrad utvecklad rättskänsla samt klarar sig förbättrad inom team.
Läs för barn och skapa minnesvärda stunder av samvaro samtidigt som du stärker deras språkkunskaper[16]
Hela familjen drar nytta från högläsning, den gör starkare känslan från samhörighet, förbättrar förmågan mot interaktion mellan små människor samt dem vuxna samt hjälper även den vuxna för att erhålla ögonkontakt vid vilket såsom intresserar barnet. [17] ett daglig godnattsaga existerar en utmärkt sätt för att utföra högläsning mot ett återkommande ritual.
Högläsning till små människor äger samband tillsammans förbättrad skolframgång samt enstaka positiv inställning mot skolan samt lärande.
i enlighet med ett tysk läsundersökning gick 83 andel från dem ungar likt någon läste högt på grund av dagligen gärna mot skolan. 43 andel från dem små människor man sällan läste på grund av gick gärna mot skolan. Barnets ordförråd samt blir mångsidigare nära högläsning.
Sammantaget är kapabel man för att detta på grund av barnets succé inom existensen besitter större innebörd hur många hen fått lyssna högläsning, än familjens socioekonomiska ställning eller tillstånd alternativt föräldrarnas utbildningsnivå.
[18]
Hemmet, enstaka kvalitativ småbarnsfostran, enstaka utmärkt lärcentrum samt biblioteksväsendet ger tillsammans ramar samt möjligheter för att uppväcka samt förbättra nyfikenhet på grund av läsning. Läsningen utvecklas bara genom för att studera, aktivt samt mångsidigt.
Läsvanor såsom grundats inom barndomen påverkar hur oss läser då oss existerar unga samt vuxna.
Läscentrums uppdrag Läs till barnet strävar efter för att sprida information angående läsning innebörd via barnrådgivningar vid en demokratiskt samt jämställt sätt mot varenda familjer inom land i norden. [19]
[9] Dunst, Simkus, Hamby: Effects of Reading to Infants and Toddlers on Their Early Language Development.
CellReviews Vol. 5 Nr. 4. 2012.
[10] Bergelson & Swingley: At 6-9 months, human infants know the meanings of many common nouns. PNAS 2012.
[11] måne, Lagercrantz, & Kuhl: Language experienced in utero affects vowel observation after birth: a two‐country study. Acta Paediatrica 2013.
[12] Mampe, Friederici, Christophe, Wermke: Newborns’ Cry Melody fryst vatten Shaped bygd Their Native Language.
Current Biology 2009, Vol. 19. fryst vatten. 23.
[13] Goldstein, King, West: Social interaction shapes babbling: Testing parallels between birdsong and speech. PNAS no. 13, 2003
[14] Oppiva vauva -hanke, Tutkijat Emma Suppanen ja Sari Ylinen. Oppiva vauva –tutkimus tutkii vastasyntyneiden oppimiskyvyn yhteyttä kielen kehitykseen ja kielellisen kehityksen hermostollista taustaa.
Helsingin yliopiston tutkimuksessa on mukana myös Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiiri (HUS). Tutkimuksesta vastaa dosentti Sari Ylinen.
[15] Baldwin: Understanding the Link Between Joint Attention and Language. Joint Attention – Its Origins and Role in Development, 1995.
[16] Vorlesestudie 2015: Vorlesen – Investition in Mitgefühl und solidarisches Handeln.
Stiftung Lesen 2015.
[17] Heikkilä-Halttunen: Lue lapselle! Opas lasten kirjallisuuskasvatukseen, Atena 2015.
[18] Vorlesestudie 2015:Vorlesen – Investition in Mitgefühl und solidarisches Handeln. Stiftung Lesen 2015.
[19] www.luelapselle.fi
3. Hur motiverar man unge samt ungdomar för att läsa?
Trots för att läskompetensen äger upphöjd nivå inom land i norden, existerar elevernas läsmotivation nedsänkt.
[20] i enlighet med enstaka ny opinionsundersökning existerar detta erhålla finländska små människor liksom existerar intresserade från för att studera, notera alternativt ägna sig åt ordkonst. [21]
En god läskompetens förutsätter för att barnet tycker ifall för att studera. enstaka positiv inställning mot läsning ger enstaka positiv spiral: en unge liksom trivs tillsammans med för att studera, läser mer.
detta utför för att barnet blir allt skickligare vid för att studera. ett god läskompetens ger fler äventyr från för att lyckas samt gör starkare den positiva attityden mot läsning. [22] ett god läskompetens ger förutsättningar för att lyckas även inom andra skolämnen, vilket mot modell matematik.
Hemmen besitter den huvudsakliga rollen vilket igångsättare till läsivern; mot samt tillsammans antalet skrivna verk hemma äger enstaka kritisk innebörd till barnets läskunnighet samt –kompetens.
[23,24] Förutom atmosfären inom hemmet, besitter skolornas litteraturfostran ett massiv innebörd till barnens samt ungdomarnas läsmotivation. pedagog besitter lika massiv effekt vid elevernas läsmotivation liksom föräldrar samt vänner. [25] för att uppväcka läsivern äger enstaka nyckelposition inom modersmålsundervisningen.
Att delta inom olika kampanjer till läsning samt skrivna verk äger demonstrerat sig öka barnens läsiver vid en kritisk sätt.
Biblioteks- samt författarbesök, olika läsdiplom samt bokprojekt stimulerar små människor samt ungdomar för att studera mer än vanligt.[26,27,28,29] Läscentrums kampanj Läsveckan samt Läsäventyret får ungar samt unga för att studera genom för att utföra dem delaktiga inom olika evenemang, jippon samt ämne. Läsäventyret nådde tid 2017 mer än ett halv miljon finländare.
Läscentrum strävar efter för att öka föräldrarnas motivation för att studera högt på grund av sina ungar tillsammans med hjälp från detta riksomfattande projektet Läs till barnet.
Suomen Kulttuurirahasto samt Kopiosto strävar efter för att minska polariseringen mellan goda samt svaga läsare tillsammans hjälp från detta grundlig projektet Lukuklaani.
Lukuklaani stöder läskunnigheten samt -kompetensen inom lågstadier samt enhetsskolor. inom enstaka enkät såsom föregick projektet tillfrågades lärarna angående olika arbetsmetoder dem äger på grund av för att stöda läsning. från dem 885 klasslärarna liksom svarade uppgav 91 andel för att dem använt sig från bokprat, 84 andel äger använt sig från läsdiplom.
Det existerar viktigt för att detta finns mångsidiga alternativ samt olika slags texter tillgängliga på grund av för att tända läsgnistan samt stöda läsning liksom en fritidsintresse.
detta existerar viktigt för att eleverna själva förmå påverka vilka texter dem läser inom skolan. [30] Bekanta förebilder likt förekommer inom offentligheten förmå fungera vilket goda förebilder.
Det existerar från största vikt för att detta finns läsande vuxna inom medier samt ytterligare offentlighet. Hur man ute inom samhället förhåller sig mot läsning samt litteratur påverkar barns samt ungdomars läsmotivation samt –kompetens.
inom enstaka granskning inom tidningen Onnimanni (1–2/2018) behandlar finländska tidskrifter barnlitteratur inom väldigt små utsträckning. Rikstidningarna äger ej heller barnboksrecensioner inom tillräcklig omfattning.
År 2017 publicerades 1218 nya barn- samt ungdomsböcker. från dem plats 587 inhemska. [31]
Barnboksinstitutet arkiverar ungar samt ungdomslitteratur samt forskningen kring dessa inom sin öppna möte.
Institutet existerar enstaka informationscentral. [32] Läscentrums nätpublikation Lukufiilis på grund av ungdomar visar upp klassiker samt nyheter inom ungdomslitteraturen. [33]
[20] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[21] OKM: Valtakunnallinen koululaiskysely 2017.
[22] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä.
Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[23] Arffman & Nissinen: Lukutaidon kehitys PISA-tutkimuksissa. Millä eväillä uuteen nousuun? PISA 2012 tutkimustuloksia. OKM 2015:6.
[24] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016).
Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[25] Merisuo-Storm, Soininen: Esi- ja alkuopetusikäisten poikien itsetunto, lukemisasenteet, lukemisminäkuva ja lukemisen taidot. Teoksessa Mahlamäki- Kultanen, Hämäläinen, Pohjonen, Nyyssölä (toim.) Maailman osaavin kansa 2020 – Koulutuspolitiikan keinot, mahdollisuudet ja päämäärät. Raportit ja selvitykset 2013:8.
Tampere: Opetushallitus.
[26] Sulkunen, Nissinen, 2012. ”Heikot lukijat Suomessa.” Teoksessa Sulkunen, Välijärvi (toim.) 2012. Kestääkö osaamisen pohja? PISA 09. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2012: 12.[27] Tarvainen: 100-vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus 2016.
[28] Hämäläinen et al.: Kirjailijavierailu lukuinnostuksen lisääjänä.
Oppilaiden näkemyksiä Kirjailija joka kouluun -vierailuista. Jyväskylän yliopisto ja Lukukeskus 2014.
[29]Lukuinto-opas. Lukumotivaatiota ja monilukutaitoa koulun ja kirjaston yhteistyönä. Oulun yliopisto 2015.
[30] Rajala: Tytöt ja pojat lukijoina. Lukutaito ja lukuharrastuneisuus neljällä lounaissuomalaisella alakoululla. Jyväskylän yliopisto, Kokkolan yliopistokeskus Chydenius 2015.
[31]Kirjakori 2017, Lastenkirjainstituutti
[32]Kirjakori 2017, Lastenkirjainstituutti
[33]www.lukufiilis.fi
4.
existerar ungdomar medvetna ifall läskompetensens betydelse?
Den period ungdomar använder vid läsning besitter nästan halverats vid 20 kalenderår. [34] Enbart tio andel från 15-åringarna läser skönlitteratur flera gånger inom veckan, fyra andel uppger för att dem läser facklitteratur.
Högläsning tillsammans med ditt barn är en fantastisk stund för både dig och ditt barn[35] Smarttelefoner samt internet äger obestridligen påverkat ungdomarnas läsvanor. Intresset till för att studera långa texter äger minskat.
Enligt undersökningar äger ett tiondel från ungdomarna inom land i norden svag läskompetens, från pojkarna 16 andel. [36] Skillnaden mellan pojkars samt flickors läskompetens besitter ökat _ inom land i norden existerar skillnaden mellan pojkars samt flickors kompetens större än inom något annat OECD-land.
[37]
Det finns ett fara för att svag läskompetens begränsar den ungas liv, försvårar fortsatta studier samt sysselsättning. ett god läskompetens gör starkare identiteten samt jämlikheten inom samhället. Den ger ett god botten till för att klara sig inom samhälle där information är central samt dagens arbetsliv. Läskompetens innebär ej enbart mekaniska färdigheter, för att behärska korrekt språk samt grammatik; till för att klara sig inom vardagen måste man förstå allt mer invecklade texter samt processa splittrad information.
God läskompetens existerar ett nyckelfråga då detta kommer mot för att motarbeta marginalisering.
enstaka individ tillsammans svag läskompetens blir enkel isolerad. Andelen marginaliserade ungdomar existerar betydligt större inom land i norden än inom dem övriga nordiska länderna. Nästan 16 andel från ungdomarna mellan 20 samt 24 tid står utanför arbetslivet samt saknar studieplats inom land i norden. [38]
Det existerar oroväckande ifall den unga ej egen ser något skäl för att studera.
inom ett förfrågan likt gjordes inom samband tillsammans Läscentrums arbetsuppgift Ordets kraft ansåg enstaka avgörande sektion från ungdomarna för att läsning ej ägde massiv innebörd på grund av dem. dem såg ej sambandet mellan läskompetens samt arbetsliv. Bara lite mer än ett tiondel sade sig studera till klara sig inom arbetslivet. [39]
Det vore viktigt för att diskutera ifall oss talar angående läsning samt läskompetens vid korrekt sätt.
detta skulle existera viktigt för att öppna på grund av dem unga vilken innebörd läskompetensen besitter tillsammans med tanke vid arbetsliv samt hur man klarar sig inom vardagen. Läskunnigheten hjälper oss för att sätta mening vid känslor samt gör starkare självkännedom samt självförtroendet. enstaka god förmåga för att uttrycka sig hjälper ett för att klara från olika sociala situationer.
Läskompetens ger enstaka medel till för att uttrycka sig inom anförande samt text, tungomål samt tanke går grabb inom hand.
Skälen mot för att läskompetensen sjunker existerar mångförgrenade då man bör jobba tillsammans med läskompetensen existerar detta viktigt för att hitta texter samt genrer vilket intresserar, samt bredda synen vid läsning.
ifall skönlitteratur ej känns såsom enstaka angelägenhet på grund av enstaka, kunna man uppmuntra för att ta itu tillsammans med facktexter alternativt raplyrik. inom projektet Ordets kraft utgick man ifrån raplyrik. då man undersökte effekten från verkstäderna, ansåg hälften från dem unga för att dem lärt sig något nytt, 30 andel blev intresserade från nya texter samt 20 andel omvärderade sin perception ifall läsning.
[40]
Läsningens nya former, vilket e-format kunna locka mot läsning. i enlighet med den brittiska granskning National Literacy Trust halverade enkel tillgänglighet till e-boken antalet pojkar vilket tyckte detta plats svårt för att studera. [41] på grund av den på denna plats gruppen plats detta även viktigt för att ett fåtal läsande förebilder.
[34] Tilastokeskus: Uusi teknologia on vaikuttanut koululaisten elämäntapoihin.
05/2014
[35] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito. Koulutuksen tutkimuslaitos ja Sanomalehtien liitto 2018.
[36] Vettenranta et al.: PISA 15 Ensituloksia. OKM 2016.
[37] Vettenranta et al.: PISA 15 Ensituloksia. OKM 2016.
[38] Eurostat, 8/2016
[39]Sanat haltuun –loppuraportti, Lukukeskus 2018.
[40]Sanat haltuun –loppuraportti, Lukukeskus 2018.
[41]The Impact of ebooks on the Reading Motivation and Reading Skills of Children and ung People.
National Literacy Trust, 2015
5. Smarta apparater alternativt pappersböcker?
Läsvanorna äger ändrats inom samtliga ålderssegment. Redan babyn samt alldeles små små människor tillbringar allt mer period tillsammans med smarttelefoner samt –apparater. inom VUOKKO-undersökningen bland två_tre-åringar kunde man konstatera för att barnen läste mer än dem såg vid tv, dock dem såg oftare vid tv än dem använde mobiltelefon alternativt andra mobilapparater.
Bland sexåringarna ägde tv-tittandet gått angående läsandet. dem använde uppenbart mer mobiler, dock ändå ej mer än dem bläddrade inom skrivna verk samt tidningar. [42] Å andra sidan kunna man nyttja digitala plattformer samt applikationer även då man läser tillsammans unge. dem kunna motivera både unge samt vuxna mot nya läsupplevelser.
När man utvecklar läskompetensen behövs tålmodig djupläsning.
Djupläsning aktiverar hjärnan vid en annat sätt än ytlig: då man undersökt vuxna likt läser många äger man kunnat konstatera för att grundlig områden från hjärnan aktiveras speciellt då dem läser utdragen, berättande ord. [43] Ungdomar såsom aktivt läser skönlitteratur äger dem bästa resultaten även inom andra skolämnen.
Vill du få ditt barn att läsa mer? Här hittar du 11 tips för att komma igång[44]
När detta gäller ungdomar existerar orosmomentet speciellt hur detta går tillsammans läsning liksom kräver tålamod samt långsiktighet. Ungdomar likt använder flera medier simultant samt inom snabbt tempo glider enkel ovan mot underhållning samt snabb-läsning. Man äger märkt för att ungdomar äger svårigheter tillsammans med för att tänka bedömande inom krävande situationer _ speciellt för att bedöma textinnehåll samt tolka helheter existerar utmanande till ungdomar [45] Samtidigt ökar betydelsen från väsentlig läskompetens inom dagens digitala planet var man bör behärska att fatta beslut eller bestämma något angående data existerar pålitlig.
[46] för att värdera informationens tillförlitlighet samt för att mot modell känna igen nättroll kräver läskompetens – även Youtube-videon bör man behärska läsa.
Att hitta texter likt existerar intressanta samt passande existerar ändå viktigare än vilket läsformat man använder. Pappersböcker existerar mot modell mer lättillgängliga samt enklare för att erhålla tag vid inom en skolbibliotek, dock detta existerar enkel för att föra fram nya texter inom digitala miljöer, samt dem kunna därför locka nya läsare.
undersökning visar för att särskilt pojkar vilket läser allt mindre vid sin ledighet, enklare låter sig inspireras från olika tekniska lösningar till textöverföring än från pappersböcker. [47] E-böckernas tillgänglighet förmå locka nya läsare. Man borde möjligen tänka vid hur man är kapabel erhålla långsiktig läsning mot ställen var dem unga existerar, mot sociala medier samt smarttelefoner.
Å andra sidan ändrar bostadsort läskompetensen ej automatiskt mot digitala format, man måste öva sig inom för att studera e-böcker. [48]
Ljudböcker, likt besitter blivit allt populärare, besitter även lockat nya läsare. Förra året ökade försäljningen från nedladdningsbara ljudböcker tillsammans med 181 andel alternativt 1,8 miljoner euro.
Att läsa högt för ditt barn ger många fördelar när det gäller språkutvecklingenJämfört tillsammans med försäljningen från traditionell skrivna verk existerar siffran anspråkslös, beneath 2 andel från kurera bokförsäljningen. [49]
Man bör alltså ej ställa digitala samt pappersböcker mot varandra. Olika format ersätter ej varandra, utan kompletterar. Ljudböcker passar ett snabbare livsrytm samt konsumeras vid en annat sätt än pappersböcker.
Ljudböcker förmå locka lyssnare liksom ej existerar därför intresserade från traditionell läsning.
[42] Lerkkanen, Salminen, Pakarinen (2018). Varhaislapsuuden lukuhetket tukevat lukutaitoa.
Både högläsning och läsning skapar många förutsättningar för barnets framtida språkutvecklingOnnimanni 1-2/2018.
[43] Huotilainen, Peltonen: Tunne aivosi. Otava 2017.
[44] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito -tutkimusraportti. Koulutuksen tutkimuslaitos & Sanomalehtien liitto 2018.
[45] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautapuro, J. Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[46] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito -tutkimusraportti.
Koulutuksen tutkimuslaitos & Sanomalehtien liitto 2018.
[47] Tarvainen: 100-vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus 2016.
[48] Tarvainen: 100-vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus 2016.
[49] Kustannusyhdistys: Neljännesvuositilasto 2017 Q1-Q4.